Uppstickaren Storytel köper anrika Norstedts och visar att digitalt slår analogt. Men också att digitaliseringen förändrar relationen till böcker mer än de flesta har begripit, skriver DN:s Linus Larsson.
En tydligare symbol för digitaliseringen är svår att tänka sig: Heldigitala, bara drygt tio år gamla Storytel köper det anrika 1800-talsförlaget på Riddarholmen. Men affären sätter också fingret på hur lätt det är att missförstå vad digitaliseringen gör.
Det är en vulgär förenkling att förlagsvärlden skulle ha missat att något stort händer. Amazon, Kindle och e-böcker har varit de stora samtalsämnena i många år. Det har gjorts en rad lanseringar. Dito, Letto, Readly och ett par till skulle borga för genombrottet för den elektroniska boken.
Men det har gått segt. Förutom gratisläsning från bibliotek har intresset varit minst sagt svalt.
Läs också: Björn Wiman: ”Skrällaffären kan bli en injektion – om den sköts rätt”
Samtidigt har ljudböckerna hittat sin publik, ungefär samtidigt som de flyttade in i mobilerna och slutade säljas på cd-skivor i bensinmackar. Det är slående att det inte är företag sprungna ur den gamla världens bokförlag som har drivit denna utveckling, utan börsnoterade Storytel som doftar mer av techstartup.
Ljudbokstjänstens framgångar visar att digitaliseringen också vänder upp och ned på vad en bok är. Att lyssna i stället för att läsa är en sådan förändring. I kampen om människors tid lyckas ljudboken knipa stunderna när man kör bil eller promenerar, inte bara den lugna läsningen i hängmattan eller i fåtöljen. Man byter inte bara bokstäver på papper mot bokstäver på en skärm, man ändrar sitt beteende och sin relation till boken.
Kanske var det svårt för den gamla förlagsvärlden att ta in. Där har man tjatat sig blå om hur svårt e-boken haft att få luft under vingarna, samtidigt som en annan slags elektronisk bok har lyft på egen hand.
Fotnot: Norstedts har gett ut Linus Larssons böcker. Storytel strömmar dem och har gett ut en av dem som ljudbok.