Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Många författare utsätts för hat och hot

Foto: TT

Var tredje författare och konstnär har drabbats av hot, våld, skadegörelse eller stöld kopplat till sitt yrke. Och författare blir i högre grad trakasserade på grund av saker de skrivit. Det visar en ny utredning från Myndigheten för Kulturanalys.

Under de senaste åren har den ökade utsattheten bland författare och konstnärer diskuterats alltmer. Terrorattentatet mot tidningsredaktionen Charlie Hebdo i Paris 2015 ökade oron för att utsättas för hot, trakasserier och våld. Men fram till nu har det inte funnits några siffror på exakt hur stor utsattheten i de två yrkesgrupperna är.

– Det har funnits en offentlig debatt om konstnärers och författares utsatthet, men det har saknats undersökningar som faktiskt visar hur det ser ut, säger Katharina Tollin, utredare på Myndigheten för kulturanalys.

Nu visar en ny rapport från Myndigheten för kulturanalys att var tredje författare och konstnär har drabbats av hot, trakasserier, våld, stöld eller skadegörelse under sin yrkeskarriär.

Särskilt utsatta för trakasserier och hot är författare. 35 procent av författarna i utredningen har upplevt sig hotade eller trakasserade – jämfört med 21 procent av konstnärerna.

– Den här rapporten visar att det är fler än väntat som är utsatta. Det är inte bara enskilda individer som utsätts utan bara under det senaste året har var femte författare utsatts för någonting på grund av sitt yrke. De siffrorna förvånade oss, säger Katharina Tollin,

På Författarförbundet är ordförande Gunnar Ardelius nöjd med att man nu fått siffror på det man länge har misstänkt. Samtidigt är han överraskad över hur illa det faktiskt ser ut för hans yrkesgrupp:

– Vi har sett att våra medlemmar har råkat ut för hot, och här konstaterar rapporten att det är ett reellt och utbrett problem. Det måste tas på allvar. Kultur- och justitiedepartementet bör samarbeta tätare för att få till en snabb förändring, säger Gunnar Ardelius.

Sofia Curman är chefredaktör för tidningen Konstnären. Även hon är överraskad över de höga siffrorna:

– Det här är mer chockerande än vi föreställt oss. Det är ett extremt allvarligt demokratiskt problem och jag hoppas att rapporten får alla att inse vilket hot den konstnärliga friheten och demokratin står inför.

Vad ser du som mest allvarligt i den här rapporten?

– Rapporten visar att många konstnärer avstår från att beröra viss tematik och frågeställningar i sin konst som kan uppfattas som provocerande eller kontroversiellt. Då rör det sig ju om självcensur och det är en oerhört sorglig konsekvens.

Gunnar Ardelius tycker att ett oroande faktum är att studien visar att de som utsätts för politiska hot i 60 procent av fallen tror att de kommer från personer med koppling till högerextrema grupper:

– Vi har misstänkt att det finns en tydlig koppling till högerextrema grupper bland de som hotar, och nu får vi det svart på vitt.

Studien visar också att just författare med utländsk bakgrund blir mer utsatta för hat än de som har svensk bakgrund. Men även medial exponering, aktivitet i sociala medier och vilken samhällskritisk ambition man har som författare kan kopplas till hur många hot och trakasserier man får ta emot.

 

Att personer som har en samhällskritisk ambition blir mer utsatta är anmärkningsvärt ur ett yttrandefrihetsperspektiv och ett hot mot det öppna samhället

 

– Det faktum att medial exponering kopplas till antalet hot – och att personer som har en samhällskritisk ambition blir mer utsatta är anmärkningsvärt ur ett yttrandefrihetsperspektiv och ett hot mot det öppna samhället, säger Gunnar Ardelius.

– Konstnärer och författare spelar en stor roll för att skapa en samhällskritisk diskussion – och därför är det särskilt allvarligt att de rösterna löper större risker, säger Sofia Curman.

Under den senaste tiden har den offentliga diskussionen till stor del handlat om det ökade näthat som drabbar dem som yttrar sig i offentligheten. Och den nya utredningen visar att det vanligaste forumet för hot och påhopp är sociala medier – där 15 procent av de tillfrågade säger sig ha mottagit påhopp. Men rapporten visar också att hoten kommer på nätet lika mycket som genom ”traditionella” kanaler.

– Vi har sett att det allra vanligaste är att hot framförs i sociala medier och forum. Men det är viktigt att tänka på att hot inte bara handlar om hot på nätet – utan att man i lika stor grad faktiskt trakasseras och hotas på de ”vanliga” sätten, säger Katarina Tollin.

Och rapporten visar att den stora utsattheten får en stor konsekvens för den konstnärliga friheten. 14 procent av dem som medverkat i utredningen menar att de har avsagt sig uppdrag, eller valt att inte behandla vissa ämnen, just på grund av en oro för att bli utsatt.

– Det är helt klart allvarligt när en så stor grupp utövar någon typ av självcensur. Det visar att det här inte bara är allvarligt för enskilda individer, utan att det också rör sig om ett samhällsproblem när yttrandefrihet och demokratiska principer hotas, säger Katharina Tollin.

Och Gunnar Ardelius håller med:

– Att man stryper det offentliga samtalet och gör att färre röster, och framför allt färre kritiska röster, kommer till tals på grund av en ökad rädsla är allvarligt eftersom den konstnärliga friheten begränsas.

Jämfört med hela den svenska arbetsmarknaden är författarna dock långt ifrån de som är mest utsatta på den svenska arbetsmarknaden. Där ligger i stället poliser och sjukvårdspersonal i topp.

– De här grupperna är inte alls de mest hotade. Men däremot är det här grupper som blir utsatta just på grund av att de är synliga – och det är allvarligt för svensk offentlighet. De har betydelse för det demokratiska samtalet generellt och därför är det viktigt för oss alla att de har en säker och trygg position, säger Katharina Tollin.

Gunnar Ardelius menar även han att författarnas särställning gör dem viktiga för demokratin:

– Tystar man en författares röst så tystar man samtidigt många andra dialoger, säger han.

Nu hoppas man att utredningen ska kunna ligga till grund för att hitta sätt att motverka utsattheten. Under hösten kommer Myndigheten för Kulturanalys att utreda hur uppdragsgivare och arrangörer arbetar emot hot:

– De flesta i de här yrkesgrupperna är frilansare och saknar det skyddsnät som många andra arbetstagare har. Därför vill vi titta närmare på hur deras uppdragsgivare hanterar hot och våld. Utifrån det hoppas vi kunna säga mer om hur man kan förbättra skyddet, säger Katharina Tollin.

En utredning som enligt Sofia Curman är ett viktigt komplement för att kunna se hela problematiken:

– Eftersom det kan finnas en risk att institutioner väljer bort konstnärer som skapar en förhöjd säkerhetsrisk blir det intressant att se hur de handskas med hot och trakasserier.

För att förbättra situationen tror Gunnar Ardelius att det krävs att regering, myndigheter och uppdragsgivare, till exempel förlag och gallerier, tar resultaten på allvar. Han vill också se ett samarbete inom konstnärsorganisationerna.

– Vi har ett tungt arbete framför oss. Det är viktigt att vi inom konstnärsorganisationerna samarbetar kring den här frågan eftersom den har stor påverkan både på individnivå och på demokratin i stort. Det vore bra om vi tillsammans med kultur- och justitiedepartementet kunde skapa en instans som kunde vara ett stöd för de som är utsatta.

Foto:

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.