Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Musik

Birgit Nilsson-pengar ska öppna Wienfilharmonikernas arkiv

Wiens filharmoniker.
Wiens filharmoniker. Foto: Ronald

I kväll får Wiens filharmoniker Birgit Nilsson-priset i Stockholms konserthus. Prispengarna på sju miljoner kronor tänker man använda till ett stort digitaliserat arkiv öppet för alla.

Wienfilharmonikerna har haft svårt att få bidrag för ett effektivt arkiv. Märkligt eftersom orkestern är så traditionstyngd. Den har till exempel uruppfört symfonier av Brahms och Bruckner och haft Gustav Mahler som chefsdirigent.

– I dag är arkivet utspritt på flera platser. Nu ska allt rymmas i en byggnad och de många dokumenten digitalt göras tillgängliga för forskare och för allmänhet, säger Clemens Hellsberg som fram till september var ordförande för orkesterns styrelse och dessutom har ämnet historia som passionerat intresse.

Han ombads därför att för 22 år sedan skriva jubileumsskriften inför Wienfilharmonikernas 150-årsjubileum. Han tackade ja, men ställde två krav inför sina kolleger. Inget fick censureras och ”så skriver jag om 150 år och inte 143 år”. I klartext betydde det att nazisttiden skulle vara med.

Kombinationen av orkesterns självbestämmande tradition och tiden under tredje riket blev ett tungt problem för Wienfilharmonikerna. Nästan hälften av orkestermusikerna var medlemmar i nazistpartiet. Decennierna efter kriget sopades detta under mattan, men det fanns offer, bland annat mördades fem judiska orkestermusiker av nazisterna, elva flydde. En av orkesterns medlemmar, trumpetaren Helmut Wobisch, var till och med SS-medlem och fick på 1950-talet administrativa uppdrag inom orkestern. I dag ägnas en stor avdelning på hemsidan åt den mörka tiden.

– Fakta talar sitt språk, men ändå blir jag inte klok på vissa detaljer. Så var till exempel Wobisch vän med Leonard Bernstein. Den omtyckte Bruno Walter, en av våra viktigaste dirigenter, fick fly som jude. Han borde ha hatat Wien men han kom tillbaka. Hans agerande blev för mig till en skyldighet att skriva sanningen. Tillhör man en konstärlig spjutspets, måste man också moraliskt ställa de högsta kraven. Det har orkestern ofta gjort och kommer förhoppningsvis att fortsätta göra, säger Clemens Hellsberg.

Då priset tillkännagavs vid en presskonferens i Stockholms konserthus i april hördes en och annan besvikelsens suck i auditoriet. Kanske hade man förväntat sig en karismatisk person som pristagare. Vid närmare eftertanke var dock valet av Wienfilharmonikerna tänkvärt. Alla stora dirigenter vill vara hos dem. De är enligt många världens bästa orkester. Birgit Nilsson sa att hennes pris också skulle kunna gå till en institution och filharmonikerna ackompanjerade henne otaliga gånger på Wiener Staatsoper och de gjorde henne till orkesterns hedersmedlem år 1999.

Den viljestarka orkestern är organiserad som privat förening, saknar sedan 81 år chefsdirigent och har självstyre. Enda sättet att bli medlem är att spela minst tre år i orkesterdiket på Wiener Staatsoper. Då kan man bli filharmoniker men man fortsätter också i operaorkestern. Genom den ekonomiska garantin kan filharmonikerna stå självständiga. Det är dessutom en självklarhet att ordföranden spelar i bägge orkestrar så ofta han hinner.

Förra månaden avgick chefsdirigenten vid Wiener Staatsoper Frans Welser-Möst brådstörtat på grund av samarbetssvårigheter med operachefen Dominique Meyer.

– På ett bräde blev vi av med 34 operakvällar med honom. Det är obehagligt, men vi får se det som en chans att träffa nya dirigenter. Och på orkestersidan fortsätter vi samarbetet och kommer med honom till Stockholms konserthus redan den 15 juni nästa år, säger Andreas Grossbrauer, orkesterns nye ordförande som tillträdde i höst.

Wienfilharmonikerna, kända för sina nyårskonserter och att de hellre lodar i äldre verk än att spela nya, var när det begav sig den främsta orkestern för skivinspelningar.

– Decca annekterade för några decennier sedan hela Sophiensal som inspelningsstudio. Vi var där 70 dagar om året. I dag har detta ersatts av turnéer i hela världen, säger Clemens Hellsberg.

Enligt honom är denna verksamhet mer lukrativ. Dessutom blir det gärna liveskivor och tv-inspelningar av turnéerna. Man har precis kommit tillbaka från en asiatisk turné med Gustavo Dudamel som dirigent.

Senast wienarna gästade Stockholm 2012 skrev DN:s framlidne recensent Thomas Anderberg om stordåd under likaledes framlidne Lorin Maazel och ett närmast tumultartat mottagande i Stockholms konserthus.

Den här gången är det den förre Birgit Nilsson-pristagaren Riccardo Muti som leder orkestern. I över fyrtio år har han samarbetat med wienarna.

Numera kan han skåda in i ett och annat kvinnligt ansikte bland musikerna. Efter protester i USA och hot om indragna sponsorspengar gav orkestern med sig i slutet av 1990-talet.

Sju kvinnor är i dag medlemmar i Wiens filharmoniker och nu har ytterligare fyra blivit medlemmar i Wiener Staatsopers orkester.

– Det går långsamt framåt, långsamt därför att omsättningen av musiker sker i sakta mak i vår ensemble, säger Andreas Grossbrauer.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.