Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Museum i protest när politiker vill rensa ut mänskliga kvarlevor

Naturhistoriska museet i Göteborg
Naturhistoriska museet i Göteborg Foto: Maria Ekman/GT/TT

Göteborg. Personal vid Göteborgs naturhistoriska museum känner sig överkörd av politiker efter att man beordrats gallra ut och förstöra mänskliga kvarlevor i samlingarna.

– Som jag ser det är det inte i enlighet med museilagen att en politisk styrelse tar ett sådant här beslut och det blir svårt att följa det, säger Magnus Gelang, försteintendent vid museet.

Regeringen har gett Riksantikvarieämbetet i uppdrag att utarbeta en vägledning när det gäller hantering och gallring av mänskliga kvarlevor som finns i samlingar hos landets museer. Det är en etiskt känslig process, bland annat eftersom kvarlevorna kan härröra från en tid då det bedrevs rasbiologisk forskning i Sverige.

Nu protesterar personal på Naturhistoriska museet i Göteborg över att man beordrats att sätta i gång gallringsprocessen innan Riksantikvarieämbetets utredning är klar.

Magnus Gelang, försteintendent vid museet, för personalens talan och säger att man har reagerat starkt på beslutet, som tagits av den politiskt tillsatta styrelsen för Västarvet, som är en del av Västra Götalandsregionen och Sveriges största bevarare av natur- och kulturarv. Han förstår att en gallring behövs men anser att den måste göras med stor försiktighet för att inte saker som kan vara av historiskt värde ska försvinna. Han anser att personalen inte gjorts delaktig.

– Och jag kan inte förstå varför man inte avvaktar utredningen. Enligt museilagen ska sådant här inte bestämmas av politiker, säger Gelang, som menar att beslutet kan strida mot museilagen eftersom alla berörda ska vara delaktiga i processen.

Under 1800- och 1900-talet tog Sveriges museer emot en stor samling mänskliga kvarlevor både från Sverige och andra länder. Det rör sig bland annat om kranier, ben och delar av skelett. Kvarlevorna användes som utställningsobjekt, men också inom medicinväsendet.

Regeringen har genom sin proposition om kulturarvspolitik satt i gång processen kring en gallring bland kvarlevorna, vilket innebär att vissa ska återbegravas. Det gäller bland annat de siamesiska tvillingar på Naturhistoriska museet som inte visats på flera år och som Västarvet, som driver fem museer utöver Naturhistoriska, i april bestämde ska begravas.

Monica Gustafsson, utvecklare vid Västarvet, håller inte med Magnus Gelang om att processen går för fort eller att beslutet inte är förenligt med lagen. Hon säger att ett beslut om etisk gallring tas av organisationens högsta ledning eller styrelse i samråd med ansvarig tjänsteperson och att detta sammanfaller med de etiska regler som tagits fram av ICOM (International council of museums) och som ligger till grund för museilagen.

– När det gäller Västarvet och våra besöksmål är det Västra Götalandsregionen som är museihuvudman. Det innebär att Västarvet har ett bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll, säger Gustafsson.

Hon påpekar att repatrieringsärenden ska ske skyndsamt men också med känslighet och respekt. Från Västarvets sida hävdar man att man gjort ett noggrant förarbete och varit i kontakt med Riksantikvarieämbetet för att se till att den process man nu satt i gång överensstämmer med de förslag som utredningen väntas komma fram till.

Även Kicki Eldh, projektledare på Riksantikvarieämbetet, håller med och betonar att utredningen, som presenteras 2019, enbart ska vara vägledande för institutionerna.

– Vår erfarenhet är att det här är väldigt komplicerade sammanhang och att man ofta får ta det från fall till fall. Därför har vi ingen tanke i det här läget om att skapa riktlinjer utan mer en vägledning kring hur man arbetar med processerna, säger Eldh.

Staffan Wikell, jurist vid Sveriges kommuner och landsting, säger att beslutet kanske inte är formellt fel men att det kan strida mot andemeningen i museilagen. Från SKL:s sida har man påpekat att museilagen och kommunallagen ibland står i konflikt med varandra och att de på museerna som har ansvar för verksamhetens innehåll alltid ska kontaktas och tas in i beslutsprocessen.

– Nu vet jag inte om man gjort det i det här fallet, säger Wikell, som samtidigt tror att det blir svårt för tjänstemännen på museet i Göteborg att få beslutet upprivet.

Magnus Gelang säger att det blir svårt att sätta i gång gallringen på Naturhistoriska.

– Vi har inte fått vara med i processen och vill inte göra något som senare visar sig vara helt fel, säger han.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.