Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Nätjättarna tar över den digitala världen

Foto: Ill: Johan Andersson

Internet var platsen där tusen blommor skulle blomma. Det blev precis tvärtom. I dag domineras nätet fullkomligt av fem amerikanska megaföretag. Kritikerna varnar för att den fria marknaden blivit allt annat än fri.

I branschmedia brukar man tala om Google, Apple, Microsoft, ­Facebook och Amazon som The Big Five. Ordet stor framstår i sammanhanget som ett ödmjukt understatement. 2013 uppgick Sveriges BNP till 3 775 miljarder kronor. I november 2014 översteg Apples börsvärde 5 200 miljarder kronor.

Den amerikanske entreprenören och författaren John Battelle konstaterar att The Big Five styr internet. Han menar att de utgör våra livs operativsystem.

På kulturområdet är det även värt att nämna filmtjänsten Netflix som expanderar aggressivt ­globalt. Redan för knappt ett år sedan ­passerade man en miljon användare i Sverige. Men även här är The Big Five närvarande. Amazon äger lejonparten av den molnbaserade infrastrukturen bakom Netflix.

När det gäller digitala produkter verkar det vara en ekonomisk ­naturlag att en ensam vinnare tar allt. Rubbet. Tack vare en konsumentdriven darwinism är det världsherravälde eller förnedring som gäller. I Europa behärskade Google 92,38 procent av sök­motormarknaden i oktober. Närmaste konkurrenten Bing noterade 2,67 procent.

– Marknaden för nätföretag har fungerat så bra att den blivit en ­anti-marknad, säger Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan och författare till boken ”Google-koden”.

Företagens herravälde handlar framför allt om att de är ytterst skickliga på sina respektive områden. Andreas Ekström framhåller även att en rådande uppköpsfeber har en avgörande betydelse.

– De smartskallar som startar nya företag i dag gör det inte för att förändra världen. De gör det för att bli uppköpta. Uppköpskulturen har sabbat det internet som just nu ­borde tänka fritt och knarkigt. ­Genom sin storlek så formger de här jättarna passivt nätets utveckling.

Men det finns ett motstånd. EU har länge haft en skeptisk hållning till The Big Five. Sedan 2010 driver EU-kommissionen en utredning mot Google som anses ha miss­brukat sin dominans. Under 2014 blev tonläget mot nätjättarna skarpare än någonsin i Europa. Nu har motståndet också fått praktiska följder. I december släcktes nyhetsaggregatorn Google News ner i Spanien. Anledningen är en ny lag som trädde i kraft i januari i Spanien och som tvingar medier att ta betalt av Google om de publicerar deras ­nyheter. I ett pressmeddelande säger Richard Gingras, chef för Google News, att det gör situationen ohållbar eftersom sajten är annonsfri och inte drar in några pengar. Han idiotförklarar lagen och kallar den för ännu ett exempel på europeisk teknofobi.

Richard Gingras vrede kan ses som en symbol för ett ideologiskt ställningskrig. I USA finns en utbredd beundran för de stora ­nätföretagen. I Europa tenderar de att uppfattas som en digital kolonialmakt. Framför allt i Frankrike. Här dyker numer begreppet les Gafa upp med jämna mellanrum i medierna. Det är en akronym, bildad av de första bokstäverna i Google, Apple, Facebook och Amazon.

Nättidningen Quartz som skriver om digital ekonomi konstaterar att les Gafa är en ny benämning på amerikansk kulturimperialism. Den franska retoriken är kopplad till landets tradition av att skydda inhemsk kultur mot de fria marknadskrafterna med omfattande kvotering. Landets mediemarknad är en av de mest reglerade i världen. När Netflix efter en hel del kulturpolitisk friktion lanserades i Frankrike i höstas var villkoren stränga. Filmtjänsten har bland ­annat ålagts att producera egna franska tv-serier.

Nätjättarnas inflytande över vår kulturkonsumtion på nätet är överväldigande. De har en monopolliknande kontroll över allt från e-böcker, musik, tv-serier och film till nyheter. På 70-talet pratade raggsocks- och örtsaltsvänstern ideligen om amerikansk kulturimperialism. Rörelsen hade sannolikt fått ett kollektivt slaganfall av den aktuella maktkoncentrationen. Men kan man verkligen kalla den utveckling vi ser i dag för imperialism version 2.0? Andreas Ekström protesterar.

– Ordet imperialism antyder att det finns ett syfte att etablera en världsbild av politiska och ekonomiska skäl på direkt uppdrag från en galen diktator. Det hände inte på 70-talet och det händer inte nu. Det här handlar om marknads­effekter och aktörerna råkar finnas i Kalifornien.

– Hur stor andel hade Bert Karlsson av den svenska skivmarknaden på 80-talet? 50 procent? Jag tror inte det innebar ett problem för svensk popmusik. Jag ser ingen överhängande risk för att nätjättarnas dominans leder till någon form av utarmning, säger Andreas Ekström.

Tobias Nielsén är kulturekonom och förläggare på det egna förlaget Volante. Han menar att den högljudda debatten kring nätföretagen i Frankrike är problematisk eftersom den tenderar att snöa in på kulturprotektionism. Det avleder uppmärksamheten från betydligt viktigare frågor som integritet och nätneutralitet.

Han påpekar emellertid att de amerikanska företagens inflytande kommer att göra kulturarv till ett allt hetare samtalsämne. Utvecklingen kommer också att påverka nationell särart inom kulturlivet säger han. Den enorma påverkan som Astrid Lindgren haft för den nationella identiteten hade inte varit möjlig i dag.

– En följdfråga blir då varför ­nationell särart är viktig. Den suddas ut över huvud taget av en mängd olika anledningar i ett uppkopplat samhälle. Men trots att ­saker och ting kommer från ett annat håll rent geografiskt så anpassas de ofta i en lokal kontext. Ett ­klassiskt exempel är Kalle Anka på julafton. Det är en svensk företeelse, trots att Kalle Anka är amerikansk.

Det här är något som Liam Boogar håller med om. Han är redaktör på Rude Baguette, en fransk blogg som bevakar startup-företag inom tekniksfären. Enligt Liam Boogar, som bor i Paris men är uppvuxen i Silicon Valley, handlar misstron mot nätföretagen om att den franska staten är rädd för att förlora sitt inflytande.

– Frankrike är ett av de sista länderna i Europa att omfamna globaliseringen. Nu försöker man vinna tid eftersom man vill att saker ska vara som de alltid har varit. En typiskt europeisk hållning.

Inte heller Liam Boogar ser några tecken på imperialism.

– Innebär detta verkligen att amerikansk kultur sprids över världen? Jag är inte så säker på det. Pratar vi i termer av imperialism så kan man också fråga sig vad det är som erövras. Jag tror inte att det vi pysslar med på nätet har en avgörande betydelse för det som verkligen definierar ett lands kultur. Google gör inte ett franskt café mindre franskt.

GoogleGrundades: 1998. Områden:

Google

Grundades: 1998.

Områden: Sökmotor, mobiltelefoner, streaming (Youtube), mm.

Omsättning, räkenskapsåret 2013: 493 miljarder kronor.

Apple

Grundades: 1976.

Områden: Datorer, mjukvara, hörlurar, klockor, mobiltelefoner, mm.

Omsättning, räkenskapsåret 2014: 1 838 miljarder kronor.

Microsoft

Grundades: 1975.

Områden: Datorer och spelkonsol (Xbox), mjukvara, mobiltelefoner, Skype, spel (Mojang), mm.

Omsättning, räkenskapsåret 2014: 872 miljarder kronor.

Amazon

Grundades: 1994.

Områden: Nätförsäljning, tv-produktion, mm.

Omsättning, räkenskapsåret 2013: 748 miljarder kronor.

Facebook

Grundades: 2004.

Områden: Socialt nätverk, Instagram), WhatsApp, mm.

Omsättning, räkenskapsåret 2013: 79 miljarder kronor.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.