Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Ljudboken skapar luckor för litteraturen

På fem år har den digitala ljudbokens omsättning exploderat. Tidsbrist i livspusslet, yngre lyssnargrupper och statushöjning av mediet är faktorer som ligger bakom den muntliga litteraturens uppsving, menar forskare och branschröster.

Statistik från Svenska förläggareföreningen visar att omsättningen för nedladdningsbara och strömmade ljudböcker på fem år har tiofaldigats. Svenska förläggareföreningens medlemsförlag (omkring två tredjedelar av alla förlag i Sverige) rapporterar en ökning i omsättning från 10,7 miljoner kronor 2011 till 118 miljoner kronor förra året – en tydlig fingervisning om att ljudboksmarknaden är glödhet. Bara mellan 2014 och 2015 fördubblades omsättningen.

Foto: Alexander MahmoudSamma tendens syns i USA, där nedladdningen av ljudböcker ökade med 38 procent 2015 samtidigt som den största tjänsten för strömmade ljudböcker Audible får 40 procent fler användare för varje år. Samtidigt krymper försäljningen av fysiska ljudböcker, som för bara fem år sedan var tio gånger högre än digitala ljudböcker.

Förklaringen närmast tillhands är att ljudboken har blivit lättare att komma åt i mobilen. Storytel är i dag den stora aktören på den strömmade ljudboksmarknaden och skapade tidigare i somras rubriker vid sitt köp av Sveriges äldsta förlag Norstedts. Deras tjänst för strömmade ljudböcker i mobilen har i dagsläget 300 000 betalande användare i sex länder.

Helena Gustafsson, förlagschef och vd för Storytels förlag Storyside, menar att vår syn på ljudboken har genomgått en dramatisk förändring bara de senaste två åren:

– Jag har jobbat med ljudböcker i över elva år och förut när jag berättade för människor på middagar vad jag jobbar med har den vanligaste följdfrågan varit: ”Sa du julböcker?”. När jag då svarat ljudböcker vill de fortfarande inte höra utan frågar: ”Jaha, du menar djurböcker?”

 

Begreppet läsning genomgår en betydelseförändring i det digitala samhället. Något man ofta glömmer är att läsning historiskt sett är en ny aktivitet. Vår hjärna är inte skapad för att läsa.

 

 

Ljudboken har sitt ursprung i talboken, som utvecklades i USA på 1930-talet för att ge synskadade vuxna tillgång till litteratur. Till skillnad från ljudboken innehåller talboken inte mycket dramatisering och för en undanskymd tillvaro utanför den kommersiella bokmarknaden, i Sverige oftast i formatet Daisy på biblioteken. Litteratursociologen Jerry Määttä menar att tal- och ljudböcker tidigare har haft en låg status, eftersom den främst har använts av funktionshindrade, personer med lässvårigheter eller med lågstatusyrken som långtradarchaufför.

– Vissa mer traditionella litteraturälskare tycker att det är fusk att lyssna på ljudböcker eftersom de inbillar sig att det är så mycket lättare med en ljudbok än att sätta sig ner och koncentrera sig på en pappersbok. Men jag undrar om det inte också har funnits vissa klassaspekter i uppfattningen av ljudboken. Plötsligt har litteraturen blivit lättillgänglig, för många fler än dem i den bildade medelklassen. I snobbigare kretsar har det funnits en tendens att se den här tillgängligheten som en urvattning av litteraturens aura, säger Jerry Määttä.

I dag tycks ljudboken dock ha genomgått en statushöjning. Sedan den fysiska cd-ljudboken närmast tynat bort sedan sin kulmen 2007 och den talade litteraturen flyttat in i informationssamhällets lilla svarta hjärta – den smarta telefonen – har ljudboken fått en ny attraktionskraft och en yngre målgrupp.

– Ett av cd-ljudbokens problem är att den från början var osexig. Vem vill köpa en låda med en massa plastbitar i? Det är varken särskilt miljövänligt eller praktiskt, säger Helena Gustafsson.

Storytels nytillkomna utmanare BookBeat, som redan lockat till sig 15 000 användare sedan lanseringen i maj och växer med några tusen per vecka, tror att ljudbokens nya tekniska plattform är en av orsakerna till uppsvinget, eftersom mobilen drar till sig yngre lyssnare. BookBeats vd Niclas Sandin ser därför ingen skarp konkurrenssituation mellan ljudboken och den tryckta litteraturen.

– Den tekniska utvecklingen, bredden på innehållet och användarvänliga tjänster gör att ljudboken växer och lockar nya målgrupper. Vårt mål är snarare att locka nya målgrupper till berättelserna än att locka över folk från andra format.

 

Jag har jobbat med ljudböcker i elva år och förut när jag berättade för människor på middagar vad jag jobbar med har den vanligaste följdfrågan varit: ”Sa du julböcker?”.

 

I kampen om människors tid har ljudboken en klar fördel mot många andra kulturella uttryck: den är lätt att infoga i livspusslet. Om man ändå måste pendla till jobbet varje dag, eller rengöra spisen och vika tvätt en tisdagskväll, är det betydligt lättare att samtidigt lyssna på en ljudbok än att titta på en tv-serie eller läsa en pocketbok.

– Man kan kombinera ljudböcker med så mycket annat: pendla till stan, åka på långtur med bilen, städa, diska och laga mat. Eller så går man ut i skogen och sköter sin hälsa samtidigt som man lyssnar på litteratur. Ljudboken är ett alternativ för de som inte har tid att läsa tryckta böcker. Så jag tror inte att man ska vara rädd för att ljudböcker stjäl läsare från den tryckta boken, den konkurrerar snarare med poddar, radio och strömmad video på mobilen, säger Jerry Määttä.

Foto: Alexander MahmoudMen hur är det med litteraturen: förändras den när böckerna lyssnas istället för att läsas? Storytels användarstatistik ger en vink om vad som funkar i ljudformat och Helena Gustafsson bekräftar att enklare berättelser lyssnas mer än väldigt litterära texter. I den nya satsningen Storytel Originals, ljudboksserier med timslånga avsnitt och tydliga cliffhanger, är ambitionen att skapa ljudoptimerade berättelser där författarna skriver direkt för ljudformatet. 20 nya serier är planerade i år och lanseras likt tv-serier som kan få nya säsonger om serien blir populär.

– I följetongsformatet byggs historien upp något annorlunda. Det är viktigt med starka karaktärer, eftersom man behöver någon att fästa sig vid under en längre lyssning. Jag brukar säga att man gärna får bli kär i huvudpersonen, så att man vill följa den personen till det bittra slutet, eller den romantiska upplösningen. Berättarstrukturen får heller inte vara för komplicerad, med för många berättarperspektiv eller hopp i tiden. Vi brukar använda ordet framåtlutat: det måste hända saker, små detaljer som hela tiden för berättelsen framåt, säger Helena Gustafsson.

Men rörelsen mot förenkling på ljudboksmarknaden är heller inte entydig. Av BookBeats användarstatistik framgår att vi förvisso gärna börjar och avslutar dagen med en deckare, men under mediakonsumtionens primetime, innan kvällen blivit alltför sen, går den mer avancerade litteraturen starkt.

– Olika ljudböcker passar vid olika tillfällen. Jonas Hassen Khemiris Augustprisvinnare ”Allt jag inte minns” är en av de böcker flest lyssnar på under kvällstid, men i stort sett aldrig på natten. Det är ett exempel på en berättelse som alltid kommer att locka lyssnare men som kräver mer fokus och förmodligen inte går att lyssna på medan du plockar ur diskmaskinen, säger Niclas Sandin på BookBeat.

Strömningstjänsternas jättelika, växande ljudboksbibliotek i det nya, digitala Alexandria pekar också på att lyssningen lär fortsätta att präglas av mångfald. Alexandra Borg, litteraturforskare och kulturkritiker i SvD, framhåller att en av de mest lyssnade böckerna i USA är Thomas Pikettys tegelsten till faktabok ”Kapitalet i tjugoförsta århundradet”.

– Det är en missuppfattning att folk bara lyssnar på genrelitteratur, en fördom som kanske beror på att mediets status länge har varit låg och att ljudbokslyssning ofta har uppfattats som sämre än riktig läsning. Att ta till sig information via ljud är en vanesak och går att öva upp.

– Samtidigt tror jag att begreppet läsning genomgår en betydelseförändring i det digitala samhället. Något man ofta glömmer är att läsning historiskt sett är en ny aktivitet. Vår hjärna är inte skapad för att läsa, säger Alexandra Borg.

Samtidigt som ljudboksboomen hjälper den mobila, stressade nutidsmänniskan att hitta luckor i livet för litteraturen kan den också hjälpa skönlitteraturen att hitta hem till sitt muntliga ursprung. I en fem år gammal essä i kulturtidskriften Ord & Bild, som för övrigt träffsäkert förutspår cd-ljudbokens förestående död, betraktar även Jerry Määttä ljudboken ur ett längre, historiskt perspektiv:

”Kanske är den tryckta litteraturen en lång parentes i litteraturens utveckling, en ranglig krycka som vi lutat oss mot i väntan på en lösning som kan ge oss samma intima litteraturupplevelse som i berättandets födelse, i både vår privata och kollektiva barndom. Nu kan vi alla ha en elektronisk rapsod i fickan, en som dessutom behärskar repertoaren hos en halv parnass.”

Foto i text: Alexander Mahmoud

Foto:

Ljudbokslyssnandet. Demografisk inblick

En enkät till Storytels kunder utskickad i juni visar...

...att hälften av alla lyssnare finns i storstadsregionerna och att den andra hälften är jämnt utspridd över landet.

...att användarna lyssnar flitigt: 78 procent lyssnar på ljudböcker varje dag.

... att 41 procent av lyssnarna väljer ljudbok efter författare, men hela åtta procent väljer efter inläsare. Det är inte viktigt att uppläsaren är känd, men det är viktigt att hen har en behaglig röst och är duktig på att dramatisera texten.

... att 78 procent av Storytels lyssnare är kvinnor. Den största gruppen bland kvinnor, cirka 30 procent, är 46–55 år. 13 procent är 26–35 år, och 10 procent är över 65 år.

2014 lyssnades det på cirka 2 miljoner böcker hos Storytel. 2015 ökade lyssningen till cirka 3,5 miljoner böcker.

Källa: Storytel. Statistiken är baserad på cirka 14 000 svar.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.