Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kulturdebatt

Inga-Britt Ahlenius: Styrelsen bär ett ansvar för problemen på Stadsteatern

De ytterst ansvariga för Kulturhuset Stadsteatern kan inte ha varit ovetande om kritiken mot Benny Fredriksson. Inga-Britt Ahlenius inskärper vikten av en professionell styrelse när det blåser hårt kring en vd.

Den utredning som Stockholms stad beställt om styrning och ledarskap på Kulturhuset Stadsteatern har nu redovisats. I rapporten konstateras att man inte får en entydig bild av ledarskap och kultur. 

Å ena sidan talas om en vd med modern syn på teaterverksamhet, som bejakat nya typer av scenkonst och med stort eget driv och personlig kunskap. Å andra sidan talas om ett hårt och stundom inkonsekvent ledarskap, om otydlighet i beslutsvägar och ansvar, om informella strukturer, om att relationen till vd varit viktigare än formella mandat med rädsla och en tystnadskultur som följd. 

Vi får också veta att i de medarbetarundersökningar som gjorts så har resultaten varit bland de sämsta i staden och att ledningen inte agerat på utfallen i undersökningarna.

Utredningen avser ledning och styrning av Kulturhuset Stadsteatern. Men styrelsen för Kulturhuset Stadsteatern behandlas över huvud taget inte. Det är verkligen mycket märkligt.

Mina egna kunskaper och erfarenheter av teaterverksamhet rör de statliga teatrarna, Dramaten och Operan, och är från min tid som huvudman i Finansdepartementet för bland annat kulturfrågor och som chef för Riksrevisionsverket. 

Regeringen ägnade stor uppmärksamhet åt att besätta styrelserna i dessa aktiebolag med högt kvalificerade personer med lång och egen erfarenhet av ledarskap och med annan kunskap relevant för att leda en teater. Som exempel minns jag Hans Dalborg, då chef för Nordbanken, som ordförande i Operans styrelse och Bengt Dennis, då chef för Riksbanken, som ordförande i Dramatens styrelse. 

De var personer med lång egen ledningserfarenhet, tillgängliga för vd för samtal, råd och stöd också genom den kunskap om teatrarnas verksamhet som de redan från början skaffat sig. De skulle tidigt ha varit medvetna om eventuella ledningsproblem. De skulle även ha satt sig in i problemen och medverkat till att lösa dem tillsammans med vd. 

Vid en jämförelse med Dramatens styrelse framstår Kulturhuset Stadsteaterns styrelse med förlov sagt som rena amatörer.

En blick på Dramatens styrelse i dag ger vid handen att regeringens ambition fortfarande är densamma. I Dramatens styrelse finns en imponerande samlad kapacitet till stöd för vd och verksamheten. I den senaste årsredovisningen ges detaljerad information om ledamöternas utbildningsbakgrund och deras allmänna professionella erfarenhetsbakgrund av relevans just för detta uppdrag.         

Vid en jämförelse med Dramatens styrelse framstår Kulturhuset Stadsteaterns styrelse med förlov sagt som rena amatörer.

Det är kommunfullmäktige i Stockholm som har det yttersta ägaransvaret för Stockholms stadsteater AB. Kommunfullmäktige utser styrelse och beslutar om ägardirektiv. I styrelsen för Kulturhuset Stadsteatern sitter förtroendevalda politiker, sammansättningen speglar mandatfördelningen i kommunfullmäktige. 

Stadsteatern är vidare ett dotterbolag i koncernen Stadshus AB tillsammans med 15 andra döttrar, till exempel Stockholm vatten och avfall, Stockholms hamnar, Stockholm parkering. Kommunfullmäktige har delegerat ägardialogen med dotterbolagen till koncernstyrelsen som i sin tur återspeglar kommunfullmäktiges sammansättning. 

Koncernstyrelsens roll verkar vara närmast jämförbar med Kulturdepartementets i relationen till de statliga teatrarna. Regeringen kan sägas ha delegerat dialogen med de statliga teatrarna till Kulturdepartementet.

Kulturhuset Stadsteaterns styrelse kan inte ha varit ovetande om de negativa resultaten från de många medarbetarundersökningarna. Det duger inte heller att säga att man inte visste, styrelsen är skyldig att hålla sig informerad och själv vara angelägen om att vara insatt i teaterns verksamhet. Detta krävs självklart för att axla det ansvar som styrelsen har. Aktiebolagslagens knappa formulering anger att styrelsen är ansvarig för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. 

Kulturhuset Stadsteatern är Sveriges största kulturinstitution. Med all respekt för Dramaten, Sveriges nationalscen, så är Kulturhuset Stadsteatern större och långt mer komplicerad än Dramaten – med sin mångfacetterade verksamhet, med sina olika konstnärliga uttryck på flera scener, barn- och ungdomsscener, bibliotek, samarbete med det fria kulturlivet, Parkteatern. 

Att leda detta omfattande konglomerat till framgång är ett stort och krävande uppdrag. Vd behöver verkligen en stark och engagerad styrelse som samtalspartner och stöd i detta utmanande uppdrag.

Styrelsen kan fortfarande ta sitt ansvar, den kan fortfarande avgå.

När ledningsproblemen i Kulturhuset Stadsteatern, för vilka styrelsen bär ett ansvar, kom upp till offentlig diskussion borde styrelsen självklart ha agerat, uttalat sig, intagit scenen. Dessa frågor var ju också deras ansvar, de hade underlåtit att agera tidigare, de hade låtit ledningsproblemen uppstå och kvarstå under lång tid. Men när Kulturhuset Stadsteaterns problem exploderar i det offentliga, då är det vd som står där ensam på scenen.

Styrelsen borde antingen ställt sig bakom sin vd, som ju utsetts av styrelsen, försvarat honom och formulerat just de omdömen som presenterats efter hans död. Om hans begåvning, om hans nyskapande förmåga, om hans stora betydelse för Stadsteaterns framgång. Tagit strid för honom, han var ju styrelsens man, styrelsen hade ju själv utsett honom. 

Eller så borde de ha avgått tillsammans med honom för att markera sitt ansvar för de problem som identifierats i ledningen av Kulturhuset Stadsteatern och i teaterns kultur. Styrelsen kan fortfarande ta sitt ansvar, den kan fortfarande avgå.

För Stockholms kommunfullmäktige borde tankeställaren av detta oändligt tragiska drama vara att se till att Kulturhuset Stadsteatern nu, precis som sina statliga systrar, får en professionell styrelse av Dramatens kaliber. Dess nya vd måste få tillgång till erfarna personer för råd och stöd i sitt krävande uppdrag. 

En professionell styrelse är också viktig som reell balanserande kraft till den verkställande nivån i teatern. Teatern måste få en styrelse som aktivt står med vd i framgång och som hjälper honom eller henne att reda ut problemen när det blåser.

 

Inga-Britt Ahlenius är tidigare generaldirektör för Riksrevisionsverket och var mellan 2005 och 2010 chef för FN:s interngranskning OIOS.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.