Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kulturdebatt

En myt att drogfri vård inte fungerar

Debatt. Missbrukspolitik.

Magnus Linton slår i DN 17/4 ännu ett slag för att vi ska överge dagens restriktiva narkotikapolitik till förmån för en skadelindrande inriktning. Åtgärder som har nämnts är en utökning av medicinering i missbruksvården, det vill säga att heroinmissbrukare ska få ersättningsdroger av staten och kanske att andra droger ska legaliseras. Den påstått skademinskande väg Linton föreslår kan ses som att han överger samhällets hårdast drabbade och marginaliserade grupper.

Linton hävdar att de som står för en restriktiv politik enbart ser till drogens kemiska egenskaper och att den kidnappning av hjärnan som sker vid opiat- och metamfetaminmissbruk inte gäller andra droger. Linton missförstår vad ett beroende är – en kemisk kärleksrelation till drogens positiva effekter. Den kärleksrelationen uppkommer snabbare vad gäller till exempel heroin eller kokain, men finns för alla preparat som kan åstadkomma en sinnesförändring. När kärleken till ruset väl etablerats kan även alkoholisten och cannabisrökaren vara sålda på sin drog.

Med dagens massförskrivning av ersättningsdroger har dödligheten stigit så att ersättningsdrogerna i dag står för mer än dubbelt så många dödsfall som heroinet. Särskilt tydligt steg antalet dödsfall när reglerna liberaliserades 2006.

En orsak till att politiker av olika ideologiska färger accepterat nedrustningen och medikaliseringen av missbruksvården är en myt som sprids – att drogfri missbruksvård inte fungerar. I en nyligen publicerad norsk studie fann man, tvärtemot myten, att de som fått ersättningsdroger i större utsträckning än de som fått drogfri behandling missbrukade andra droger vid en uppföljning efter tio år. De som fått ersättningsdrogerna uppvisade också mer ångest och depression än de som fått drogfri behandling (Nordic studies on alcohol and drugs, vol 32 2015).

Linton nämner Portugal som ett exempel på en lyckad skademinskningspolitik. När Portugal framhållits som föredöme har de som vill genomföra liknande åtgärder i sitt hemland talat om avkriminalisering men inte alltid berättat att man samtidigt utökade budgeten för vård från 25 miljoner till 75 miljoner. En av de som var med och utformade politiken, João Goulão, säger:

”De goda resultaten beror på hela paketet med utökad vård och prevention. Det finns inget orsakssamband mellan avkriminalisering och minskade problem” (Accent 16/10 2011).

Vad som krävs för att bryta den stigande kurvan för dödlighet i missbruk är bland annat att samhället bestämmer sig för att målet för missbruksvård i första hand är drogfrihet, att en kommission tillsätts som ser över föreskrifterna för utdelning av ersättningsdrogerna med direktiv att strama upp nuvarande frikostiga utdelning, samt att den nedrustning av missbruksvård och socialtjänst som skett de senaste åren ersätts av en ny, rejäl satsning och med en ny inriktning på rehabilitering.

Läs mer: Därför har världen inte råd att fortsätta ”kriget mot knarket”

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.