Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kulturdebatt

Hilma af Klint stod i dialog om konstens möjligheter

Hilma af Klint på Moderna museet.
Hilma af Klint på Moderna museet. Foto: Thomas Karlsson

Utbildad till konstnär i en tid då kvinnor inte ansågs kunna åstadkomma något nytt skapade Hilma af Klint en storslagen och enigmatisk bildvärld. Hilma af Klint trodde på bilden och dess inneboende kraft. Hon ville skapa ett visuellt verk som talade om enheten bortom den synliga verkligheten.

Tidsandan kring sekelskiftet banade väg för abstraktionens genombrott. Konsten, litteraturen och musiken svarade upp mot naturvetenskapen då uppfattningen om tid och rum förändrades i en rasande fart. Tydligt, inte minst i den nyss avslutade utställningen Inventing Abstraction på Museum of Modern Art i New York, är hur alla dessa discipliner kom samman och skapade ett utrymme som tidigare inte funnits där.

I detta sammanhang var Hilma af Klint en konstnär av sin tid, i sin tid rent av. Intressant och förvånansvärt är att MoMA:s curator Leah Dickerman valde att exkludera henne från sin utställning om abstraktionens tillblivelse.

Peter Cornell (Expressen 28/2) menar att Hilma af Klint inte var intresserad av att föra en dialog om konstens möjligheter, då hon inte anslöt sig till tidens mest omtalade konstnärsgrupperingar. Varför reducera konstnärskap till särskilda bekantskapskretsar? Jag anser att Hilma af Klints konstnärskap i sin helhet är just en dialog om konstens möjligheter, både kring sekelskiftet och i dag.

Här möter vi en pionjär som tidigt arbetade i ett kollektiv och var del i egna, mindre nätverk. Hon varken kan eller bör enkelt inordnas i konsthistoriska fack.

Det utrymme som uppstod under förra seklets första två decennier går inte att tillskriva enskilda konstnärer, författare, eller för den delen nätverk. Snarare är det angeläget att lyfta blicken och se på Hilma af Klints verk som ett av många parallella uttryck som tillsammans utgör abstraktionens historia.

Irma Müller-Westermann, intendent Moderna museet, curator för utställningen"Hilma af Klint - abstrakt pionjär".


Slutreplik: Först erkända som sådana blir verken konst

En intressant vändning! Mitt inlägg pekade på möjligheten att befria Hilma af Klints esoteriska verk från alla försök att låsa fast det till några år före 1910. Nu antyder de som svarat att det är jag som står där och fumlar med nycklarna och bryr mig om ordning. Att just denna kvinnliga konstnär inte skulle kunna inordnas ”i konsthistoriska fack” är en intressant formulering av curatorn bakom utställningen, som entydigt hävdar att af Klint är en ”abstrakt pionjär”. Dessutom en märklig särbehandling som knappast gör det lättare att uppfylla önskan att inkludera hennes verk i den officiella konsthistoriska berättelsen, exempelvis på MoMA.

Är samtiden en ”bur”, med Ingela Linds metafor, är den gles och utan lås – i skarp kontrast till modernismens hermetiska cellstruktur där innovationerna tänks avlösa varandra längs en tidsaxel.

Förslaget att ”låta bli att hålla ordning och slå fast” är sympatiskt men lämnar fältet fritt för alla ”ursinniga” modernister som bara kan se af Klint som avantgardeikon, i skarp kontrast till hur hon förstod sig själv. Jag skriver dock inte att det är först i vår tid som Hilma af Klint ”blir en konstnär”. Det var hon förstås redan, men det är först nu hennes undanhållna bilder blir till konst i kraft av mottagandet av dem som konst. Duchamps tanke att betraktaren gör verket har blivit en kliché men är inte desto mindre giltig.

Min poäng gällde dock inte en individuell tolkningsnivå inom kotterier eller snävare ”bekantskapskretsar”, utan ett socialt, institutionellt erkännande, vilket inte kom dessa bilder till del förrän efter modernismen.

I dag håller Moderna museet ett seminarium om abstraktion och olika aspekter på af Klints verk. Medverkar gör bland andra Leah Dickerman och Dan Karlholm.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.