Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Myten om Spotify effektivt nedmonterad

Foto: Magnus Hallgren

Martin Jönsson recenserar forskarna Rasmus Fleischer och Pelle Snickars Spotify-granskning ”Den svenska enhörningen”.

Faktabok

Rasmus Fleischer & Pelle Snickars

Den svenska enhörningen. Storyn om Spotify 

(Mondial)

För en månad sedan lanserades Spotify Technology på New York-börsen. Den första transaktionen med aktierna landade på 166 dollar, vilket gav bolaget ett samlat värde på hisnande 285 miljarder kronor - högre än både för Ericsson och H&M. När den första månaden på börsen kan summeras är läget ungefär detsamma: aktien har gått ner några procent, men det har varken varit ras eller rally. 

Spotify har, med tolv år på nacken, etablerat sig som en finansiell och teknologisk gigant, om än en gigant som aldrig tjänat några pengar och kanske aldrig ens kommer att göra det - utom för sina aktieägare. Ändå är det, som Rasmus Fleischer och Pelle Snickars konstaterar, slående hur lite allmänheten egentligen känner till om bolaget: om vilka som äger det, om hur det egentligen fungerar och hur de drar in pengar.

Däremot är det många som säger sig älska Spotify. Politiker i alla läger lyfter fram bolaget som ett föregångsexempel för Sverige i den nya digitala ekonomin och ger dem hederspriser: trots att ägandet mestadels är utländskt, att det knappt genererar några jobb här och trots att mycket av det mest centrala i bolagets framgångsrika algoritmmaskin för spellistorna hämtats från inköpta amerikanska bolag.

En förklaring till den vittspridda kärleken till varumärket Spotify är förstås att nyckelpersonerna bakom bolaget varit så skickliga på att skapa och etablera storyn om Spotify, så att många förletts tro att det alltid byggt på en vision om att göra musiklyssnande mer tillgängligt och socialt.

Fleischer och Snickars monterar skickligt och metodiskt ner den myten. Inte av illvilja, utan i ett ärligt försök att förstå hur bolaget lyckats navigera sig till framgång. De ställer också den mest relevanta frågan: varför talas det så mycket om affärsmodellen, om att skapa "ett spotify för" nyheter, tidskrifter, ljudböcker eller vad det må vara, trots att inte ens Spotify själva lyckats leverera en krona i vinst?

Kanske är det så att Spotify inte bara är en enhörning i bemärkelsen ett exceptionellt högt värderat bolag, utan också något av ett mytologiskt väsen när det gäller hur man får en verksamhet att växa trots till synes oöverstigliga hinder.

Några av dessa hinder listas i boken: att man fick med sig de stora skivbolagen på vägen, att man hann göra sin stora riskkapitalrunda precis innan finansbranschen totalkraschade, att man (åtminstone hittills) lyckats stå emot konkurrensen från jätten Apple. Och så vidare.

Men det kanske allra största hindret är också det största mysteriet. Spotifys innehåll styrs i grunden av de stora multinationella skivbolagen och av algoritmer som gynnar och göder ett topplisteinnehåll. De säljer också, som ett kapitel visar, möjligheten för storbolag att använda musik i sin marknadsföring, utan att artisterna får särskilt stor del av den kakan. 

I internets barndom uppfanns tjänster som revolterade mot detta. Men Spotify är både accepterat och älskat. Och numera värt en tjugondel av Sveriges BNP. En enastående enhörning, om än med en framtid som kan sluta precis hur som helst. Det får man gärna skriva hur många böcker som helst om.

Läs mer: Kritiskt läge för musikjournalistiken 

Läs mer: Spotify satsar på mer gratismusik 

Detta är en opinionstext i Dagens Nyheter. Skribenten svarar för åsikter i artikeln.
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.