Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kulturdebatt

Ola Larsmo: Vitboken om romer visar vikten av att en stat lyser in i sitt eget mörker

Jag träffade aldrig Ingrid Post, men jag hörde henne på video berätta om de övergrepp hon utsattes för; hennes stillsamma ord rörde vid det mörkaste i svenskt nittonhundratal. Nu möter jag åter hennes vittnesmål i regeringens nya vitbok, återberättat av hennes dotter Soraya Post:

”När min mamma var gravid för tredje gången fick myndigheterna, vid en rutinkontroll, reda på det. Då var hon gravid i sjunde månaden. Hon ställdes inför ultimatum: om du inte går med på abort och sterilisering så kommer vi att omhänderta dina barn. Så hon tvingades till både abort och sterilisering. Därför kunde inte min familj bli större. Det blev till en stor plåga för mina föräldrar som gärna hade velat ha fler barn. Men för att få behålla mig och min bror så var de tvungna att betala det här priset. Mot den här bakgrunden växte vi barn upp. Vår historia är präglad av en stark myndighetsskräck.”

Detta var i Göteborg så sent som vid femtiotalets slut. I regeringens nya vitbok med titeln ”Den mörka och okända historien” – om kränkningar av svenska romer under 1900-talet – möter vi på de första sidorna en rad av röster som berättar om liknande myndighetsövergrepp. Det är viktigt att notera detta: att just de rösterna nu hörs i en statlig utredning.

Innan man säger någonting alls bör man känna en lättnad över detta, att denna bok föreligger. Svenska staten öppnar sina egna arkiv och inventerar ett kontinuerligt övergrepp mot en särskild grupp av människor som hållits borta från skola, från fast bostad, arbete och – det är ett av de nya rön som läggs fram – får sägas ha punktmarkerats av steriliseringspolitiken. Det kapitel jag fokuserat på i en första läsning, helt enkelt därför att jag vet något om saken, är det som handlar om steriliseringspolitiken. Tidigare forskning, som den statliga utredningen från 2000, gick igenom ansökningarna till Medicinalstyrelsen och menade att romer eller resande inte tycktes vara en särskild grupp bland de utsatta.

Nu har ekonomhistorikern Paulina de los Reyes gått igenom delar av materialet på nytt, och kommer till en delvis annan slutsats: om romer inte är påfallande många bland dem som steriliserats mot sin vilja bör man påminna sig att de från början är färre. Räknat på befolkningsgruppens storlek kommer hon och journalisten Bo Hazell fram till att så många som vart fjärde romskt hushåll, åtminstone under vissa perioder, kan ha haft en medlem som utsatts – en på alla vis chockerande hög siffra. Det är den sortens synvändor som gör denna bok viktig: att lyfta den romska erfarenheten och låta den säga oss vad det svenska samhället varit och är.

En bok löser inte några problem, men det är av mycket, mycket stor principiell betydelse att en demokratisk stat lyser in i sitt eget mörker, i ett land och på en kontinent där antiziganismen är ett av de starkaste uttrycken för rasismens praktik, i fortsatta våldsövergrepp såväl som i vardagens små, små åtbörder av utestängande. Om det handlar om en upprättelse är detta bara början.

Boken är på över trehundra sidor och man anar närvaron av flera händer och röster i arbetet, då den bitvis är ojämn – så saknas en diskussion om viktiga aktörer, som till exempel Medicinalstyrelsens Nils von Hofsten eller Gunnar Dahlberg. (Och så upprepas den gamla faktoiden att Rasbiologiska institutet i Uppsala var "det första statliga rasbiologiska institutet i världen".) Men sådan detaljkritik får anstå. Om en bok av det här slaget ska fylla sitt syfte måste den få bli inledningen till en bred och kanske oförsonlig diskussion om antiziganismens rötter i Sverige.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.