Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kulturdebatt

Framtidens elit skolas att tänja på principerna

Foto: TT

Många inom den ekonomiska och politiska gräddan har utbildats vid handelshög-skolorna. Men vilka värderingar präglar eleverna där? Mikael Holmqvist synar en kultur som inte räds att förbise samvetet.

Den så kallade Panamaskandalen och liknande bekanta händelser i historien riktar sökljuset mot den ekonomiska elitens beteende, som må vara ekonomiskt rationellt och juridiskt korrekt, men lämnar en hel del att önska moraliskt och etiskt sett.

För gemene man framstår det som futtigt och girigt att de redan mest resursstarka framför allt tänker på att se om sitt eget hus genom avancerad skatteplanering och dylika aktiviteter, snarare än att fullt ut vilja bidra till sitt samhälles välstånd. Att den ekonomiska eliten i sin helhet skulle ägna sig åt det som nu uppdagats är knappast ett med sanningen gällande påstående. Icke desto mindre, när delar av den beter sig som den nu gjort, och även gjort i tidigare liknande händelser, framstår det som ett haveri för det ledarskap i samhället som allmänheten tycker att den bör stå för; nämligen att leva och agera på ett moraliskt föredömligt sätt. De folkliga protesterna på Island apropå att landets statsminister visade sig ha kopplingar till penningplaceringar i skatteparadis är en nog så god illustration på detta.

Läs mer: Del 1 i artikelserien ”Moralen och miljarderna”.

Men var kommer detta välkända beteendemönster hos eliten ifrån? Var i samhället bör vi leta, för att få en förklaring, åtminstone delvis, till avancerad skatteplanering, skatteflykt och annat som fallet Panama uppdagat?

Många av de personer i Sverige som tillhör den ekonomiska och även politiska eliten, inklusive finansminister Magdalena Andersson, har utbildats vid Handelshögskolan i Stockholm. Därtill är i dag också det företagsekonomiska ämnet om inte det största, så ett av de största bland universitet och högskolor runt om i landet, och har därmed möjlighet att prägla tusentals människor varje år. Internationellt firar också företagsekonomin triumfer genom en remarkabel expansion av handelshögskolor under de senaste decennierna.

Ett antal frågor måste ställas i det sammanhanget: har företagsekonomiska utbildningar och ledande handelshögskolor i synnerhet någon skuld i det faktum att Panamafenomenet och liknande inträffar gång på gång? Om så är fallet, vilken typ av kultur blir ekonomstudenter en del av genom sin utbildning där, och hur påverkar det deras syn på sig själva och sin omvärld?

 

Socialt ansvarstagande och högtstående moraliskt beteende är inte något som generellt präglar studentkulturen bland ekonomer.

 

Studier av handelshögskolor har pekat på att studenterna lär sig ett entreprenöriellt förhållningssätt, vilket konkret handlar om att ”ta möjligheter där möjligheter finns”, även om de moraliska dimensionerna kan framstå som tveksamma. Ett pekuniärt intresse präglar många av dem och det höga tempo och framåtskridande som karaktäriserar deras studier, kan frammana ett ”flexibelt” förhållningssätt till lagar och regler, särskilt de som rör möjligheten att ackumulera kapital. Redan 1911 varnade sociologen Max Weber i artikeln ”Die Handelshochschulen: Eine entgegnung” (Handelshögskolorna: En replik) att de tyska handelshögskolorna riskerade att producera sluga affärsmän som likt dammsugarförsäljare försökte dupera sin omgivning för att vinna egna fördelar. Hans sentida kollega Pierre Bourdieu visade i sin studie av franska elitutbildningar, "La noblesse d’état: grandes écoles et esprit de corps" (Statens nobless: elitskolorna och kårandan) från 1989, att pedagogiken vid handelshögskolor uppmuntrar studenterna till att så smidigt som möjligt navigera sig igenom ett utbildningssystem och vid behov runda de akademiska regelverk och principer som finns – vilket blir till en lärandeprocess för de framtida yrkesroller som väntar dem.

Från andra sidan Atlanten beskrev nyligen Michel Anteby i boken "Manufacturing morals: The values of silence in business school education", som handlar om alla handelshögskolors moder, Harvard Business School, att studenter där lär sig att maximera sina egna resurser, sociala såväl som ekonomiska. Denna attityd påminner för övrigt om den elevkultur som råder i Sveriges ledarsamhälle, Djursholm – där den svenska ekonomiska eliten har funnit sin boplats framför andra. Att Viktor Rydberg Gymnasium i Djursholm skämtsamt kallats för ”Handelsträdgården” är inte en slump – det går en rak linje mellan en uppväxt i ett ekonomiskt ledarsamhälle som Djursholm och en utbildning vid handelshögskolor.

Det finns mycket gott i det som ekonomiska utbildningsinstitutioner erbjuder sina studenter i form av att utveckla vissa sociala beteenden utöver förvärvandet av ett akademiskt kunnande, och som kan förklara många av deras ekonomiska och yrkesmässiga framgångar. Därtill bidrar den forskning och utbildning som sker vid dessa institutioner på flera sätt till länders utveckling. Och självklart är inte en handelshögskola en naturligt korrumperande miljö; tvärtom kan en företagsekonomisk utbildning leda till en förmåga att kritiskt kunna värdera ekonomiskt motiverat handlande, utöver att utveckla vissa professionella kompetenser. Mycket av den företagsekonomiska undervisningen har också just det syftet.

Men frågor om socialt ansvarstagande och ett högtstående moraliskt beteende som allmänheten efterlyser hos den ekonomiska eliten, är inte något som generellt präglar studentkulturen bland ekonomer. Frågor om etik och moral ägnas förvisso stor och seriös uppmärksamhet i forskning och undervisning, till exempel inom ”business ethics” och ”corporate social responsibility”, men det är knappast någonting som genomsyrar en typisk handelshögskolas kultur och är en del av dess DNA. Frågan är om det ens skulle vara möjligt? Handelshögskolor finns därför att vi lever i en marknadsekonomi som ytterst syftar till ackumulation av kapital, därtill numera en ekonomi präglad av finansiellt orienterade ägare som vill ha maximal avkastning på insatt kapital, i stället för industriellt orienterade ägare som nöjer sig med satisfiering. Milton Friedmans tes, ”the business of business is business” ter sig mer aktuell än någonsin för att förstå den kultur som präglar ekonomutbildningar, i Sverige såväl som utomlands. Eller som en student uttryckte det i Antebys ovan nämnda bok: ”Om du verkligen bryr dig om dem som behöver elektricitet och som är arbetslösa, fullfölj dina ambitioner skrupellöst. Vinstmotivet är den enda sanna vägen till rikedom.”

I takt med den globala expansionen av handelshögskolor och företagsekonomiska utbildningar är det inte en alltför djärv gissning att vi kommer att få se fler fall av den karaktär som exemplet Panama visat. Som Gabriel Zucman bland annat påpekar i sin viktiga bok "Gömda rikedomar. En undersökning av skatteparadisen" kommer internationella regleringar, register och effektiva tillsynsmyndigheter som samarbetar globalt att bli än viktigare för att så gott det går stävja en ekonomisk och politisk elits moraliska irrvägar.

Moralen och miljarderna. Del 2
  • I en serie artiklar under vinjetten ”Moralen och miljarderna” belyser DN Kultur de mekanismer som styr finanssektorn och i längden påverkar hela den globala ekonomin.
  • Den 11/4 skrev den holländske författaren och journalisten Joris Luyendijk om hur ett monstruöst värdesystem skapar tystnadskultur och girighet inom finansvärlden.
  • Mikael Holmqvist är professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet. Han är aktuell som författare till boken "Djursholm. Sveriges ledarsamhälle" (Atlantis) och som redaktör tillsammans med Hans Hasselbladh för antologin "Företagsekonomin och samhället" (Studentlitteratur).

Foto: Lotta Härdelin

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.