Millenniummiljoner går till läsfrämjande

I samband med lanseringen av ”Millennium 4” förra året berättade David Lagercrantz att han skänker en del av intäkterna från ”Det som inte dödar oss” till Läsrörelsen. Nu står det klart vad bidraget går till. I år inleder Läsrörelsen i samarbete med David Lagercrantz en läsfrämjande satsning som går ut till 100 högstadieskolor, 100 gymnasieskolor och minst 35 000 elever över hela landet. Projektet ”Berättelser som förändrar” har möjliggjorts med stöd från Postkodlotteriets kulturstiftelse, som går in med 2,5 miljoner kronor. David Lagercrantz själv skänker 1 miljon kronor till en början, och hoppas bidra med mer längre fram om projektet ger resultat.

När David Lagercrantz tillsammans med Läsrörelsens ordförande Elisabet Reslegård presenterar projektet hemma i författarens vindsvåning på Södermalm i Stockholm sticker han inte under stol med att debatten kring uppföljaren på Stieg Larssons trilogi hade en effekt.

– Jag kan ärligt säga att det här enorma upproret inför utgivningen spelade roll. Moggliden som representerar den andra hälften av Millenniumprojektet beslöt att ge alla sina intäkter till Expo och då kände jag att jag också måste göra något, nu när alla beskyllde oss för att bara vilja tjäna pengar. Jag funderade i tio sekunder. Sedan bestämde jag mig för att satsa på läsfrämjande, säger David Lagercrantz.

Jag kan ärligt säga att det här enorma upproret inför utgivningen spelade roll.

Men projektet ”Berättelser som förändrar” har inte bara tillkommit i efterskalvet av Millenniumdebatten. David Lagercrantz är sedan flera år engagerad i läsfrämjande arbete. Hans Augustnominerade bok ”Jag är Zlatan Ibrahimovic” från 2011 har inte bara varit en kommersiell succé som blev nominerad till Augustpriset, utan också mycket framgångsrik i läsfrämjande sammanhang. Pojkar som inte läser böcker har tack vare berättelsen om den tuffa fotbollsstjärnan fått en ingång till litteraturen.

David Lagercrantz i sitt hem. Foto: Hilda Arneback

För David Lagercrantz del har det inneburit en ny syn på vad litteraturen kan vara bra för.

– Min far Olof Lagercrantz representerade elitens läskultur, där man skriver för de bildade. Jag drömde också om en klapp på axeln från de finaste intellektuella och min bok om Alan Turing var en riktig high brow-satsning. Med Zlatanboken mötte jag en helt annan värld: grabbar från förorten som aldrig har varit på ett bibliotek i hela sitt liv. Och när jag gör ett författarframträdande sitter de som tända ljus. Wow, kände jag, man kan få folk att börja läsa! Jag växte flera meter, säger han.

Åtta berättelser inom genrerna skönlitteratur, biografier, memoarer och serier kommer att väljas ut. David Lagercrantz Zlatanbiografi är den titel som hittills är bestämd. Urvalet av de övriga böckerna görs under våren i samråd med en referensgrupp av ungdomar. Att en klassrumsklassiker som August Strindbergs ”Röda rummet” blir utvald verkar emellertid osannolikt.

– Det viktiga med de här böckerna är att de ska funka, att de får unga att läsa. Det är en kollektion av böcker, inte en kanon, för det låter så pretentiöst och fånigt. Sedan kan man läsa någonting fint lite senare. Men det viktiga nu är att skapa en ingång till litteraturen, säger Lagercrantz.

Det stora problemet i dag är att vi har ett polariserat samhälle, ett vi och ett dom.

Projektet syftar inte bara till att främja läsning bland unga, utan också att överbrygga klyftor i samhället. Ett övergripande mål är att berättelserna ska fördjupa elevernas kunskaper om andra och sig själva, och även bidra till ett mer humant samhälle.

– Det stora problemet i dag är att vi har ett polariserat samhälle, ett vi och ett dom. Jag tror lite högtidligt att den som börjar läsa inte kommer att sluta som terrorist eller självmordsbombare. Jag läste just i New Yorker att IS faktiskt även rekryterar relativt högutbildade, men det är alltid i teknologiska yrken där de inte har fått en grundläggande humanistisk bildning och övat sig i kritiskt tänkande.

För Läsrörelsens del innebär projektet en ny målgrupp jämfört med de senaste årens arbete.

– Läsrörelsen har drivit många projekt de senaste tio åren som handlar om små barn, bland annat med närläsning av bilderböcker med 1–3-åringar. Ett annat är det gigantiska Bok Happy meal-projektet med hittills 16,9 miljoner barn- och bilderböcker och projektet att göra höstlovet till ett läslov.

– Vi har länge sagt att vi också måste jobba direkt med tonåringar igen. Men om inte David hade tagit kontakt hade inte det här projektet blivit av nu. När den här möjligheten öppnade sig lade jag annat åt sidan, säger Elisabet Reslegård.