Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kulturdebatt

Heléne Lööw: Varför får nazisterna tillstånd att demonstrera just centralt i svenska städer?

Heléne Lööw, historiker vid Uppsala universitet, skriver om nazisternas medvetna taktik vid demonstrationer.

Under det senaste året har Nordiska Motståndsrörelsen intensifierat sin taktik att markera närvaro i det offentliga rummet på symboliska datum och symboliska platser. Demonstrationen i Stockholm i november förra året i anslutning till Novemberpogromen, första majdemonstrationen i Falun, närvaron i Almedalen och nu ansökan om att få demonstrera i Göteborg den 30 september – bokmässan och den alternativa bokmässans stora dag – är alla tecken på detta.

Läs mer: Nazister vill samlas utanför Bokmässan

Det handlar om en medveten taktik att manifestera närvaro och på sikt ladda dessa datum med ett nytt innehåll. Det är en gammal taktik. Första maj har nationalsocialister sedan 30 talet försökt att kapa och överta – eller i vart fall utmana. Även demonstrationer och manifestationer i anslutning till novemberpogromen är av gammalt datum liksom kring Förintelsens minnesdag den 27 januari. Även Almedalen har tidigare haft besök, men inte i den omfattning och med den systematik som nu och inte i form av för den här världen stora demonstrationer och egna tält som i Almedalen.

Vid den här tidpunkten började de även att mycket medvetet driva frågan om yttrandefrihet – i ett försök att överta begreppet under parollen att de var ”de sanna försvararna av yttrandefrihet”.

Kravaller och konfrontationer på gatunivå mellan nationalsocialister och deras politiska motståndare har en mycket lång historia – kampen om makten över gatorna, den territoriella makten – att markera närvaro i det offentliga rummet har alltid varit en central del av nationalsocialisternas taktik. Efter mellankrigstidens och krigsårens kravaller och konfrontationer försvann fascister, nationalsocialister och de som gick under benämningen ”de nationella leden" mer eller mindre från de offentliga rummet.

Läs mer: Kristina Lindquist: Det har aldrig funnits en nazism bortom våldet

Under 1980-talet börjar detta att förändras och de blir allt mer synliga i det offentliga rummet antalet demonstrationer ökade och 30 november, Karl XII:s dödsdag, utvecklades successivt till något som närmast liknade en årligen återkommande nordisk kravallafton i Stockholm och Lund – med deltagare från hela Norden på såväl demonstrant- som motdemonstrantsidan. Efter de mycket våldsamma kravallerna i Stockholm 1991 började den polisiära taktiken förändras – borta var marscherna – nu var det stillastående demonstrationer som gällde omgärdade av stora avspärrningar. En era där demonstranter och motdemonstranter som regel inte nådde varandra inleddes.

Läs mer: Expert: svårt att stoppa nazistdemonstrationen

Vid den här tidpunkten stoppades även deltagare i såväl demonstrationer som motdemonstrationer av polis på väg till dessa, allt som kunde användas som vapen beslagtogs, demonstranter och motdemonstranter bussades ut och släpptes av långt ifrån demonstrationsplatsen.

Under 1990-talet utvecklar även nationalsocialistiska, fascistiska och vit makt inspirerade organisationer en taktik som innebar att deltagarna skulle vara nyktra, disciplinerade, inte angripa om de inte själva blev angripna. Aktivisterna är angelägna om att det intryck som förmedlas till åskådare och allmänhet är av en disciplinerad rörelse, som endast utnyttjar sina demokratiska fri- och rättigheter.

Läs mer: Margit Silberstein: Jag mötte en vålnad i Almedalen

Vid den här tidpunkten började de även att mycket medvetet driva frågan om yttrandefrihet – i ett försök att överta begreppet under parollen att de var ”de sanna försvararna av yttrandefrihet”, och vrida debatten till att enbart handla om deras yttrandefrihet.

Under 00-talet och framför allt från 2012 förändras den polisiära taktiken. Marscher ges åter tillstånd, enligt konceptet om self policing har även dessa sina egna mötes- och demonstrationsvakter och det sker även en successiv förändring av var möten och demonstrationer ges tillstånd, exempelvis beviljades NMR i november 2016 tillstånd i Kungsträdgården i nära anslutning till synagogan – det torde vara första gången sedan 1970-talet som grupper som NMR getts tillstånd just där.

Varför dessa förändringar har skett är vanskligt att svara på. Kanske handlar det om nya tolkningar från tillståndsenheten, att nya jurister och poliser har en annan syn än tidigare. Kanske handlar det om att taktiken att mycket medvetet driva yttrandefrihetsfrågan gav frukt – för väldigt mycket av debatten har kommit att handla om just deras yttrandefrihet.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.