Arne Dahl: ”Mittvatten” - DN.SE
Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Mittvatten, del 51 av 57

Följ med i DN:s spännande följetong med detektiverna Sam Berger och Molly Blom.

Han såg kniven, den enorma dykarkniven, såg den svingas. Kniven närmade sig, med så full fart som vattnets motståndskraft tillät. Han riktade målmedvetet metallkorgen över bröstet mot angriparen och fick upp handen med metallplattan.

Kniven togs emot av plattan, gled av den, missade målet. I stället kom angriparens huvud emot honom. Inte mer än en decimeter skilde ögonen bakom maskerna.

Dykarmask mot dykarmask.

Hatet i Nils Gundersens isgrå ögon gick inte att missta sig på. Berger såg hans mun röra sig kring gummimunstycket. Och genom havsvattnet, liksom fördröjt av det, hörde han tydligt undervattensvrålet:

– För William!

Berger slet sig loss, vek åt sidan, simmade rakt ner i Landsortsdjupet. Tog några snabba simtag, vände sig om. Såg Gundersens vältränade kropp också vrida sig runt, larvlikt. Fartygets strålkastare tunnades ut, det var nästan helt mörkt runt honom. Ravinens väggar tycktes sluta sig, trycka sig mot honom. Han såg Gundersen komma närmare, den stora kniven återigen i högsta hugg. Berger såg Gundersens furiösa kropp inramad som av ett svagt gudsljus.

Och han var över honom igen.

Berger fick återigen upp metallplattan, korgen över bröstet höll Gundersens kropp på avstånd, men inte hans armar, inte kniven som närmade sig med säregen långsamhet genom Landsortsdjupets mörka vatten. Kniven närmade sig hans ansikte.

Han vek undan, vek huvudet tvärt ner mot högeraxeln, kniven passerade precis vid sidan av ansiktet. Han kände hur den touchade hans våtdräkt. Kände kylan som formade en fläck över den vänstra axeln. Såg ett rött moln hastigt förflyktigas i vattnet. Hans eget blod.

Kniven måste ha träffat hans axel, inte huggit, skurit. Skurit ett långt sår, oklart hur djupt. Men kniven var fri igen nu. Berger såg den åter höjas. Han fick upp benen under korgen och lyckades, trots tyngdlösheten, få till en dubbelspark. Båda hans hälar träffade Gundersen över revbenen, den gamle krigaren tumlade bakåt.

Det var en oväntat bra träff. Ett par revben borde ha gått.

Som om det påverkade Gundersen. Han gick till attack igen, furiöst som en tjugoåring, utan att tveka. Den här gången var det tydligt att han riktade kniven mot Bergers luftslang. Berger fick upp vänsterhanden med ficklampan och tände den rakt i Gundersens ögon. Tydligt bländad missade han grovt med kniven, och Berger sköt fart uppåt mot undervattensravinens öppning, släckte ficklampan, vek in bakom containern, kikade fram, såg Gundersen glida upp ur Landsortsdjupet i en piruett som antydde en väldigt mycket större dykvana än hans egen.

Den här mannen hade tänkt tortera ihjäl hans söner.

Tänkte det fortfarande.

Det fanns inget att tveka om.

Berger kikade uppåt. Såg sina egna luftbubblor. Såg att Gundersen såg dem. Å andra sidan såg han Gundersens bubblor. Han insåg att ingen av dem skulle kunna gömma sig bakom containern. Inget bakhåll var möjligt.

Krafterna började ta slut. Det var det skarpaste av skarpa lägen. Han måste hitta på något. Tänka. På allvar tänka. Hitta en liten lucka att tänka i.

Runt containerns hörn såg han tydligt hur Gundersen kom mot honom, såg hur hans blick följde bubblorna upp mot ytan. Berger rörde sig bort från honom, sidledes, mot nästa hörn.

Gundersen kom fram till containern. Med kniven höjd kikade han runt hörnet. Det fanns ingen där. Bubblorna hade förflyttat sig sidledes, befann sig av allt att döma diagonalt över rätblocket. Gundersen vek runt nästa hörn. Nu var bubblorna på andra sidan hörnet därefter. Det började likna en ringdans.

Det fortsatte ett tag. Berger höll sig hela tiden så långt bort som möjligt från Gundersens bubbelström.

Gundersen hejdade sig. Iakttog. På motsatta sidan containern hade Berger också stannat. Återigen. Katt och råtta. Gundersen rörde sig sakta längs containerns långsida. Såg om bubblorna följde efter, som under de senaste två varvens ringdans.

Det gjorde de inte.

Bubblorna höll sig stilla. Gundersen gled mot nästa hörn. Bergers bubblor rörde sig fortfarande inte.

Han var runt nästa hörn. Ingen där.

Bubbelströmmen precis runt hörnet.

Gundersen samlade sina ansenliga krafter. Höll sig stilla precis hitom hörnet. Höll andan, undvek luftbubblor. Kände så att kniven låg precis rätt i handen, där den så många gånger under ett långt liv som yrkesmördare hade legat. Hade sin sons mördare precis på andra sidan detta jävla hörn. Var redo att avrätta honom, slakta honom som en gris.

Sög i sig extra mycket luft. Vräkte sig runt containerns hörn.

På havsbottnen låg en luftflaska. Bubblor sipprade ut ur det frikopplade munstycket.

Det tog en halvsekund för länge att reagera. Kanske hade han faktiskt blivit en aning gammal. Han hann inte sno runt, i ringdansens motsatta riktning – inte helt. Likväl hade han vridit sig så pass att han såg varelsen komma emot sig, han kände det hårda slaget mot tinningen, synfältet splittrades, och han andades plötsligt in bräckt havsvatten.

Med all sin kraft slet Berger loss luftslangen från Gundersens luftflaska. Så slog han honom ännu en gång stenhårt med metallplattan i tinningen. Och så sparkade han honom på samma ställe längs revbenen. Han slog en gång till, sparkade en gång till innan han måste ner till sin kvarlämnade luftflaska. I samma ögonblick som han tog det förlösande andetaget såg han Gundersen livlös flyta ut över kanten till Landsortsdjupet. Bakom honom svävade Gundersens stora jaktkniv ett tag i det stora intet, som i en liten paus innan gravitationen grep den.

Berger tog ytterligare ett djupt andetag och släppte sedan munstycket. Han fångade upp kniven och störtade ut över kanten. Med all sin kraft högg han den mellan den svävande gestaltens skulderblad.

Den blev sittande där.

Så sparkade Sam Berger ner Nils Gundersen i Landsortsdjupet. Han såg den blödande, livlösa kroppen fångas av tyngdkraften och sakta, sakta piruettera neråt bråddjupet.

Efter sig lämnade kroppen en röd spiral av blod.

Och snart var också den slukad av havet.

Av den avgrund där Nils Gundersen hörde hemma.

Tisdag 8 december, kl 19.09

Gundersen var borta. Nedanför Berger fanns bara Landsortsdjupets oändliga gap. Om det nu var nedanför.

Han måste snabbt tillbaka till sin luftflaska, ta det där livgivande andetaget som hans lungor skrek efter. Han vände sig om. Det såg likadant ut där. Han vände blicken uppåt.

Fast det kanske inte alls var uppåt.

Att vara andfådd och inte kunna andas.

Berger spann runt. Blicken vreds i alla riktningar. Och det såg likadant ut överallt.

Det kändes som om lungorna skulle sprängas.

Han fick tag i lampan och lyste omkring sig. Det gjorde ingen som helst skillnad.

Han tittade ner, han tittade upp, han tittade åt vänster, han tittade åt höger. Det var bara det att det inte fanns något upp, något ner, något hit, något dit. Det fanns inte längre någon som helst riktning.

Han kände paniken sprida sig genom kroppen, som ett främmande blodomlopp.

Han var i mittvattnet och han kunde inte andas. Han kände sin hjärna släckas ner. Han kände varenda cell vråla efter syre. Insikten kom nästan som en befrielse.

Han skulle dö här.

Rollfigurer.

Sam Berger. En utredare som är misstänkt för ett mord han inte har begått. Tvingas hålla sig gömd i ett safehouse långt ute i Stockholms skärgård.

Molly Blom. Bergers partner som ligger i koma.

August Steen. Avdelningschef vid Säpos avdelning för underrättelser.

Carsten. Steens närmaste man, mullvaden som Säpo letat efter. Nu mördare och ute efter Berger. Troligtvis köpt av en internationell terrororganisation.

Aisha Pachachi. Kidnappad av Carsten, som vill tysta vittnet Ali, pappa till Aisha.

För prenumeranter. Läs de två första delarna i Arne Dahls serie

”Utmarker” och ”Inland” finns tillgängliga som e-bok för DN:s prenumeranter på DN.Erbjudanden. Gå in på www.dn.se/erbjudanden för att ladda ned böckerna. Du loggar in med samma inloggningsuppgifter som på DN.se. 
Finns tillgängliga mellan 24/6–19/8.
Har du frågor – gå in på DN.se/kundservice, så får du hjälp.
Trevlig sommarläsning önskar vi på Dagens Nyheter!

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.