Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kulturdebatt

”Det är samhället det är fel på, inte internet”

Det finns en reaktionär okunnighet inför ungas användning av internet, skriver Danah Boyd i sin bok ”It’s complicated”.
Det finns en reaktionär okunnighet inför ungas användning av internet, skriver Danah Boyd i sin bok ”It’s complicated”. Foto: Roger Turesson

New York. Ryktet om ungdomars internet­missbruk är betydligt överdrivet. Det slår den amerikanska forskaren Danah Boyd fast i en ny bok där hon effektivt avlivar myten om unga som mobilberoende narcissister.

Ni minns kanske scenen i dokumentärfilmen ”Bowling for Columbine”, där popstjärnan Marilyn Man­son blir tillfrågad vad han skulle ha ställt för fråga till tonåringarna som låg bakom massakern i skolmatsalen i filmens titel. ”Jag skulle inte ha sagt ett ord. Jag skulle ha lyssnat på dem i stället”, sade Manson. Biopubliken över hela världen hummade och nickade instämmande åt Mansons visdomsord, men sedan förändrades förstås ingenting. Att vara tonåring är fortfarande att veta att ingen lyssnar på dig, eller bryr sig om vad du har att säga.

Ett undantag är Danah Boyd, forskare på Microsoft och på Harvards Berkman Center för internetforskning. Hon har ägnat de senaste åtta åren åt att skriva en bok om unga amerikaners relation till internet. Resultatet, ”It’s complicated. The social lives of networked teens”, är en efterlängtad motpol till det alarmistiska tonläge som präglar så mycket av debatten om ungdomars internetanvändande. Boyd slår effektivt hål på myter om unga som självupptagna narcissister eller maniskt sms:ande, mobilberoende, mentala vrak som helt förlorat koncentrationsförmågan.

– Unga är inte beroende av sina mobiltelefoner och datorer, de är beroende av sina vänner, säger Boyd när DN träffar henne i New York.

Det finns gott om skadliga beteenden bland ungdomar i USA i dag, men det är väldigt sällan internet som är syndabocken, menar Boyd. Hon skriver att hon ofta hör föräldrar klaga över att deras barn hellre verkar tillbringa tid med sina vänner på internet än i verkligheten. Men det beror inte på internet, utan snarare på att det amerikanska samhället utvecklats på ett sätt som gör det svårare för ungdomar att umgås med varandra. Det har skett en kraftig ökning av familjer som bor i privata, avgränsade bostadsområden (”gated communities”), många går på skolor som ligger långt från deras bostäder och deras föräldrar har ofta uppfostrat dem i en kultur där allt som sker utomhus, och alla främlingar du kan möta där, ses som en potentiell risk.

Offentliga miljöer i USA har blivit så privatiserade, så hårt reglerade och så insvepta i skräck för kriminella, terrorister och pedofiler att föräldrar ger ungdomar allt färre tillfällen att röra sig fritt, hävdar Boyd. Den sociala webben blir därmed en tillflyktsort där unga faktiskt får en chans att interagera med vänner på ett meningsfullt sätt – alternativet är inget umgänge alls. Vill man göra något åt ungdomars tendens att stanna hemma i stället för att vara ute och umgås med vänner bör man inte lösa det genom att införa dator- eller Ipadförbud, utan snarare genom att ge dem chansen att röra sig fritt, och uppmuntra en samhällsutveckling som utökar exempelvis tillgången till kollektivtrafik och fysiska, offentliga rum där unga kan mötas, menar Boyd.

– Jag växte upp i en tid då man bara såg internets potential. Det var först i slutet av 1990-talet som skolor och tv-program började hetsa om riskerna med internet och sedan dess har vi sett cykler av panik. Medier älskar berättelser om riskerna med nätet, men i min forskning har jag sett att det finns väldigt lite data som stöder all den här oron. Riskerna överdrivs ofta, säger Boyd.

Det har varit ett kämpigt år för de som förespråkar ett fritt och öppet internet. NSA-skandalen har gjort många oroliga över integritetsövergrepp och övervakning. Växande kännedom om hur ofantligt mycket Facebook, Google och andra privata företag vet om oss har spätt på en skepsis mot hur hälsosamt det är att tillbringa all fritid på webben. I medier förblir det alltid populärt med skräckexempel på brott och skandaler som tagit avstamp på internet.

Danah Boyd förblir dock en enveten optimist i den här debatten. Hon försöker erbjuda ett alternativ till såväl den reaktionära okunnigheten som präglar internets envisa skeptiker, som den sponsrade konferensjargong som så ofta präglar cyberoptimister. I stället tar hon avstamp i tålmodiga, vetenskapliga studier och data, som bidrar till att nyansera samtalet. Hennes övertygelse om internets nettopositiva roll i samhället bottnar i en personlig övertygelse, som hon sedan bekräftat genom år av akademisk forskning. Hon förblir övertygad om att internet kan vara ovärderligt för framför allt utsatta människor, för de som känner sig utanför eller annorlunda, de som är mobbade, sexuellt avvikande, eller bara lite ensamma under uppväxten. Vilket är ganska många.

– Jag tillhörde själv en del av den allra första vågen av tonåringar som växte upp online. Det var internet som räddade mig, säger hon.

Hon växte upp som självutnämnd queer i en konservativ småstad på landsbygden i Pennsylvania. När hon insåg att hon inte var som alla andra fanns det ingen i omgivningen att vända sig till.

– Jag hamnade i trubbel hela tiden. Jag drömde bara om att hitta folk som delade mina värderingar. Min bror var systemutvecklare och hade en dator så han började koppla upp den till telefonlinjer, omkring 1991, 1992. Jag började använda den för att kommunicera med folk långt bort via Usenet-grupper. Det var två sådana samtal som förändrade mitt liv. Dels funderade jag på att gå med i armén, mest för att komma iväg hemifrån, men jag blev avrådd av en tidigare militär som förklarade riskerna med det, vilket många tonåringar nog aldrig får höra. Det andra samtalet var med en transkvinna som lät mig ställa frågor till henne som jag aldrig hade kunnat fråga någon annan i min lilla stad. Det hjälpte mig att förstå att jag inte var den enda som tvivlade på min sexualitet, säger Boyd.

Hon förnekar inte de risker som finns på webben när det gäller allt från omfattande övervakning och datainsamling från såväl statliga som privata aktörer, till systematisk mobbning och hatiska kommentarer. Men hon poängterar att det sällan är internet som är orsaken till dessa problem. ”Den sociala webben har inte radikalt förändrat mobbningens dynamik, den har bara gjort den mer synlig”, skriver Boyd i boken.

– Det pratas mycket om mobbning på nätet men om man tittar på siffrorna har det inte skett någon ökning av mobbningen på senare år, vilket är ganska anmärkningsvärt eftersom det finns en utbredd uppfattning om att internet skulle ha ökat det. Om din tonåring kommer hem och är på dåligt humör så kommer du kanske inte att veta vad som har hänt, men om de blir mobbade på Facebook så är det lättare för föräldrarna att upptäcka det och då kommer de att tro att allt är internets fel. Men problemet startade nästan alltid offline.

Danah Boyd.

Född 1977 i Altoona, Pennsylvania. Studerade data­vetenskap på Brown University, MIT och Berkeley.

Anställdes av Microsofts forskningsavdelning 2009 där hon studerar tonåringars beteende på sociala nätverk.

Tidskriften Foreign Policy har listat Danah Boyd som en av de 100 mest intressanta personerna i världen och Fast Company utnämnde henne till ”en av internets mest in­flytelserika kvinnor”.

Aktuell med boken ”It’s complicated. The social lives of networked teens”.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.