Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-11 03:29

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/marjane-satrapi-jag-kan-se-marie-curie-som-ett-radioaktivt-amne/

Film

Marjane Satrapi: ”Jag kan se Marie Curie som ett radioaktivt ämne”

Bild 1 av 3 Iranske regissören Marjane Satrapi och Rosamund Pike som Marie Curie i ”Radioactive”.
Foto: Alamy Stock Photo och ©2019 StudioCanal
Bild 2 av 3 Marjane Satrapi
Foto: Agence Opale / Alamy Stock Photo
Bild 3 av 3 Rosamund Pike som Marie Curie i ”Radioactive”.
Foto: ©2019 StudioCanal

Som ung i Iran hade Marjane Satrapi två förebilder: Simone de Beauvoir och Marie Curie. Nu är det premiär för biografin som skildrar makarna Curies kamp i en konservativ forskarvärld. Maria Gunther, DN:s vetenskapsredaktör och doktor i partikelfysik, ringde upp den iranska regissören. 

”Radium beter sig inte som det borde.”

Repliken från filmen ”Marie Curie: Pionjär. Geni. Rebell” (”Radioactive”) handlar om grundämnet vars atomer inte uppför sig som fysiker och kemister i slutet av 1800-talet förväntade sig. I stället för att vara stabila sönderfaller de och skickar ut strålning. Marie Sklodowska Curie gav egenskapen namnet radioaktivitet.

Den unga briljanta polska forskaren i Paris betedde sig inte heller som hon borde.

– Jag kan se henne som ett radioaktivt ämne. Radioaktiva ämnen är mycket tunga, och de förändras och de lyser, och frigör mängder av energi. Marie Curie är som sitt eget radium, säger filmens regissör Marjane Satrapi.

Marjane Satrapi fick sitt genombrott i början av 2000-talet med de självbiografiska tecknade böckerna ”Persepolis”, om uppväxten i revolutionens Iran. 

Ur ”Persepolis”
Ur ”Persepolis” Foto: United Archives GmbH / Alamy Stock Photo

– Jag växte upp med en mamma som ville att jag skulle bli en helt självständig kvinna. Jag fick två förebilder. Den ena var Simone de Beauvoir, den andra Marie Curie. Jag hade en idé om att jag måste försöka att antingen bli forskare eller filosof. Det blev jag inte, men jag blev en självständig kvinna, säger hon.

Hon växte alltså upp i skuggan av Marie Curie, den första kvinnan som fick Nobelpriset, och den enda person som fått två olika vetenskapliga Nobelpris: fysik 1903 och kemi 1911. Att regissera en film om henne var ändå inte självklart. 

– Det har ju gjorts många filmer om Marie Curie, och det skulle bara vara intressant om vi hade en ny vinkel. Så fick jag det här otroligt fina manuset, som inte bara handlar om hennes liv, utan om många andra saker, och andra viktiga personer. Det var en utmanande, spännande och riktigt bra historia att berätta.

Rosamund Pike i ”Marie Curie”.
Rosamund Pike i ”Marie Curie”. Foto: TCD/Prod.DB / Alamy Stock Photo

Filmen väver samman Marie Curies liv med konsekvenserna av hennes forskning: både cancerbehandlingar och atombomben över Hiroshima. När fysikerna hade förstått radioaktiviteten, och att det går att utvinna energi ur atomkärnan, blev världen aldrig mer densamma. 

Är kunskap alltid något bra?

– Att vara intelligent och veta saker är alltid bättre än att vara dum och okunnig. Det finns inget som är mer attraktivt än intelligens. Filmen är en lovsång till kunskap, till intelligens och till integritet, säger Marjane Satrapi.

Vetenskapen i filmen behövde vara rätt, och samtidigt begriplig.

– Jag läste så mycket, för det är mycket viktigt för mig att förstå själv vad jag gör. Men att visa vetenskap medan den pågår är riktigt, riktigt svårt. Det är inte alls sexigt. Det är nästan bara repetitivt arbete, eftersom man måste göra samma saker om och om igen. Man behöver göra det begripligt för alla utan att det blir vulgärt, utan att ljuga, utan att det blir för förenklat. Jag fick hitta rätt ton, och rätt balans för att inte behöva skämmas inför riktiga forskare, och bli beskylld för att främja okunskap.

Jag är mer intresserad av att måla hela den verkliga människan. Och jag älskar verkligen att Marie Curie inte var så sympatisk

Ännu viktigare var att ge en rättvis bild av Marie Curie. 

– Det är så lätt att hamna i att göra henne till en helt perfekt människa – en perfekt mamma, en perfekt fru och perfekt i allt annat. Jag är mer intresserad av att måla hela den verkliga människan. Och jag älskar verkligen att hon inte var så sympatisk, säger Marjane Satrapi.

Bild 1 av 3 Rosamund Pike och Sam Riley i ”Marie Curie”.
Foto: TCD/Prod.DB / Alamy Stock Photo
Bild 2 av 3
Foto: TCD/Prod.DB / Alamy Stock Photo
Bild 3 av 3
Foto: TCD/Prod.DB / Alamy Stock Photo

Filmen ger också ett fint porträtt av Pierre Curie, Maries make och samarbetspartner.

– Jag älskar verkligen Pierre Curie, att han var en så otroligt modern man, redan i slutet av 1800-talet. Han sökte kvinnan som skulle bli hans partner, hans jämlike, så att de kunde forska tillsammans. Hur många män är det som söker sådant ens nu, år 2020? För 140 år sedan var det i det närmaste omöjligt. Jag har träffat hans barnbarn, som sa att ”vår morfar var besatt av två saker: Marie Curie och sin forskning”.

När Pierre Curie fick veta att han var nominerad till Nobelpriset i fysik sa han ifrån om att han i så fall måste dela det med Marie, eftersom de hade gjort upptäckterna tillsammans.

– Jag kan tänka mig att Nobelkommittén i Sverige såg henne som en sekreterare, eller en musa, och inte som en forskare. Han fick verkligen kämpa för henne, säger Marjane Satrapi.

I dag hamnar Pierre ofta i skuggan av Marie.

– Han var briljant och hon var briljant. Och dessa två briljanta hjärnor ledde till ett Nobelpris. Men Pierre var nödvändig i kampen mot alla fördomar, som kvinna i forskningen, och dessutom utlänning. Det var mycket de måste hantera.

Det var avgörande att hitta rätt skådespelare för rollerna.

– Marie Curie var en av de intelligentaste människor som levat, så det var nödvändigt med någon som är mycket intelligent. Ointelligenta personer kan inte spela intelligenta, men intelligenta kan alltid låtsas att de är dumma, säger Marjane Satrapi.

Rosamund Pike var ett självklart val.

– Hon är mycket intelligent, men det finns också något vilt över henne: en styrka i blicken. Det kunde inte bli någon annan.

Sam Riley var lika given som Pierre Curie.

– Jag såg vänligheten, den typen av kärlek och djupa vänlighet som Sam Riley har. Det är inte bara på utsidan, han är en mycket vänlig person. De två blev ett perfekt par.

Svenska folket har verkligen främjat jämställdheten. Jag vill hylla er alla.

Marjane Satrapi bor nu i Paris med sin svenska make. Hon vill skicka en särskild hälsning till Sveriges kvinnor. När Marie Curie fick sitt andra Nobelpris 1911 ville Nobelkommittén inte att hon skulle komma till Stockholm eftersom hon, som nu var änka efter Pierre, hade ett förhållande med sin gifta kollega Paul Langevin.

– Om det inte hade varit för de svenska kvinnorna hade hon inte åkt till Stockholm för att hämta priset. Svenska folket har verkligen främjat jämställdheten. Jag vill hylla er alla.

 

Marjane Satrapi
Marjane Satrapi Foto: MARKA / Alamy Stock Photo

 

Recension av ”Marie Curie” 

Quiz: vad kan du om vetenskapsfilmer?  

Ämnen i artikeln

Nobelpriset
Film
Fysik
Kemi

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt