Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Lärare slår larm om ökade klyftor

De ökade skillnaderna mellan landets kulturskolor oroar Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet.
De ökade skillnaderna mellan landets kulturskolor oroar Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet. Foto: Johanna Hanno
Klyftorna ökar mellan kulturskolorna. Fler kommuner satsar i år ännu mer per elev, lika många väljer att satsa mindre. I slutänden betyder det en ojämlik tillgång i estetiska ämnen för barn och unga.

Polariseringen mellan rikets rika och fattiga musik- och kulturskolor har ökat det senaste året.

Det visar en färsk sammanställning som Lärarförbundet offentliggör i dag, onsdag. Sammanställningen baseras på uppgifter hämtade från Sveriges musik- och kulturskolor.

Glappet mellan kommunerna ökar trots att det totala antal kronor som satsas per elev ökar – 90 kronor mer i genomsnitt. Fler kommuner väljer att satsa mindre per elev, men fler kommuner satsar också mer.

Antalet kommuner som satsar under 1 000 kronor per invånare mellan 7–15 år har fördubblats på ett år. Antalet kommuner som satsar 5 000 kronor eller mer per invånare mellan 7–15 år har mer än fördubblats.

– Orsaken till att klyftorna ökar är en effekt av sprickor i likvärdigheten, som också drabbat den vanliga skolan. Vilken kommun du bor i spelar uppenbarligen roll för den undervisning du kan få, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

För andra året i rad har Bollnäs kommun hamnat i topp på Lärarförbundets rankningslista över de som tillhandahåller de bästa kulturskolorna. I Bollnäs kulturskola är avgiften 700 kronor per läsår (något mer än genomsnittsavgiften 666 kronor), och andelen elever är 34 procent.

De mest framgångsrika kommunerna har ett deltagande i Kulturskolan på 38 procent av skol-eleverna, de som ligger i botten på rankningen kommer bara upp till 5 procent. Elva kommuner erbjuder ingen kulturskola alls.

Eva-Lis Sirén är orolig för utvecklingen.

– Den hänger ihop med en smalare syn på vad kunskap är. Forskning visar att deltagande i estetiska ämnen stärker skolresultatet i övriga ämnen. Det är nyckeln till en framgångsrik skola. Därför är det viktigt med hög tillgänglighet till kulturskolan.

Cirka 4 500 lärare arbetar i musik- och kulturskolan. Av dessa arbetar 50 procent deltid.

Hur många som är outbildade saknas det statistik över. Lärarförbundet propagerar starkt för ett legitimationskrav för att göra kulturskolan mer attraktiv.

Förbundet vill också att en tillsynsmyndighet utses för att säkra kvaliteten.

Musik- och kulturskolorna

191 000 elever deltar i undervisning på landets musik- och kultur- skolor.

666 kronor är genomsnittsavgiften per elev.

15 procent av eleverna deltar i kulturskolan i genomsnittskommunen.

2 822 kronor satsar genomsnittskommunen på varje kulturskoleelev i åldrarna 7–15 år.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.