Nej, ljudboken håller inte på att ta över den svenska bokmarknaden. Däremot faller upplagorna kraftigt för de deckare som förr sålde mest. Läsningen av mer komplexa böcker står sig stark, skriver förlagschefen Richard Herold.
Vi människor dras till de dramatiska berättelserna. Vi fascineras av stora förändringar, samtidigt som verkligheten oftast rör sig långsammare, ryckigare.
I ett par tre år har svenska medier basunerat ut nyheten att den fysiska bokförsäljningen rasar och det är lätt att få intrycket att ljudboken helt håller på att ta över den svenska bokmarknaden.
Men fakta är att ljudboken är ett randfenomen för nästan all bokutgivning i Sverige i dag. Det betyder inte att ljudboken inte växer kraftigt eller att den fysiska försäljningen inte minskar. Men det känns nödvändigt att komplettera bilden; ljudboken påverkar framför allt en specifik del av utgivningen.
Konflikt om ljudböcker på Bonniers: ”Nobelpristagare underpresterar digitalt”
Hur man tolkar den pågående förändringen beror på vilka böcker man skriver, läser — eller ger ut.
Så här kan verkligheten ut ur mitt eget förlags perspektiv.
I januari gav vi ut novellsamlingen ”Nordisk fauna” av Andrea Lundgren, sju berättelser om vanliga människor som genomgår förvandlingar. Boken rosades av kritikerna och toppade denna tidnings lista över de bästa böckerna. Den har hittills sålt i ungefär 2 500 exemplar som fysisk bok och ebok.
En av våra succéer de senaste åren är ”Sapiens”, av den israeliske historikern Yuval Noah Harari. Sedan utgivningen har boken sålt i nästan 100 000 exemplar i olika fysiska utgåvor, och ”Sapiens” var 2017 den åttonde mest sålda fackboken i Sverige. Ljudboksutgåvan utkom i juli samma år.
På två månader har Andrea Lundgrens novellsamling genererat högre intäkter åt såväl författare som förlag än vad ljudboksutgåvan av ”Sapiens” har gjort på nio månader. Kanske kommer dessa förhållanden att ha förändrats om ett år. Kanske inte. Men att ljudboken skulle ha vänt upp och ned på hela bokbranschens logik är inte sant.
Det som är sant är att den fysiska försäljningen av böcker som helhet gått kraftigt tillbaka de senaste tio åren. Men tittar vi närmare på siffrorna är det tydligt att vissa återförsäljare tappat mer än andra: framför allt varuhus och bokklubbar. Det vill säga de återförsäljare som huvudsakligen fokuserar på bästsäljare, i just de genrer som totalt dominerar ljudboksmarknaden i dag.
Den nedgång på 4,5 procent som Förläggareföreningen redovisade i sin årliga statistik låter dramatisk, men motsvarar en halv miljon volymer årligen. Kepler, GW, Läckberg, Guillou med flera sålde tidigare tre, fyra hundra tusen inbundna exemplar av en ny bok. Dessa siffror har mer än halverats de senaste åren.
Rebecka Kärde: Ljudboken är inte en feministisk fråga
Vad som förefaller ha skett i branschen, och som förklarar en del av turbulensen, är att underhållning och deckare som tidigare sålts genom varuhus, matbutiker och bokklubbar har tappat kraftigt i försäljning. Och dessa läsare har i allt högre grad anammat ljudboken.
Bokhandelsförsäljningen har förvisso också minskat, men inte lika mycket, och vägs till viss del upp av näthandelns ökade försäljning av fysiska böcker. Min slutsats är att läsningen av mer komplexa böcker står sig stark. Vilket är något branschen som helhet borde se positivt på, och som en enorm möjlighet.
”Att läsa är att resa”, så låter Akademibokhandelns slogan. Jag gillar den, men betydelsen framträder ännu tydligare om man negerar den: att inte läsa är att bli kvar, att stagnera. Att läsa går på tvärs mot samtidens flyktighet. Läsakten är i sig en aktiv handling som manar till eftertanke och perspektiv.
Förläggare: ”Förminska inte kvinnors läsande och lyssnande!”
Det var många år sedan de mest grundläggande frågorna kring demokrati och bildning kändes så akuta. Att läsa är något annat än att scrolla, titta eller lyssna.
Därmed inte sagt att inte ljudboken har förtjänster och kommer att fortsätta växa. Men den stora frågan för mig som förläggare är inte i första hand i vilket format vi ger ut våra böcker — utan vad vi vill och hur vi tar oss an de utmaningar vi har framför oss.
För konkurrensen har hårdnat, det ges ut fler böcker än någonsin tidigare och kampen om tiden är en realitet. Jag uppfattar dock inte att det har blivit svårare att nå ut med bra böcker under de tjugo år jag varit i branschen.
Det har alltid varit svårt.
Richard Herold är förlagschef på Natur & Kultur