Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kulturdebatt

Nina Björk: Ta det utopiska arvet på allvar

En splittrad rörelse som spårat ur – eller en livsviktig kraft med mångfalden som styrka? DN bad sex skribenter sätta ner foten i feminismens viktigaste sakfrågor.

Hur stor bör den feministiska rörelsens radie vara; vad ska den se som sin uppgift att förändra? Är det till exempel feministiskt att anse att en kvinnlig vd bör tjäna lika mycket som en manlig vd, men 20 gånger mer än en kvinnlig undersköterska? Är det feministiskt att tycka att en vårdande uppgift är lika viktig som en vinstskapande och att vd:n och undersköterskan därför bör ha lika mycket betalt? Visst kan vi svara att feminismen har rum för båda åsikterna, men frågan kan användas för att konkretisera en annan: hur djup är den nuvarande svenska feminismens systemkritik?

Det finns en grundläggande berättelse om vårt moderna samhälle som säger att det trots uppenbara stora skillnader mellan grupper ändå i grunden är rättvist, eftersom den enskilda individen kan arbeta sig uppåt. Jag uppfattar det som att feminismen i dag accepterar denna berättelse om "rättvisa hierarkier". Den arbetar därför i huvudsak mot uppenbar könsdiskriminering, till exempel olika lön för lika arbete. Risken med detta är att feminismens mer utopiska arv riskerar att gå förlorat.

Kvinnor har historiskt och globalt sett i högre grad än män ägnat sig åt vårdande och direkt livsuppehållande uppgifter. I sådana erfarenheter finns en systemkritisk potential, och jag anser att feminismen teoretiskt och praktiskt bör ta tillvara den potentialen. Däri ligger ett djupare ifrågasättande av systemets själva förutsättningar: alla arbetar, några äger; gemensam produktion, privat vinst. Liksom en kritik mot det nuvarande samhällets övergripande mål: konkurrens och ekonomisk tillväxt.

Med tanke på klimathotet är en sådan kritik och ett sådant omvärderande av samhällsmålen helt nödvändigt just nu. Kanske intar kvinnor, paradoxalt nog just på grund av sin underordnade ställning, en privilegierad kunskapsposition i dag?

Nina Björk
(f. 1967) är litteraturvetare och medarbetare i DN kultur

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.