Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-05-24 03:21

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/martin-jonsson-the-guardians-siffror-ger-hopp-for-journalistiken/

Kultur

Martin Jönsson: The Guardians siffror ger hopp för journalistiken

Bild 1 av 2 The Guardian har hittat många nya läsare världen över.
Foto: Jeff Blackler/REX
Bild 2 av 2
Foto: MAGNUS HALLGREN

Brittiska The Guardian har länge varit en av världens bästa tidningar – och en av de mest förlustbringande. Nu har de lyckats vända krisen till hopp, bland annat tack vare frivilliga läsarbidrag. En modell som intresserar alltfler.

Rätta artikel

När jag för ett antal år sedan träffade Liz Forgan, dåvarande ordförande i stiftelsen Scott Trust som äger The Guardian och systertidningen The Observer, frågade jag henne hur länge stiftelsens pengar skulle räcka för att finansiera den blödande tidningen. ”Länge”, svarade hon. Men tillade snabbt: ”fast inte om förlusterna fortsätter i den här takten”.

Då förlorade Guardian News & Media ungefär en miljon pund. I veckan. De senaste nio åren har bolaget gått med ungefär 4,2 miljarder kronor i förlust. Därför var det en stor branschnyhet när bolaget häromdagen meddelade att de går med vinst räkenskapsåret 2018-19. En liten vinst förvisso, drygt 10 miljoner kronor - och i praktiken är det fortfarande inte svarta siffror, eftersom de finansiella posterna fortfarande leder till ett rejält minus. Men symboliken har inte gått någon förbi. Senast The Guardian visade positiva siffror var 1998, så chefredaktören Katharine Viner har alla skäl att glädjas.

Tre saker är särskilt positiva för den som hoppas att tidningens ekonomiska framtid nu ska vara mer stabil. Ett: intäkterna är de högsta på tio år. Två: kostnaderna är de lägsta på nästan lika många år, tack vare flera års hårda besparingar på allt från tidningspapper till personal. Tre: tidningen har minskat sitt annonsberoende och i stället fått in nya läsarintäkter – utan att behöva låsa sajtens innehåll.

Tidningens förre chefredaktör Alan Rusbridger var stark motståndare till betalväggar på tidningssajter och Viner har drivit den linjen vidare, fast med en stor skillnad: genom att istället uppmana till frivilliga bidrag. I dag har tidningen 655 000 månadsgivare och ytterligare 300 000 personer har givit engångsbidrag. Målet är att mer än fördubbla den volymen de närmaste tre åren.

The Guardian är inte ensamma om att satsa på medlems- och bidragsspåret. I Sverige arbetar sajten Blankspot med samma modell och i Storbritannien startades nyligen sajten Tortoise av flera tunga medieprofiler, med en idé om ”slow journalism” bortom det hetsiga nyhetsflödet, en medlemsfinansiering och en stark delaktighet i diskussionen och det redaktionella samtalet för den som väljer att bli medlem.

Medlemsmodellen är långtifrån enkel att förverkliga. Men The Guardians framgång visar åtminstone att det finns flera olika sätt att bygga en fungerande affärsmodell. Och att kvalitet är det allra bästa säljargumentet i en hårt ansatt mediebransch.

Läs också: Martin Jönsson: Branschen skeptisk till Apples nya prenumerationsmodell