Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Mitt DN - skapa ditt nyhetsflöde Mina nyhetsbrev Ämnen jag följer Sparade artiklar Kunderbjudanden Kundservice och prenumeration Logga ut
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Musiker känner sig utnyttjade av extremrörelser – svårt att väcka åtal

När har man rätt att bli kränkt och få ersättning för att en låt har spelats i fel sammanhang? Avsaknad av rättsfall och relativt små bötessummor kan avskräcka artister som vill anmäla en kränkning. 

Diskussionen om i vilka sammanhang en musikers verk får användas i går het. Över 600 musiker har tagit avstånd från att högerextrema rörelser ska få använda deras musik i politiska sammanhang i uppropet ”Utan oss tystnar musiken”. Riksförbundet för folkmusik och dans (RFoD) ordnade i onsdags ett seminarium som gällde upphovsrätt, i seminariets beskrivning kunde man läsa att flera artister upplever att de blir ”kidnappade” och utnyttjade i sammanhang de inte står för. 

– Generellt vill man inte kännas vid den vurm som finns för traditionell svensk folkmusik och påståendet om att den skulle stå i motsatsförhållande till mångkultur, säger Peter Bothén, ordförande för RFoD och tillägger:

– Risken finns att folkmusik förknippas med krafter som vill dela upp människor i ett vi och dom som bland andra högerextrema gör, och då är det viktigt att personer som är aktiva och står för andra värderingar berättar det.

Men kan musiker stoppa politiska rörelser från att använda sig av deras musik? I teorin är svaret på den frågan ja. Enligt upphovsrättslagen har en artist rätt till skydd från att musiken hen skapat används i ”kränkande sammanhang”. 

– Men förutom artistens subjektiva åsikt måste rätten också ha en objektiv synpunkt. Kan man ta för givet att verket inte skapats för det här ändamålet? När ska man bestraffas? Vart ska man dra gränsen för vad som kan anses vara ett kränkande sammanhang för konstnärens anseende? Just i dessa frågor finns det nästan ingen praxis och de flesta fall ligger långt bak i tiden, säger Anton Gunnars, jurist på Musikerförbundet. 

Det finns flera orsaker till att verk som, enligt upphovspersonen,  använts i fel sammanhang inte lett till rättsfall. Många gånger kan konflikten lösas genom förlikning, men en annan orsak är att skadeståndssummorna är relativt små i förhållande till rättegångskostnaderna. 

– Men om fallet är politiskt och prejudicerande och vi känner att det behöver redas ut, kan vi ta fallet även om det inte lönar sig rent ekonomiskt, säger Gunnars.

Är man medlem i Musikerförbundet kan förbundet ge rådgivning och juridisk hjälp i frågor som bland annat gäller den ideella rätten. Dessa frågeställningar och problem kan bli aktuella för såväl artister som musiker och upphovspersoner.

Enligt Anton Gunnars skulle diskussionen och branschen må bättre om ett fall som gäller dessa frågor skulle få en modern rättspraxis. 

– Men man måste också vara försiktig där, om vi inte har ett väldigt bra fall som vi tror att vi tar hem, då riskerar man att förvärra läget och göra en rättspraxis som i stället går emot tolkningen som råder just nu till upphovspersonens fördel. 

DN har tidigare skrivit om Örjan Englund och hans låt ”Balladen till Sverige” som han upplever att har används i kränkande sammanhang. Musikerförbundet utreder för tillfället om de ska väcka åtal i den frågan.

Regeringen utreder just nu om upphovsrättslagen ska delas in i två svårhetsgrader, där man i framtiden kunde dömas för grovt upphovsrättsbrott vilket kunde ge upp till sex års fängelse. Då beaktas om gärningen inneburit synnerligen stor skada, medfört betydande vinning eller annars varit av särskilt farlig art.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.