Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-03-27 03:56

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/lotta-olsson-varfor-valjer-babel-okunskap/

Kultur

Lotta Olsson: Varför väljer ”Babel” okunskap?

Jessika Gedin, programledare för SVT:s litteraturprogram ”Babel”. Foto: Janne Danielsson/SVT

KOMMENTAR. Det finns många aspekter av samtida barn- och ungdomslitteratur som är värda att diskutera. Så varför gjordes inte det i SVT:s ”Babel”?

Rätta artikel

Tänk er att man pratar om barnböcker i teve. Tänk er att någon då säger att barnböckerna i dag till stor del är politiskt styrda. Tänk er att någon ska referera till en barnbok, och ur hela utgivningen väljer Barbro Lindgrens ”Jättehemligt” från 1971.

Vilket år tror ni att det samtalet skulle utspela sig?

Själv skulle jag ha gissat på sjuttiotalet. Det finns för all del en försiktigt politisk trend även i samtiden, när klasskillnader och ekonomiska svårigheter tas upp i bilderböcker som Uje Brandelius och Clara Dackenbergs ”Hemma hos Harald Henriksson” och Elin Johansson och Ellen Ekmans ”Veckan före barnbidraget” och ”Hemma hela sommaren”.

Men de är mycket ovanliga. Politik är inget vanligt inslag i dagens barnböcker, även om det påstods i söndags, den 5 mars, i SVT:s litteraturprogram ”Babel”. Där diskuterades två barnböcker om Förintelsen. 

De tre inbjudna var två författare och en litteraturprofessor, varav ingen var speciellt kunnig i fråga om barn- och ungdomslitteratur.

Det kändes också rätt mycket som sjuttiotal. Men nej, det var inte Katarina Taikons ”Katitzi Z-12345” från 1976 man pratade om. I stället var det Hédi Frieds och Stina Wirséns nyutkomna ”Historien om Bodri” (bilderbok, från tre år) och Jessica Bab Bondes och Peter Bergtings ”Vi kommer snart hem igen” (grafisk roman, från nio år) som kom förra året och blev Augustnominerad.

De är absolut värda ett samtal. Hur berättar man om Förintelsen för så små barn som ”Historien om Bodri” vänder sig till? Kan man verkligen skildra det outhärdliga när man måste undvika det som är för hemskt?

Sånt kan man diskutera, men det gjorde man ju inte. De tre inbjudna var nämligen två författare och en litteraturprofessor, varav ingen var speciellt kunnig i fråga om barn- och ungdomslitteratur.

Om man är det minsta intresserad av ämnet så blir man naturligtvis rasande. ”De som faktiskt bryr sig om ungas läsning får inget rum att diskutera litteraturen”, konstaterade Patrik Lundberg i en klok krönika i Expressen (6/3).

Det finns ju gott om kunniga i ämnet. Det finns en professor i barn- och ungdomslitteratur vid Stockholms universitet (Elina Druker) och en hel rad kunniga barnlitteraturforskare. Det finns gott om författare (som Jenny Jägerfeld, eller norska Gro Dahle) som medvetet skriver om svåra ämnen för barn och ungdomar.

Ändå väljer ”Babel” bort dem. Man måste faktiskt fråga sig varför.

Läs fler texter av Lotta Olsson , bland annat om fem böcker om hemmafruar .