Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Musik

Olycksrisk i slitet operahus

I söndagens tidning (9/1) krävde DN:s Martin Nyström att det äntligen byggs ett nytt operahus i Stockholm. Och han är inte ensam. Det gamla är slitet – och farligt för dem som jobbar där.

Charmigt för publiken, men slitet, trångt och stundtals farligt för de anställda. Många anser att det 112 år gamla Opera­huset borde ersättas med ett nytt.

– På kort sikt måste vi lappa och laga för att inte riskera säkerheten för våra anställda och se till att vi kan spela de planerade föreställningarna. Vi gör dagliga säkerhetskontroller för att det inte ska hända några olyckor. På längre sikt måste vi självklart rikta in oss på ett nytt operahus i Stockholm.

Det säger operachefen Birgitta Svendén som tillträdde i juli 2009. Hon pekar på flera skäl till varför Stockholm borde få ett nytt Operahus.

– Flera scener behövs för att vi regelbundet ska kunna spela barn- och ungdomsföreställningar. Och vi behöver ny scenteknik och mer utrymme för att kunna utveckla vårt arbete och även ta emot moderna produktioner från andra operahus.

Vi vandrar runt i huset med de 1. 000 rummen tillsammans med en av husets mest kända operasolister, Magnus Kyhle. Han har tillhört Operans fasta ensemble i nästan 30 år och gjort över tusen föreställningar i hundratalet olika roller. Dessutom är han huvudskyddsombud och känner därför Operahuset bättre än de flesta.

– Det saknas en sidoscen med fulla mått där färdiga scenerier kan förvaras så att vi kan göra snabbare scenbyten. Det går till exempel inte att spela tre stora föreställningar som ”Andrea Chénier”, ”Bohème” och ”Tosca” under samma vecka, berättar han.

På scenen krockar varje dag sångare och dansare med scen­arbetarna som ska bygga kvällens föreställning. Strax efter klockan tre måste repetitionerna avslutas för att allt ska komma upp i god tid.

– På vintern är det kallt och dragigt i det här gamla huset. Ridån står spänd som ett storsegel när luften från salongen pressar på innan föreställningen ska börja. Det påverkar inte bara oss på scenen utan också musikerna i orkesterdiket och deras känsliga musikinstrument, säger han.

Runt om i kulisserna på nationalscenen hänger ihoprullade rep längs väggarna som mest påminner om riggen till ett gammaldags skepp. Elkablarna ligger i lager på varandra och i taket hänger strålkastare av en äldre typ som inte ens skulle accepteras på en popkonsert i en mindre landsortsstad.

Den största ansiktslyftningen av Operahuset gjordes i slutet av 1980-talet när de publika utrymmena renoverades. Då tvättades, målades, förgylldes och reparerades den stora entrén och operasalongen. Guldfoajén återställdes i det skick som den hade vid invigningen år 1898. Här finns glänsande guldstuckatur på väggar och i taket, kristallkronor, stora speglar och gardiner och möbelklädslar i florentinsk guldbrokad.

Bakom scenen har förnyelsen gått långsammare. Den senaste ombyggnaden av teatermaskineriet skedde på 1970-talet med en teknisk utrustning som i dag är helt föråldrad. För några år sedan stoppades verksamheten då stållinorna till hissen som går upp till kostymförrådet på vinden i Operahuset gick av. Hisskorgen föll två våningsplan och landade med en sådan smäll att man nere i receptionen trodde det var en bomb som exploderat. Ingen människa kom till skada, men arbetet bakom scenen blev hårt drabbat de följande sex månaderna då hissen reparerades. Med hjälp av inhyrda stadsbud som sprang i spiraltrapporna mellan kostymförrådet på vinden och artisternas loger längre ned i huset så kunde föreställningarna ändå hållas i gång.

Även då allt fungerar i Operahuset är arbetet besvärligt med trånga hissar, långa korridorer där kläder och rekvisita fraktas mellan de olika föreställningarna. Nästan varje dag går också transporter till och från Operans dekormagasin, verkstäder och repetitionslokal som ligger i Gäddviken i Nacka.

År 2005 fattade Operastyrelsen beslut om en stor ombyggnad av scenmaskineriet. Planen var att hålla Operan stängd från juni 2010 till och med augusti 2011 då den nya tekniken installerades. Men allt­ihop lades på is eftersom kostnaderna för projektet skenade i väg.

Stort behov av renovering

Operahuset i Stockholm uppfördes 1892–98 efter ritningar av arkitekten Axel Anderberg. Byggnaden ersatte Gustav III:s opera på samma tomt.

Bankdirektör K A Wallenberg instiftade 1889 ett teaterbyggnadskonsortium som drev igenom både en plan för finansiering och själva byggprojektet.

Operan består av 120 yrkesgrupper som i sig utgörs av cirka 540 fast anställda och ungefär lika många tillfälligt verksamma.

Kungliga Operan är statligt byggnadsminne sedan 1935.

Första halvåret 2010 spelade Operan totalt 183 föreställningar med en publik på drygt 113.000 personer. Beläggning är 82 procent för opera och 89 procent för balett.

Bidraget från staten var år 2009 drygt 411 miljoner kronor.

Varje biljett på Operan i Stockholm subventioneras av staten med cirka 1 900 kronor per styck.

Ur 2009 års redovisning. ”Opera­huset har stora renoverings- och förnyelsebehov. Operan och SFV (Fastighetsverket) har ansvaret för att åtgärda dem. Operan har i dag ingen möjlighet att inom dagens bidragsram finansiera dessa behov och sam­tidigt uppfylla reglerings­brevets krav på konstnärlig verksamhet.”

Nytt läge kan ge Stockholm ett landmärke

”Masthusviken”
Alternativ från den ideella föreningen ”Masthamnsoperan” (masthamnsoperan.se):

Plats: Östra änden av Mast­hamnen invid Danvikskanalen (som i dag mest är en lastplats för containrar).

Plan: Förslag till nytt Operahus i Stockholm med 1 400 platser. Två mindre scener; en ”black box” med 200 platser och en barnscen med 200 platser. Utomhusscen med upp till 3 000 platser. Repetitionssalar, verkstäder, magasin med mera.
Fördel:
Landmärke vid insegling till Stockholm. Fantastisk utsikt. Närhet till Fåfängan och gästande kryssningsfartyg. Stor tomtyta. Möjlighet till en friluftsscen. Goda parkeringsmöjligheter.
Nackdel:
Inte helt centralt läge.

”FP-förslaget”
Alternativ som påminner om idéerna från den ideella föreningen ”Opera­initiativet” (operainitiativet.se):
Plats: Nytt hus för scenkonst bakom Nationalmuseet.
Plan: ”Framför oss ser vi en byggnad någonstans speglande sig i huvudstadens blanka vatten, en byggnad estetiskt framstående och av hållbar arkitektur som inrymmer flera akustiskt avancerade scener som tillsammans utgör ett scencentrum som lockar till samarbete med landets många lokaloperor, dansgrupper och filharmonier.”
Fördel: Centralt läge. Tomten ägs av Stockholms stad.
Nackdel: Förslagsställarna Made­leine Sjöstedt (FP) och Christer Nylander (FP) vill även klämma in extra utrymme för Nationalmuseet och bygga ett nytt Nobelmuseum här.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.