Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kulturdebatt

Pride sprider sig runt om i landet

I dag startar Pride i Stockholm. Samtidigt blir antalet festivaler utanför storstäderna bara fler och fler.

– Floran av initiativ är något av en ny trend, säger Ulrika Westerlund på RFSL.

Klicka på punkterna för att se info om festivalen.

Grafik: Andreas Lundegård.

  • Passerad
  • Kommande
  • Pågående

Det bor 1 958 människor i Pajala i Norrbottens län. Enligt Mikael Niemis storsäljande bok ”Populärmusik från Vittula” från 2000 är det en ort som är präglad av en kärv mansmyt. När Niemi växte upp var han och hans polare livrädda för att bete sig ”knapsu” – kärringaktigt.

I början av juli arrangerades för första gången en Pridefestival i Pajala. Närmare 1 000 personer gick med i tåget. Bland deltagarna märktes allt från barn och gamla till gruvarbetare i regnbågsfärgade hjälmar. Liksom Mikael Niemi.

– Jag får gåshud nu när jag tänker på det. Vi hade beställt 100 flaggor till paraden. Så många trodde vi att det skulle komma, säger Marika Solgevik Svala, en av arrangörerna.

Festivalen i Pajala är ett av många hbtq-arrangemang som startats runt om i Sverige. Pride är inte längre ett storstadsfenomen – i år arrangeras festivaler i bland annat Söderhamn och Visby. Marika Solgevik Svala menar att evenemangen får en särskild betydelse på små orter där alla känner alla.

– Jag har en känsla av att det är svårare att vara annorlunda på våra breddgrader. Här märks inte hbtq-personer lika väl. De är mer hemliga. Men folk mår bättre när de får vara sig själva, säger Marika Solgevik Svala som också betonar vikten av att personer utanför hbtq-rörelsen visar sitt stöd.

– De som utgör normen måste visa att det är okej att bryta mot normen.

En förklaring till att Pridefestivalerna sprider sig över landet är att hbtq-personer vill förankra sig på sin hemort.

– Många lokala arrangörer har besökt något av de större evenemangen. Men sedan vill man bidra till att synliggöra hbtq-personer där man själv bor, säger Ulrika Westerlund, förbundsordförande för RFSL.

Pride är inget varumärke och något regelverk finns inte. Det har medfört att Pridearrangemangen skiljer sig åt väsentligt.

2012 uppstod en infekterad debatt när det ordnades en festival i Uppsala med socialistisk inriktning. Arrangörerna beslutade att Folkpartiet och Liberala ungdomsförbundet inte fick delta. Något som fick Miljöpartiet att backa ur.

Enligt Ulrika Westerlund är det inte helt okomplicerat att antalet festivaler i Sverige ökar.

– Vi ser det verkligen inte som något problem. Men det kan bli lite underligt om initiativet kommer från ett politiskt parti. Det är rimligt att hbtq-personer ordnar festivalerna.

Förra året gick Sverigedemokraterna i paraden under Pridefestivalen i Söderhamn. Det är något som RFSL tar avstånd från.

– Vi vill inte att Sverigedemokrater ska delta i Pridefiranden. Det skapar en stor otrygghet för många av besökarna. Rent principiellt är det också viktigt för hbtq-rörelsen att inte låta sig användas för rasistiska syften, säger Ulrika Westerlund.

Den lokala småstadsfestivalen har emellertid ett viktigt symbolvärde. Det konstaterar Eva Tiby, professor i kriminologi som forskat kring hatbrott.

– Att gå i paraden i Pajala är något mycket starkare än att gå med i Stockholm. Det är i betydligt högre utsträckning en politisk handling. I Stockholm är det förmodligen vissa som går med bara för att det finns ballonger och verkar kul.

Marika Solgevik Svala betonar att festivalen i Pajala var en manifestation och inte bara ett party.

– Det var ju fest, förstås. Men det går att göra ett ställningstagande även när man är glad.

Fanny Ambjörnsson är forskare och lärare på avdelningen för genusvetenskap på Stockholms universitet. Hon påminner om att Pride bara delvis är en folkligt förankrad företeelse och att hbtq-personer är en sårbar minoritet under resten av året.

– När vi tänker på Pride som något etablerat så är vi lite historielösa. Det är fortfarande ett relativt nytt fenomen. Under Frigörelseveckan i slutet av 1970-talet så var det några få människor som gick i ett demonstrationståg för att visa att de över huvud taget fanns till. Det var verkligen ingen folkfest.

Enligt Fanny Ambjörnsson kan festivaler på mindre orter komma att användas som ett redskap för kommunerna att positionera sig.

– I svensk diskurs så blir det här jämställdhets- och antidiskrimineringsprojektet gärna ett sätt att visa att man är modern.

Samtidigt understryker Fanny Ambjörnsson att de lokala Pride-festivalerna har ett viktigt hbtq-politiskt värde.

– Det finns många som menar att Pride i Stockholm är ett tandlöst kommersiellt jippo. På de mindre platserna kan festivalerna fylla en annan funktion. Under resten av året finns det oftast ingen synlig representation alls på dessa platser. Då gör det en enorm skillnad om många hbtq-personer samlas och visar att de faktiskt får finnas till.

Enligt Marika Solgevik Svala går det i nuläget inte att peka på några konkreta förändringar i Pajala som festivalen medfört.

– Att påverka attityder tar lång tid. Men jag märker att det har börjat pratas lite om de här frågorna ute i stugorna. Det är ett stort framsteg.

Tidigare delar i ­serien publicerade 19/6, 20/6, 23/6, 3/7 och 14/7. Du hittar dem även på dn.se/kultur.

1969 Efter en lång tid av trakasserier

1969 Efter en lång tid av trakasserier mot hbtq-personer gör polisen i New York en räd mot gaybaren Stonewall Inn. Kravallerna som följer varar i tre dygn. Med revolten föds Priderörelsen.

1971 Den första Pridedemonstrationen ordnas i Örebro i maj. ­Arrangörer är den lokala föreningen Gay power club. Ett av kraven som hörs är legalisering av samkönade äktenskap.

1979 Fenomenet Frigörelsedagen som startats två år tidigare växer till Frigörelseveckan. Arrangörer är RFSL. Så småningom byter ­arrangemanget namn till Homoveckan.

1992 Den första upplagan av Europride hålls i London och lockar 100 000 deltagare. Sedan dess har ­arrangemanget flyttat runt i Europa och hållits varje år utom 1995 och 1999.

1998 Europride firas i Stockholm för första gången. Temat är ”Swedish sin breaking borders”, ”svensk synd korsar gränser”, och 80 000 ­deltagare finns på plats.

2014 I dag ordnas Pridefestivaler över hela världen. Den största hålls i São Paulo och lockar 3,5 miljoner deltagare. En av de minsta Prideparaderna hålls i Sligo, Irland, med 100 deltagare.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.