Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kulturdebatt

Johan Norberg: Förtroendet för forskning är fortfarande stort

Other: G. Ronald Lopez / ZUMA Press / S

Studier visar ingen förtroendekollaps för forskningen, menar Johan Norberg i sitt svar till sina kritiker.

Arne Jarrick, Dan Larhammar och Åsa Wikforss skriver en insiktsfull replik som på det stora hela bekräftar min artikel: Vi tolkar världen utifrån våra åsikter, men det är oklart om det plötsligt har blivit värre. Det finns svagt stöd för baktändningseffekter och filterbubblor.

Jag delar som bekant oron över kunskapsmotstånd. Av politiska skäl misstror många forskning om till exempel global uppvärmning och genmodifierade grödor. Men jag är inte lika säker på att det beror på ett splittrat medielandskap. Det var inte direkt tro på experter som präglade folkomröstningen om kärnkraft 1980 till exempel. 

Johan Norberg: Faktaresistens är fake news 

Läs mer: Forskare svarar Johan Norberg: Oroande att problemen bagatelliseras 

Pew Research Center skriver att forskare är den enda grupp av 13 undersökta i USA ”där allmänhetens förtroende har varit stabilt sedan 1970-talet”. Bara sex procent saknar förtroende helt, vilket väl är ungefär den andel som brukar tro att månlandningen var fejk och att våra ledare är ödlor. 

Ja, det är märkligt att bara 13 procent av republikanerna har stort förtroende för forskare, men om man adderar dem som har ett visst förtroende blir det 75 procent. Andelen svenskar med stort förtroende har enligt SOM-institutet ökat från 49 till 62 procent 2006-2016.

Jag tror inte sådana studier säger hela sanningen, men de pekar inte på någon förtroendekollaps de senaste åren. Det är å andra sidan inte författarnas poäng. Deras främsta invändning gäller mitt tonfall. Men ingenstans kallar jag forskningsresultat ”fake news”. Som vana skribenter vet de nog att man inte själv sätter rubriken.

Inte heller har jag hånfullt talat om forskare som ”eliten”. Jag skrev att de av oss (jag räknade in mig själv) som har använt en viss tolkning av forskningen för att tala om väljarna som hopplösa riskerar att bekräfta populistisk retorik om arroganta eliter. 

De läste alltså in raka motsatsen till det som var min avsikt. Hade jag legat mer i tiden hade jag häcklat dem för att läsa in sina fördomar. Men jag tror, i enlighet med perspektivet i min artikel, att det är mer konstruktivt att säga att jag då får formulera mig tydligare nästa gång. 

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.