Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Ett dråpslag för den lokala journalistiken

KOMMENTAR. Det är svårt att ens föreställa sig en så drastisk nedskärning av den lokala tidningsutgivningen som Mittmedias styrelse skissat på. Från 28 dagstidningar, de flesta av dem med sexdagarsutgivning, till 23, varav bara en handfull ska komma ut tre dagar i veckan, om alternativet nu blir verklighet. Detta kompletterat med en helgtidning nästan helt utan lokalt material.

För den lokala bevakningen vore det ett dråpslag. För bara tre år sedan hade tidningarna i Mittmedia 730 journalistjobb, om 15 månader ska det enligt planen vara 133. Så många journalistjobb har inte försvunnit på ett bräde sedan A-pressens konkurs 1992, om ens då. Det var dessutom i ett läge då det fortfarande fanns kvar tidningsutgivning på alla drabbade orter. Nu blir det många orter som helt tappar lokalbevakning – och på övriga raderas den till ett minimum. Hela mellersta Sverige riskerar att drabbas av en medieskugga av ett slag vi inte varit i närheten av tidigare – och detta i regioner som redan drabbats hårt av både nedskärning av Mittmediaredaktioner och av att företag som TT och TV4 packat ihop och dragit. Ur ett demokratiskt perspektiv vore det förödande, ur ett journalistiskt djupt tragiskt.

Läs mer: Mittmedias plan kan slå hårt mot lokaltidningar

Att den framtida intjäningsförmågan är en svår utmaning för dagstidningsföretagen är förstås inget nytt. Det nya med Stampens och Mittmedias kriser är att avgrunden blivit synlig. Kampen för överlevnad sker här och nu. Stampentidningarna kämpar mot sina ägares historiska misstag och försöker få fast mark under fötterna. Det märkliga med Mittmediaförslaget är att det snarare präglas av uppgivenhet, åtminstone publicistiskt: det tycks mer handla om att kortsiktigt rädda vad som räddas kan på annonssidan. Det är därför också svårt att tänka sig att detta verkligen är förankrat på ägarsidan, hos de stiftelser som så länge stått för visionen att ”bidra till ett upplyst samhälle där kunskaper och förståelse gynnar dialog, engagemang och demokrati”. I en intervju med Krister Jönsson, ordförande i den största ägarstiftelsen, i branschtidningen Medievärlden nyligen sade han att ”stiftelseformen fungerar i kristider, andra former är inte lika långsiktiga”. Det uttalandet känns väldigt långt från det förslag som lades på styrelsens bord i juli.

Nu lär många i stället vända blickarna mot mediepolitiken – och mot de förslag som medieutredaren Anette Novak om ett par månader ska lägga fram för kulturminister Alice Bah Kuhnke. I Medieutredningens delbetänkande i våras ägnades mycket utrymme åt att spekulera över lokaltidningarnas utveckling. I ett diagram skissades två tänkbara scenarier om tidningarnas tryckta upplaga: en där upplagefallet fortsätter i samma takt som de senaste åren och en där fallet sker i en accelererande takt. Men inget scenario finns för den sortens dramatik som nu utspelas kring Stampen och Mittmedia där tidningar kan försvinna helt redan nu.

Det kanske är dags att börja skissa på det – och på konkreta åtgärder som kan skapa bättre förutsättningar för den lokala journalistiken. Innan det är för sent.

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.