Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-04-02 02:22

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/martin-jonsson-coronakrisen-ar-en-ekonomisk-chock-som-alla-dagstidningar-inte-kommer-att-overleva/

Kultur

Martin Jönsson: Coronakrisen är en ekonomisk chock som alla dagstidningar inte kommer att överleva

Foto: Helena Landstedt/TT

Om annonsförlusterna blir så stora som branschorganisationen Tidningsutgivarna befarar kan coronakrisen bli den avgörande chocken som sänker en stor del av landets dagstidningar. Den insikten måste sjunka in hos alla som bryr sig om samhällsjournalistik.

Året efter finanskrisen 2008 tappade landets medier som bedriver samhällsjournalistik drygt 1,9 miljarder i annonsintäkter. Det var det största tappet någonsin: 15 procent av annonsaffären försvann på ett bräde. Det hela förvärrades av att det inte bara blev en brant konjunkturell nedgång, utan att det samtidigt pågick en accelererande strukturell nedgång, när annonspengar flyttade till globala teknikjättar som Facebook, Apple och Google. Eller för att uttrycka det på ett annat sätt: från annonsering som finansierar journalistik i Sverige till annonsering som går till utländska företag som inte skapar journalistik.

Den nedgången har kostat branschen ännu mer, även om utvecklingen varit mer utdragen. Från 2010 till 2019 försvann mer än hälften av alla annonsintäkter. Totalt sedan 2008 har volymen gått ner från 11,8 miljarder till 5,9.

Om TU får rätt i sina scenarier kring annonsbortfall efter coronasmittan kommer det i år att försvinna ytterligare mellan 2,5 och 4 av de miljarderna. Detta i en bransch där konkurserna redan ökat, där två av tre dagstidningsföretag gick med förlust 2018 och där 2019 av Myndigheten för Press Radio och TV beskrivits som det sämsta året någonsin för den svenska dagspressen. Man kan också sätta annonsraset i proportion till det totala tidningsstödet från staten: det har ökat till drygt 600 miljoner i år. Mycket pengar, men inte tillräckligt för att få alla de stora lokaltidningskoncernerna att gå runt. Före coronasmällen.

Omställningen i dagspressen har naturligtvis inte bara varit negativ: det minskade annonsberoendet har lett till förstärkt fokus på intäkter från abonnemang, inte minst digitala prenumerationer. Den som kastade ett öga på den årliga upplagestatistiken som kom i veckan kunde se att branschens samlade upplagenedgång ”bara” var 4 procent och att 30 procent av upplagan nu är digital. Men: det är en chimär. 

I själva verket är det några få, större tidningar som lyckats växa via digitala ökningar: storstadstidningarna och några enstaka större lokala titlar. Men 80 procent av tidningarna fortsätter att minska sin totala upplaga.

Ser man till räckvidden, det vill säga antalet läsare, förstärks den bilden. I tisdagens siffror från Kantar Sifo gick alla tidningar bakåt, utom kvälls- och storstadstidningarna. Ännu mer oroande är att nästan inga lokala tidningar nått den brytpunkt där det digitala läsandet är större än papperstidningsläsandet.

Papperstidningens död har prognosticerats många gånger. Det har alltid varit för tidigt. Men en annonssmäll på den här nivån är det enskilt största hotet hittills

Kort sagt: de lokala tidningarna är fortfarande alltför beroende av sina pappersupplagor. Det gör TU:s coronaprognos extremt oroande, eftersom den mest gäller annonsering i papperstidningar. Ett sådant annonsras kvaddar affärsmodellen för många och kommer att driva fram ett mycket stort antal nedläggningar. Det finns helt enkelt ingen fallhöjd kvar; inte på de här nivåerna.

De tillfälliga stödåtgärderna från regeringen, om skatteuppskov, karensdag och förmånliga permitteringsvillkor hjälper förstås till lite i det akuta läget. När olika branscher lyckats ställa om kommer säkert också annonseringen att återhämta sig något. Men då kan det vara för sent för många krisande tidningar.

Papperstidningens död har prognosticerats många gånger. Det har alltid varit för tidigt. Men en annonssmäll på den här nivån är det enskilt största hotet hittills. Branschen kommer naturligtvis att komma med krav på riktade stödåtgärder, från nollmoms – som skulle hjälpa mycket – till ett rejält ökat mediestöd. Men det viktigaste och mest långsiktiga stödet kan nog bara läsarna ge.

Precis som med alla kulturskapare, restauranger och lokalföretagare måste den som ser behovet stödja genom att vara med och finansiera nu när krisen slår till. Innan det är för sent.