Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-17 20:36 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/laget-for-konstnarer-i-sverige-i-dag-ar-alarmerande/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

”Läget för konstnärer i Sverige i dag är alarmerande”

Den som väljer konstnär som yrke riskerar en framtid med låga inkomster och pensioner. ”Läget för konstnärer i Sverige i dag är alarmerande”, Ann-Christin Nykvist som på onsdagen lämnade över utredningen ”Konstnär – oavsett villkor?”

På onsdagsförmiddagen överlämnades den konstnärspolitiska utredningen ”Konstnär – oavsett villkor?” för betänkande till kulturministern på Rosenbad. 

Det är en 480-sidig lunta som sedan november 2016 tittat på situationen för yrkesarbetande konstnärer inom alla discipliner och deras förutsättningar att försörja sig. Bilden som träder fram är inte särskilt ljus: konstnärer har 75 procent i inkomst jämfört med en genomsnittlig löntagare, bland de som är tillsvidareanställda är det bara en tredjedel som har heltidstjänster. Det innebär att konstnärer ofta ofrivilligt tvingas bli företagare: inte för att de vill bli entreprenörer utan för att det är så systemet ser ut. 50 procent av konstnärerna är företagare, gentemot 10 procent av övriga befolkningen.

– Jag har till och med uttryckt situationen som ”alarmerande”, säger utredaren Ann-Christin Nykvist och pekar på konstnärernas villkor på arbetsmarknaden.

– Den går dessutom åt fel håll: trenden är färre och otryggare anställningar, fler korta uppdrag, sämre pensionsvillkor. De kan inte försörja sig på konstnärligt arbete och har ingen social trygghet. Digitaliseringen riskerar förstärka den här negativa bilden om man inte kan hantera det på rätt sätt. 

Därtill visar utredningen att det är en särskild samhällsgrupp som blir konstnärer: de från välbeställda bakgrunder. För kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke kom det inte som en överraskning.

– Under de senaste åren har vi kunnat ta del av ett antal rapporter och studier som pekat på det resultatet – nu har vi även statlig utredning som slår fast snedrekryteringen. Det ska inte vara avhängigt på socioekonomiska faktorer vilka som har förutsättningar att bli konstnärer. Samtidigt kan vi konstatera att det är så i dag. Sverige är ett av världens rikaste länder så vi bör ha råd, om vi har viljan, att förändra den verkligheten, säger hon. 

Det är en sortering som börjar tidigt, redan i barnåldern. För att komma in på en konstnärlig högskola måste man gå förberedande utbildningar som kostar tid och pengar. I utredningen föreslås flera insatser för att stävja detta. 

Högskolornas uppdrag är att bredda rekryteringen, men de kan göra mer, menar Nykvist.

– Alltifrån distansutbildningar till att flytta ut verksamheter till socialt utsatta områden. Vi föreslår även konstnärliga produktionshus i hela landet, där konstnärerna är mentorer och där ungdomar får möta konstnärliga uttryck och ta steget till att börja en konstnärlig utbildning; en samverkan mellan kommun och folkrörelser för att skapa arenor som breddar rekryteringen, säger hon. 

Det föreslås även satsningar på att inrätta statliga konstnärsresidens och ha med konstnärer i samhällsbygget. Målet är att år 2020 ska 10 procent av de statliga myndigheterna ha en anställd konstnär för att utveckla verksamheten.

Man måste vara öppen för och utforma förutsättningarna efter de nya konstformer som faller under konstnärskapets paraply, säger hon och ger exempel på hur cirkusartister och spelmakare numer ingår där.

Men den stora utmaningen gäller digitaliseringen och är även den största budgetposten i förslaget, där 100 miljoner ska satsas på en strategi för digitalisering av offentligt finansierad kultur. Det behövs en rejäl post för att Kulturrådet ska kunna göra sitt och för Konstnärsnämnden att analysera och utveckla stöd till konstnärer, säger Nykvist. 

– Vi behöver analysera vidare hur man ska dra nytta av att konsten är kärnan i digitaliseringen. De tjänster som mellanhänderna tjänat pengar på är konstnärernas skapelser, utan dem finns det inget att konsumera. Jag tror inte ens konstnärerna själva vet vilket guldägg de har. Det finns i dag en obalans i villkoren, där konstnärerna inte tjänar pengar, utan andra parter. 

Det handlar bland annat om upphovsrätten, att markera så att konstnärer får betalt för sitt arbete, säger hon. 

– Där har regeringen ett viktigt uppdrag i förhandlingen om hur upphovsrätten i EU ska utvecklas. Konstnärernas ställning måste stärkas, det blir tydligt i och med digitaliseringen. 

Nu ska utredningen läsas igenom och sändas på remiss, säger Alice Bah Kunke. 

– En del av förslagen rör vid spår jag redan har trampat upp, vilket betyder att man också kan förstärka de kursändringar som vi redan gjort, till exempel vad gäller de konstnärliga stipendierna – som vi har ökat kraftigt ökat. Men också hur vi arbetar med konstens frihet. En del kan man ta hand om snabbare och annat kommer ta längre tid.

Förslagen i utredningen i urval

De konstnärliga högskoleutbildningarna får ett tydligare uppdrag att bredda rekryteringen, bland annat genom att flytta aktiviteter till socioekonomiskt svaga bostadsområden.

Ett statligt stöd på 50 miljoner kronor för att starta konstnärliga produktionshus för ungdomar, förslagsvis i socioekonomiskt svaga områden.

Digitaliseringen lyfts fram som den största omvärldsförändringen som påverkar konstnärernas villkor. Utredningen föreslår att regeringen tar fram en statlig digitaliseringsstrategi för den offentligt finansierade kulturen.

Konstärliga residensprogram på statliga arbetsplatser samt i biståndsländer.

Tydligare direktiv till statliga fastighetsbolag om att en procent av byggkostnaderna ska avsättas för till offentlig konst.

En ny allians för upphovsmän enligt den modell som redan finns inom dans, musik och teater.

Ytterligare 25 miljoner kronor till kultursamverkansmodellen för att stärka konsten i hela landet.

En ny fond för bild- och formkonstnärer, finansierad genom avgifter på andrahandsförsäljning av bildkonst utan följerätt.

Ändrade regler för att konstnärer lättare ska kunna få sjukpenninggrundade inkomster.

En utredning av hur konstnärer ska kunna ges en tjänstepension.

Mindre detaljerade regleringsbrev från staten. Den statliga konstnärspolitiken ska vara mer tillitsbaserad än i dag och på en armlängds avstånd.

Det så kallade MU-avtalet, där konstnärernas rätt till ersättning i samband med utställningar regleras, förstärks med fem miljoner kronor från och med 2020.

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.