Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Det mesta bleknar jämfört med Putins internetövervakning

Vladimir Putin.
Vladimir Putin. Foto: AP

Ryssland är på väg att införa internetövervakning av enorma proportioner. Men det uppmärksammas inte i närheten så mycket som NSA:s övertramp.

Strax efter midnatt för nästan exakt tre år sedan kom det första meddelandet från The Guardians Twitterkonto: ”U.S. intelligence mining data from nine U.S. Internet companies in broad secret program”. Jag ögnade igenom artikeln och skickade den vidare med ett eget förtydligande: ”Facebook, Google, Skype...”

Det var ett av de första avslöjandena från Edward Snowdens gigantiska läcka. Det kändes som en stor nyhet, men inte så stor som den skulle visa sig bli. För alla med minsta intresse för internetfrågor har amerikanska NSA:s extremt långtgående övervakning varit de senaste årens största fråga.

Rätt så. Avslöjandet var häpnadsväckande. Mängden information som NSA kommer över bekräftade de mest paranoidas föreställningar. Inte undra på att det knappast finns något ämne jag har skrivit mer om sedan jag skickade The Guardians tweet vidare. Därför är det märkligt hur tyst det är om övervakningslagen som i veckan fick grönt ljus av Putin. Den gränsar till det parodiskt Orwellska:

Teleoperatörer ska tvingas logga vem som ringde eller sms:ade vem i tre år. Ja, det liknar EU:s datalagringsdirektiv, som trots att det ogiltigförklarades fortfarande gäller som lag i Sverige. Bara med betydligt längre lagringstid.

Men det är bara halva bilden: I Ryssland ska operatörna också lagra själva samtalen och meddelandena. I sex månader måste de sparas. Ett fyllesamtal i februari?

En intim konversation i mitten av maj? Båda skulle ligga som ljudfiler på operatörens server om du lydde under den ryska lagen.

Övervakningslagen gränsar till det parodiskt Orwellska.

Vidare måste förmedlare av nättjänster spara användarnas meddelanden i ett år.

Det borde göra exempelvis Snapchat, vars hela grund är självförstörande meddelanden, kriminell till naturen.

Och slutligen: Program som använder kryptering, så som Whatsapp eller Apples sms-variant Imessage, måste hjälpa den ryska säkerhetstjänsten komma runt den.

Sista punkten är kanske den mest drastiska. Det är svårt att tolka som något annat än att en bakdörr för ryska spioner måste byggas in i programmen. Inte för att ryska lagar gäller Apple, Facebook eller något annat företag i USA, men de kan tänkas stängas ute från denna stora marknad. För inhemska, ryska tjänster kan det betyda att en huvudnyckel till krypteringen måste lämnas över till staten.

Ett annat sätt att säga samma sak: Kryptering blir förbjudet. När den är rejält utformad ska det nämligen inte ens finnas någon extra nyckel att ge till staten.

Bara jag och den jag skriver till kan låsa upp innehållet, meddelanden i Whatsapp, till exempel.

DN:s Moskvakorrespondent Anna-Lena Laurén beskrev nyligen lagarnas verkliga syfte.

De ska inte kunna användas urskillningslöst mot alla, det vore helt opraktiskt. Troligtvis kommer de tillämpas selektivt där det passar staten: ”Syftet är framför allt att hålla medborgarna på tårna. Alla ska veta att myndigheterna vid behov har något på dem.”

Så urholkas en rättsstat.

Bland kritikerna märks Edward Snowden själv, som lever med asyl i Ryssland sedan han läckte NSA-dokumenten. Om det gör honom till den ryska statens lydhund, som hans belackare tror, så har det åtminstone inte stoppat hans kommentarer: ”Rysslands nya Storebror-lag är en praktiskt omöjlig, orättfärdig kränkning av rättigheter som aldrig borde ha undertecknats”, skrev han på Twitter.

Citatet fick en del spridning, men närmade sig aldrig NSA-debattnivå. Givetvis handlar det om förväntningar. Vi räknar, helt rimligt, med mer från demokratier än från Putins auktoritära styre.

Men det är inte mycket till tröst för den som tvingas leva under hans lagar.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.