Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Musik

Musikbranschen varnas för varningsbrev

Den svenska musikindustrins branschorgan Ifpi har satt i system att skicka ut varningsbrev till internetleverantörer som har fildelningssajter som kunder. Nu svarar leverantören Portlane med att i sin tur varna Ifpi, med stöd av ett hittills oprövat argument i fildelningsdebatten – marknadsföringslagen.

- Min klient uppfattar Ifpis brev som osakligt, onyanserat och mycket hotfullt. De är, i mitt tycke med rätta, mycket störda över Ifpis metoder. Portlane anser inte att de ska tvingas bryta ett kontrakt med en kund på basis av lösa påståenden, säger Portlanes advokat Jonas Forzelius till DN.se.

Det är ingen nyhet att upphovsrättsinnehavare, eller deras företrädare, ofta skickar varningsbrev till parter som man anser gör olagliga intrång i rättigheterna. Det är ett sätt att säkerställa att motparten senare inte kan hävda att denne inte kände till rättighetshavarens inställning vid en eventuell rättegång.

Men enligt marknadsföringslagen kan breven inte utformas hur som helst. Är de exempelvis för onyanserade, kategoriska och långtgående kan de bedömas som otillbörlig marknadsföring.

Och det är precis vad Jonas Forzelius på advokatbyrån Time menar att Ifpis brev är. I fredags svarade han på brevet som en månad tidigare ställdes till hans klient, internetleverantören Portlane.

- Precis som att varningsbrev är praxis är det också praxis från Marknadsdomstolen att breven kan bedömas som marknadsföring, säger Jonas Forzelius.

Förenklat är principen att brev kan bedömas som marknadsföring om det finns ett kommersiellt syfte med brevet, på så sätt att den som står bakom varningsbrevet vill få någon annan att upphöra med försäljning av en vara eller tjänst för att gynna sin egen försäljning.

- Vad Ifpi säger är ”stäng av de här fildelarsajterna” och vad är syftet med det? Naturligtvis bland annat att skrämma så många leverantörer som möjligt att sluta leverera tjänsterna i syfte att öka sin egen försäljning, säger Jonas Forzelius och fortsätter:

- Det är inte alla som har råd att sätta sig i en kostsam process mot Ifpi och de ekonomiska resurser som de har, oavsett om de anser att Ifpis påståenden är helt felaktiga. Jag har därför svårt att se hur Marknadsdomstolen skulle komma fram till att Ifpis brev inte ska bedömas som marknadsföring.

Ifpis varningsbrev till Portlane är identiskt formulerat som breven DN.se skrivit om tidigare. Man kräver att leverantörerna ska vidta "nödvändiga åtgärder" mot sajten - förslagsvis stänga av tjänsten - annars vidtar Ifpi ”erforderliga åtgärder".

Breven inleds med att understryka den överväldigande majoritet av såväl den svenska som den utländska skivmarknaden Ifpi företräder - 95 respektive 85 procent.

Man fortsätter med att konstatera att rättighetsintrång pågår via den tjänst som internetleverantörerna tillhandahåller. Detta kopplas ihop med Stockholms tingsrätts fängelsedomar i The Pirate Bay-målet och den omfattande publicitet fallet fick runtom i världen.

Marknadsdomstolen har i flera fall konstaterat att oavsett om man har torrt på fötterna eller inte i den immaterialrättsliga grundfrågan, så måste breven vara utformade på ett sådant sätt att de stämmer överens med god marknadsföringssed och inte är otillbörliga. Formuleringar som är reservationslösa och långtgående riskerar att vara det.

- Man ska, till exempel, avstå från att direkt påstå att någon begår intrång, som Ifpi gör. I stället ska man använda mer nyanserade uttryck som ”kan utgöra intrång” eller liknande. Man ska också vara försiktig med att koppla reservationslösa påståenden med hot om rättsliga åtgärder vilket Marknadsdomstolen har sett särskilt allvarligt på, säger säger Jonas Forzelius och tillägger:

- Förutom detta lyckas Ifpi också få in fängelsestraff, sin egen tunga roll som företrädare för en hel industri och ett förtäckt hot om skandalisering genom negativ publicitet, .

I sitt svar till Ifpi skriver han att hans klient Portlane ”förbehåller sig rätten att vidta rättsliga åtgärder” med just marknadsföringslagen som argument.

- Vi tittar på det, men jag vill inte uttala mig om hur vi tänker agera, det är en fråga mellan min huvudman och mig. Det viktiga i den här frågan är att Ifpi måste sansa sig i debatten. De kommer med utspel om att fildelningsförespråkare är fanatiska, men jag tycker att deras brev till internetleverantörer är riktiga klavertramp. Är man en stor elefant måste man klampa försiktigt, deras brev visar brist på omdöme från deras sida.

Är det formuleringarna eller något annat du tänker på?

- Formuleringarna, ja, men också att The Pirate Bay fortfarande är en process som är långt ifrån klar. EU-parlamentet har också nyligen röstat nej till Telekompaketets avstängningar från internet och det som fortfarande gäller för internetleverantörer är ”mere conduit”.

Det juridiska begreppet ”mere conduit” betyder i det här sammanhanget att internet bara ska betraktas som infrastruktur, att leverantörer av det alltså inte ska hållas ansvariga för vad som finns bakom alla ettor och nollor. Precis som exempelvis traditionella posttjänster inte hålls ansvariga för vad som skickas.

- Ska en annan ordning gälla tycker jag att den ska införas genom ny lagstifting. Att, i det läge som den processen nu befinner sig i EU, skicka ut förbehållslösa varningsbrev tycker jag är omdömeslöst, säger Jonas Forzelius.

Fram till förra året hade Marknadsdomstolen prövat sju varningsbrevsfall - från armbandsur och stambytesmetoder till te och vibratorer - och funnit alla utom ett som otillbörliga, det vill säga att de stridit mot marknadsföringslagen.

I flera fall har domarna blivit förbud vid vite på upp till en halv miljon kronor om liknande påståenden skickas igen. Det ska sägas att Marknadsdomstolens beslut bara handlar om varningsbreven och har alltså inget att göra med huruvida någon eventuellt har begått intrång i någons immaterialrätt.

DN.se har utan framgång sökt Ifpis jurist Magnus Mårtensson för en kommentar.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.