Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Musik

Spela efter noter eller på gehör?

Att musicera på gehör eller efter noter upplevs av många som en motsättning. Nu ska ett internationellt projekt luckra upp spänningen mellan de två lägren.

En melodiernas mästare som Benny Andersson kan inte läsa noter och litar helt på sitt gehör, medan en modernistisk tonsättare som Arnold Schönberg fångade in sina toner på notsystemets fem linjer.

Den 17 november blir startskottet för projektet Integrated teaching methods. Initiativet till satsningen har tagits av Lennart Winnberg, lektor i musikteori vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet. Projektet är tvåårigt och genomförs tillsammans med europeiska musikpedagogiska organisationer och musikhögskolor i åtta länder.

- Denna vattendelare, gehörsspel eller noter, återfinns också bland musiklärarna. Men de kan bredda sin kompetens i undervisningen. Vårt mål är att påbörja en process för att reformera musikpedagogiken, säger Lennart Winnberg.

- Vi vill att gehörsspel, notläsning och improvisation integreras på ett enkelt och lustfyllt sätt. Då måste vi ompröva gamla sanningar och testa nya undervisningsmetoder.

Målet som hägrar är att en musikelev i bästa fall ska kunna spela på gehör lika lätt som man med rösten härmar en melodi, improvisera lika ledigt som när man talar med en god vän, musicera efter noter lika flytande som man läser morgontidningen och skriva ner melodier lika enkelt som man författar ett brev.

- Nu ska man inte tro på underverk, allt beror givetvis också på individens förutsättningar och var man sätter ribban. Om eleven känner ett perfektionskrav riskerar den att uppleva att man aldrig duger och då blir det svårt att erövra nya områden.

Lennart Winnberg för resonemanget ett steg vidare.

- Om man som ung lärt sig att spela på gehör blir det senare i livet ens trygga bas, och samma sak om du är en notläsande människa.

-Många av de musiker som känner sig trygga då de spelar efter noter kan bli extremt osäkra när de ska göra samma sak på gehör. För dem kan det dessutom bli riktigt skrämmande om de utsätts för situationer där de ska improvisera, något vi också kommer att ta upp i projektet, berättar Lennart Winnberg.

Han tar ett storband som exempel. Där finns oftast bara några få musiker som kan improvisera och de får spela solona, medan många av de andra bara kan spela efter noter.

- Det intressanta är kanske inte gehör eller notläsning i sig, utan vad som händer med oss.

- När till exempel Lasse och Lisa börjar på kommunala musikskolan får de ett instrument och en notbok. Ingen av dem har musicerat eller läst noter tidigare. Senare tids forskning om hjärnans funktioner har visat att det för nybörjare är närmast omöjligt att spela efter noter och samtidigt ha ett aktivt lyssnande. Det blir antingen eller.

- Då skaffar sig barnen omedvetet en strategi, och för de flesta är synintrycken, alltså noterna, det dominerande. Det betyder ofta att den musikaliska gestaltningen kommer i andra hand. Hörselminnet är satt på undantag. Det blir lätt för mycket teori och för lite lyssning och signalen till omgivningen kan då bli att man är omusikalisk.

Sedan urminnes tider är musik något som framför allt förmedlats genom gehörsupplevelser. Går man tillbaka till medeltiden fanns nästan ingen notskrift alls. Den smög sig på undan för undan, samtidigt som den utvecklades och på sikt förde fram till företeelser som symfoniorkestrar.

- Sveriges största musikrörelse, körsången, som involverar 600.000 sångare, bygger framför allt på gehör, trots att sångarna har noter framför sig. Många av dem läser bara texten.

Enligt Lennart Winnberg visar diskussioner att det handlar om väldigt laddade frågor, trots att gehörsmusiker respektive notspelare ofta beundrar musikanter i den andra gruppen. Han hoppas att projektet ska bygga många nya broar.

- Klassiskt skolade musiker kommer att berika sitt spel om de också kompletterar med gehörsspel och improvisation. Folk- och jazzmusiker kan ha stor nytta av att till exempel kunna skriva ner ett arrangemang i noter.

Projektets första seminarium är den 17 november i Göteborg och de sista hålls ett år senare i Manchester och Dresden.

- Sedan hoppas vi att diskussionen kommer i gång. Efter varje seminarium gör vi en sammanfattning och en dvd med de pedagogiska demonstrationerna som skolorna ska kunna ta del av. Alla ska ha tillgång till materialet och vi tar gärna emot synpunkter. Under våren 2009 ska så mycket återkoppling vara insamlad att erfarenheterna ska summeras i en handbok. I bästa fall får vi ett nätverk som fortsätter när projektet är slut, säger Lennart Winnberg.

Hemsidans adress är www.teaching-methods.se

Projektets hemsida är www. teaching-methods.se.Där

Projektets hemsida är www.teaching-methods.se.
Där finns programmet för alla seminarierna, som hålls på musikhögskolor i Göteborg, Köpenhamn, Dresden, Groningen, Helsingfors och Manchester.

Bild

Men ingen betvivlar deras musikaliska kompetens. Frågan är hur man skapar musikundervisning där eleverna både lär sig att spela på gehör och efter noter.

Benny Andersson läser inte noter...

Paul McCartney läser inte noter...

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.