Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Leon Vitali offrade familjen för Stanley Kubrick: ”Han var min tamagotchi”

Han offrade allt för Stanley Kubrick. En ny dokumentär skildrar Leon Vitali som var mer trogen en annan mans konstnärliga visioner än sin egen familj. ”Filmworker” har fungerat som terapi för Kubricks alltiallo och hans dotter Vera Vitali.

Leon Vitali var en ung valp med teaterdrömmar när han knockades av Stanley Kubricks ”2001: ett rymdäventyr” i London 1968. Efter att ha sett "A clockwork orange” blev han helt besatt av att få jobba med den mytomspunna regissören. 

Chansen kom när han blev erbjuden rollen som lord Bullingdon, Ryan O’Neals elaka styvson, i mästerverket ”Barry Lyndon”. Trots att Kubrick matade honom med rå kyckling för att locka fram kräkningar och lät Ryan O’Neal spöa på honom rejält i en omtalad scen, skulle Vitali förbli mästerregissören trogen – bortom döden.

– Jag lärde mig snabbt att det aldrig fanns någon trygghetszon med Stanley. Samtidigt var han väldigt uppmuntrande. Jag måste också ha fått en kick av osäkerheten, om jag hade velat ha harmoni så skulle jag ju aldrig ha jobbat med honom. Fast å andra sidan blev ju filmerna väldigt harmoniska, säger Leon Vitali som sitter i ett konferensrum vid Avenyn i Göteborg tillsammans med sin dotter Vera Vitali. 

Tillsammans med Max och Masha Vitali tillhör hon syskonskaran från pappans tidigare äktenskap med svenska scenografen Kerstin Vitali. Medan barnen växte upp i Sverige jobbade Leon Vitali konstant övertid för att hjälpa till att förverkliga en annan konstnärs drömmar. 

– För mig var det mycket mer tillfredsställande att jobba långsiktigt med en mästare som Kubrick än att få snabba kickar av att stå på en teaterscen. Jag känner mig också mer bekväm bakom kameran där man måste ta hand om mer praktiska än eteriska saker, säger han.  

Trots långa arbetsdagar på 16-18 timmar, kronisk semesterbrist och konstanta krav på högsta perfektion så funderade han aldrig på att hoppa av. 

– Visst, arbetet höll på att sluka mig helt, men jag hade inget val. Livet handlar inte alltid om lust och nöje. Om man är inne i det så vill man fortsätta till det bittra slutet, förklarar han.

Vera Vitali: ”Inget jobb har dödat mig hittills”   

Och Leon Vitali följde Kubrick bortom the bitter end. Det senaste decenniet har han bland annat ägnat åt att finputsa digitala kopior av Kubricks klassiker. Nyligen jobbade han på en 4K-version av "Eyes wide shut”. När Kubrick dog några månader före premiären av ”Eyes wide shut” 1999 var det också Leon som fick färdigställa filmen på egen hand. 

– Det var en verkligt svår period för mig. Det var först när jag fick de sista kopiorna från labbet som jag verkligen förstod att han var borta. Men om jag klantar till mig så hör jag fortfarande hans röst i huvudet: ”Oh, Leon, Leon, Leon…”, härmar han sin forna chef med en nasal stämma. 

Leon Vitali menar att Kubricks hade en speciell känsla inför världen som han fascinerades av och kom att adoptera. 

– Han hade enormt intresse för det säregna och obestämda i människan – till skillnad från hundar, katter och barn som är oförställda och okomplicerade. Kärnan i Stanleys filmer är  egentligen väldigt enkel och direkt – samtidigt som det finns många lager i dem att man alltid kan hitta femtioelva olika tolkningar, säger Leon Vitali.  

Både Leon och Vera Vitali menar att ”Filmworker” är terapeutisk för dem båda. 

– Jag inser att jag är en lite hämmad och undertryckt person. Det är första gången jag pratat om mitt liv och erfarenheter från början till slut, vilket känns lite knepigt. När jag är skådespelare så kan jag distansera mig lite, säger Leon Vitali och sneglar mot sin dotter.

– Som barn var jag besviken på min pappa, men dokumentären hjälpte mig att förstå honom bättre. Jag har aldrig haft någon närvarande Volvo-farsa men däremot en passionerad figur som gav mig en inblick i en annan värld som var unik, säger Vera Vitali. Hon beskriver Kubrick som en korsning av pappas krävande boss och en generös jultomte som alltid öppnade sitt hem för henne och brodern Max Vitali. 

Dokumentären berör Leon Vitalis hårda uppväxt med en auktoritär och missbrukande pappa. Med andra ord en perfekt förberedelse för att axla rollen som Kubricks sidekick och kanske få en fadersfigur på köpet?

– Jo, Stanley blev så klart ett slags surrogatpappa. Jag kände igen situationen från barndomen, en särskild stämning, jag lärde mig också att ta ett steg tillbaka mentalt. När jag klev in i ett rum för att se dagstidningar han läste kunde jag genast ana vilken sort sittning det skulle bli, ler han och passar på att slå hål på några myter om Kubrick: 

– Han framställdes som en kontrollfreak, men var i själva verket öppen för andras idéer. 

Vitalis uppgift som alltiallo var att se till att Kubricks visioner förverkligades in i minsta detalj – från rollbesättning och grovklippning till marknadsföring och perfekt färgsatta filmkopior från labbet. 

– Stanley lärde mig att Gud – och djävulen – finns i de små detaljerna. Det betydde att jag  jobbade 16-18 timmars varje dag och aldrig tog ut någon semester. Jag befann mig i ett konstant jobbläge i flera decennier. 

”All work and no play makes Leon a dull boy...”? 

– Haha, ja kanske. Om jag råkade få någon håltimme för mig själv i London så kunde jag nästan få panik. Jag drev runt och kunde inte ens bestämma mig för var jag skulle dricka kaffe och plötsligt var min egen tid borta, men jag ångrar ingenting, säger Leon Vitali som just nu skriver på en självbiografi. 

– I slutändan handlar det inte om att vara arbetsnarkoman. Det är som när man tar sig an en sådan där tamagotchi, säger Leon och syftar på det populära digitala japanska husdjuret som 90-talets barn matade, lekte med och uppfostrade i toaletthygien. 

Så allt kokar egentligen ner till en tamagotchi….?

– Japp, Kubrick var mitt analoga tamagotchi-djur, haha… 

”Filmworker” har svensk VOD-premiär den 17 september.

Vera Vitali: ”Min familj är jätteviktig för mig” 

Leon Vitali

Född 1948 i Leamington Spa, England. Pappa till skådespelaren Vera Vitali (”Hinsehäxan”, ”Min så kallade pappa”, ”Bonusfamiljen”) och regissören Max Vitali.  

Studerade vid London Academy of Music and Dramatic Art. Gjorde gästspel i olika tv-serier i början av 70-talet innan han filmdebuterade i Massimo Dallamanos ”Italian super bitch” och tv-filmen ”Catholics” med Martin Sheen och Michael Gambon. Rollen som Lord Bullingdon i ”Barry Lyndon” blev början till ett jobb som Stanley Kubricks personliga assistent på filmer som ”The shining” (1980), ”Full metal jacket” (1987) och ”Eyes wide shut” (1999). 

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.