Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-02-18 05:27

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/ola-andersson-vi-behover-en-realistisk-arkitektur-som-ser-vardig-ut-i-verkligheten/

Kulturdebatt

Ola Andersson: Vi behöver en realistisk arkitektur som ser värdig ut i verkligheten

Vi behöver arkitektur för vår egen tid, som kan byggas i tillräckligt stor omfattning för att alla ska få tak över huvudet. Foto: Hasse Holmberg/TT

Debatten kring byggandet präglas av två motpoler: konservatism och brutalism. Att motarbeta nybyggen kommer inte att rädda våra städer. Och går vi för hårt fram förstör vi stadsmiljön. Dags att tänka om, skriver Ola Andersson.  

Rätta artikel

Den stora nyheten när den nya blågröna majoriteten i Stockholms stadshus presenterade sitt politiska program i höstas var en arkitekturfråga. Skrotandet av planerna på Nobel Center framstod som deras kanske viktigaste ställningstagande. Arkitekturen stod i centrum.

Att arkitektur blivit en viktig fråga innebär dock inte att debatten förs på någon hög nivå, tvärtom. Eftersom vi lever på tiotalet förs debatten bland tomtar och troll på nätet. Nivån blir därefter.

Det är ingen överdrift att kalla den polariserad. Ena sidans inställning är att ingenting skall byggas någonstans. Skall det nödvändigtvis byggas något skall det se gammeldags ut. Den andra sidan hävdar tvärtom att allting skall byggas överallt, helst genast, och att kulturhistoriska värden är ointressant.

Båda sidor har poänger. Det är ett faktum att svensk arkitektur i dag är slentrianmässig, opersonlig och slarvigt byggd. Sällan kan den mäta sig med det vi byggde förr. Arkitektens och byggherrars omsorger är oftast inriktade på hur huset ser ut på bild, inte hur det blir i verkligheten. Sällan tas någon större hänsyn till hur det påverkar den plats där det faktiskt byggs.

Även andra sidan har en poäng. Vi behöver bygga väldigt mycket. Befolkningsökningen och den kommunala planeringens försummelser under de senaste decennierna har skapat en bostadskris som bara kan avhjälpas med ett omfattande byggande.

Men ingen av sidornas recept fungerar. Att motarbeta nybyggen kommer inte att rädda våra städer, tvärtom. Våra attraktiva innerstäder är inte större nu än de var för femtio år sedan, samtidigt som befolkningen ökar och de glesa förorterna breder ut sig. Ju mer stadsbyggandet hindras, desto högre blir fastighetsvärdena i den stad vi har. Drivkraften att riva och bygga nya, större och ännu mer lönsamma hus blir omöjlig att stå emot. Exploateringstrycket krossar våra städer om vi inte kan bygga ut dem. I Stockholms centrala delar har rivningarna redan börjat.

Men inställningen att allt nytt automatiskt är bra och att det bara är rädda människor som inte gillar utveckling är lika kontraproduktiv. Höjer vi inte nivån på vårt byggande så att det faktiskt gör våra städer bättre kommer motståndet mot nya hus att hårdna och bli utbrett bland väljarna. Då blir det omöjligt att bygga det vi behöver.

Vi behöver arkitektur som tillfredsställer våra behov

Så ingen behöver nätkrigare som bråkar om huruvida 1800-talet eller 1900-talets ideal var bäst. Vad vi behöver är arkitektur och stadsbyggande som tillfredsställer våra behov. Vi behöver nya gator och torg som ger alla, inte bara de rikaste, rätt till staden. Vi behöver arkitektur för vår egen tid, som kan byggas i tillräckligt stor omfattning för att alla skall få tak över huvudet. 

Vi behöver däremot inte mäklarnas och arkitektkontorens bilder av evig sommar och högkonjunktur. Vi behöver en realistisk arkitektur som ser värdig ut i verkligheten, även en grå måndag i februari.

Att fundera ut hur arkitektur av hög kvalitet kan byggas i tillräckligt stora kvantiteter för att lösa bostadskrisen är naturligtvis arkitekternas uppgift. Hittills har dock Sveriges arkitekters intresse för den utmaningen varit svalt. Men det är inte heller arkitekterna som bestämmer. 

De som har makten över byggandet är byggherrarna, alltså de som beställer och bekostar det som byggs. Tycker du att arkitekturen är undermålig är det alltså inte arkitekterna du skall skälla på. Det är byggherrarnas ambitionsnivå och syn på sig själva som speglas i arkitekturen. 

Vill du påverka hur arkitekterna skall rita finns det bara ett sätt: Välj din egen arkitekt och låt bygga ditt eget hus. Att tala om hur andra skall spendera sina pengar brukar sällan leda någon vart, det är ungefär lika meningsfullt som att kräva att ens grannar ska klä sig snyggare.

Det vi däremot kan kräva är att vårt gemensamma byggande, det som byggs av stat, kommun och landsting, ska hålla hög klass för oss medborgare. Så är det inte i dag. Låt oss börja där.