Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Att kunna prata med maskiner kan bli den nya läskunnigheten

Vad säger datorn — och förstår den mig?
Vad säger datorn — och förstår den mig? Foto: Matthew Plexman First Light / IBL Bildbyrå

Att styra prylar med rösten är riktigt praktiskt, men vems språk räknas som riktigt? Det kan man fundera över efter att ha tagit del av ett fascinerande indiskt test. 

När jag talar med den artificiella intelligensen i mitt kök blir äggen nästan alltid perfekta. Jag ropar till den om ett alarm på sex minuter och får en bekräftelse på klingande brittisk engelska. Oftast. Ibland blir det 46 minuter när “for six minutes” tolkas som “forty-six minutes”. 

Det är illa. Gulorna blir sjukligt hårdkokta. Jag fylls av tvivel på mitt engelska uttal. Men jag börjar också tänka på professor Sugata Mitra och hans vilda experiment.

Sugata Mitra är född i Indien och har gjort sig känd för sitt speciella sätt att lära barn i landet att använda datorer och internet. Kortfattat gick det ut på att han placerade ut datorer så att de var allmänt tillgängliga och snabbt tog ett steg tillbaka. Grupper av barn samlades runt dem och började utforska. När han återvände hade de, enligt honom, lärt sig massor – helt utan formell vägledning.

Läs fler texter av Linus Larsson 

Men ett av hans experiment var annorlunda. Det vände sig till barn i Hyderabad som talade engelska med accent av språket telagu. Som vanligt lämnade han en dator hos dem, men den här gången med mjukvara som gjorde att den kunde styras med rösten.

Detta var flera år sedan och funktionen var inte lika utvecklad som den Amazontillverkade assisten som jag pratar med i köket. Dock kunde datorn röststyras. Bara inte med vilken röst som helst. Av barnens sätt att tala fattade den ingenting. 

Inte inledningsvis, i all fall. Deras lokala variant av engelskan var för svår att tolka, men sakta listade de ut hur de skulle slipa om ljuden. När Sugata Mitra återvände kunde han knappt tro sina öron, har han berättat i en TED-föreläsning. Barnen lät som små brittiska professorer.

– Deras accent hade förändrats. Den var slående lik den neutrala accent som språkigenkänningsprogrammet använde.

Sugata Mitra var lyrisk. Hans metod hade skänkt barnen en internationellt mer gångbar engelska, allt med teknikens hjälp. Det stämmer, naturligtvis. Men eftersmaken är lite besk. Över 70 miljoner människor talar telagu. Vad säger att engelska präglad av det inte duger? Programmet hade hjälpt barnen att anpassa sitt språk, men anpassningen utgick från vad ett teknikföretag på USA:s västkust hade avgjort var riktig engelska. Vad som var ordinarie. Vem som skulle anpassa sig.

Indiska accenter är inte de enda som har förfördelats, speciellt tidiga versioner av röststyrda Siri i Iphone var ökänt dåliga på att förstå till exempel skottar. Givetvis är det marknaden som styr, inte illvillighet. Man kan se i vilken ordning Siri lärde sig förstå olika språk och relatera det till köpkraft: Först kom engelska, tyska och franska. Därefter japanska, sedan ett par europeiska språk och kinesiska.

Indisk engelska fick officiellt Siri-stöd efter alla dessa, trots enorm folkmängd.

Nu klarar man sig visserligen utan röststyrning, men om det på sikt blir vanligare så blir förmågan att prata godkänt en förutsättning för att interagera med tekniken runt oss, ett slags motsvarighet till läs- och skrivkunnighet. Den som inte klarar det blir handikappad. Har man en udda dialekt får man lära sig att knåda till den åtminstone tillfälligt för att kunna prata med en maskin.

Då spelar det plötsligt väldigt stor roll vad de där teknikföretagen ser som riktiga språk och ordinarie accenter. 

46 minuter kan du vara själv, artificiella ointelligens.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.