Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-07-06 19:35

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/martin-jonsson-ar-snabba-nyheter-en-tillracklig-overlevnadsstrategi-for-aftonbladet/

Kultur

Martin Jönsson: Är ”snabba nyheter” en tillräcklig överlevnadsstrategi för Aftonbladet?

Foto: Pontus Lundahl / TT

När Aftonbladet skär i bemanningen ser det ut som att fördjupningen och berättandet tar mest stryk. Det är en riskabel strategi i en tid då stor räckvidd inte verkar fungera för att lösa kvällspressens prekära ekonomiska läge.

45 tjänster ska bort och redaktionen ska organiseras om. Det framkom i dag när Aftonbladets sparpaket gavs lite mer detaljerad form. Men det är bara första steget av den kommunicerade besparingen på 100 miljoner kronor. Merparten ska hämtas hem nästa år, bland annat genom översyn av olika avtal. 

Räcker det? Problemen för kvällstidningarna och andra som prioriterat att maximera annonsintäkterna var stora redan före coronapandemins utbrott. Det handlar om en till synes omöjlig annonsstrid mot jättar som Google och Facebook, om hårdare tag mot den för kvällspressen så viktiga spelbolagsannonseringen och om en minskande läsekrets för pappersutgåvorna.

Coronakrisen gjorde krisen påtagligt akut, men även om den aldrig inträffat hade Aftonbladets ägare Schibsted sannolikt tvingats genomföra sparåtgärderna i alla fall. Nu blev det bara än mer bråttom, när 30-50 procent av månadsintäkterna försvann på ett bräde - trots att läsarintresset för att läsa om pandemin var rekordstort.

På flera sätt har marknadsdominanten Aftonbladet levt på lånad tid. De höga vinsterna åts upp snabbt, när volymfördelen – vinsten av att vara störst på sin marknad och ett dagligt val för miljontals läsare – inte längre gick att omsätta i lika höga annonsintäkter.

Därför förvånar det en del när man hör vad som signaleras från Schibstedhuset vid Centralstationen i Stockholm. Enligt vad som framkommit, först genom branschtidningen Dagens Media, ska fokus ligga på snabba nyheter, läsarinteraktion och video. Reportageavdelningen upplöses som enhet, liksom den redaktion som ansvarat för produktion av material som läggs bakom tidningens plustjänst. Grävande journalistik ska bland annat hanteras med en ”roterande tjänst”.

Det är ett vägval som låter annorlunda än hur många andra stora medier prioriterar: där handlar det mer om att förstärka originaljournalistik, gräv och berättande, för att motivera en högre betalningsvilja hos läsarna. ”Att vara först” är fortfarande viktigt för all journalistik. Men att vara unik – och något publiken är beredd att betala för – blir i allt högre grad viktigast i mediehusens strategier.

Kan Aftonbladet lyckas med både och? Kanske: tidningen har gradvis lagt alltmer innehåll bakom sin betalvägg och man kan förstås tänka sig att det kommer att öka ytterligare, även om det inte finns någon särskild plus-redaktion. Alternativ som att kräva registrering av alla besökare är också tänkbart, för att skynda på transformationen mot fler stora intäktsflöden.

Men det är en knepig balans. ”Störst” har varit Aftonbladets mantra sedan tidningen gick om Expressen 1996. Den förre chefredaktören Jan Helin skrev så här om begreppet i sin blogg 2011: ”För båda förblir det viktigt att vara störst. Varför? För att mainstream-medier attraherar en mainstreampublik. En sådan utmärks av att man vill vara där alla andra är, vara där det är mest tryggt. Och mest tryggt är det att vara där de flesta andra är. Om det därför finns två någotsånär likvärdiga val på en marknad och den ena med trovärdighet kan säga att den är störst så uppstår en överströmningseffekt. Den största blir vald i allt större utsträckning. Denna psykologiska effekt är det kommersiella skälet till bådas vår fixering vid störst. ”

Dagens besked tyder på att mer än någonsin är psykologiskt viktigt för Aftonbladet att förbli störst även om grundförutsättningarna för Helins analys helt förändrats. Frågan är dock om tidningen väljer rätt metod. ”Snabba nyheter” och läsarinteraktion är det många som kan göra – eller samla och återge. Fördjupning och innehåll som läsarna är beredda att betala för är betydligt svårare att åstadkomma. Och i längden är det där striden om lönsamheten i mediebranschen lär avgöras.

Läs mer

Martin Jönsson: Kvällstidningarna upplever just nu sin djupaste kris 

Coronakrisen är en ekonomisk chock som alla dagstidningar inte kommer att överleva 

Studio DN: Kommer kvällstidningarna att överleva coronakrisen? 

Ämnen i artikeln

Aftonbladet
Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten.

De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till dn.se. DN granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen dn.se.

Grundreglerna för kommentarer är:

  • håll dig till ämnet
  • håll en god ton
  • visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln.

I övrigt gäller de regler för kommentarer som framgår av Ifrågasätts användarvillkor och som du godkänner i samband med att du skapar ett konto för kommentering. Ifrågasätt förbehåller sig rätten att radera kommentarer i efterhand. DN kan genom eget beslut ta bort kommentarer.

Ⓒ Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt