Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-02-22 14:32

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/niklas-wahllof-vill-du-se-en-stjarna-vand-blicken-mot-humorscenerna/

Scen

Niklas Wahllöf: Vill du se en stjärna? Vänd blicken mot humorscenerna

Bild 1 av 2 Trevor Noah.
Foto: Comedy Central
Bild 2 av 2 Ricky Gervais under årets Golden Globe-gala.
Foto: Paul Drinkwater, Paul Drinkwater, Paul Drinkwater

Sedan en tid tillbaka är det regel snarare än undantag att berömda typer ställer sig på en scen för att skoja. Det blir inte alltid så lyckat. Kanske finns det en botten även hos de mest briljanta människorna?

Existerar en homo iocorus? En särskild multiskämtartyp, en som förmår att på ett intelligent sätt underhålla alla människor överallt, i alla sammanhang och miljöer? 

Det är i alla fall nu regel snarare än undantag, att berömdheter av något slag förr eller senare ställer sig på scenen i någon form av föreställning med humor som bärande ingrediens. Musiker, Youtube-ungar, influencers, poddtjatare, pratshowvärdar, manusförfattare, skådespelare, nyhetsankare, krönikörer, författare, reportrar, dokusåpaprofiler – har man blivit sedd, hörd eller läst i något sammanhang så ska man upp där, ut där. Eller gå från andra hållet, och återkomma till den scen där allt en gång började.

Är detta något bra? Mycket. Att få människor att gå och andas samma luft, samsas om utrymme och uppförande, kan inte nog tjatas om – mycket talar för att detta är den kulturform som bättre än någon annan håller de njugga krafterna stången. Du når liksom inte tusen personer som vill roas i en teatersalong med ett dumt, strängt, antihumanistiskt budskap.

Vad händer när prinsessan Victoria, hon är ju en känd skön typ, stått på humorscenen i några säsonger?

Och skulle du som publik gå dit med samma inställning, så kommer du snart känna din inre permafrost lösas upp i små vårbäckar. Med brinkar fulla av vitsippor, fladdrande fjärilar, kvittrande fågelsång i den höga, klara luften. Det är helt enkelt trevligare att vara trevlig med andra människor. Och de tusen människorna på teatern si en kväll kan vara tiotusen andra människor på arenan så kvällen efter. Det blir många människor under en scenhumorsäsong.

Det var de goda nyheterna.

För dessvärre blir det inte alltid så bra. Att där uppe står en person som kanske inte borde ha gett sig på det här med scenhumor också. Eller låtit den vara där hen en gång lämnade den. Men som av någon slick nöjesentreprenör nu fåtts att tro att, jo för fan, kör! 

Risken är att scenhumorn till slut blir ett så naturligt steg att ta för den vanliga ”stjärnan”, denna så överexploaterade glosa, att respekten för hela kulturformen eroderas. Vad händer när kronprinsessan Victoria, hon är ju en känd skön typ, stått på humorscenen i några säsonger? Jonas Sjöstedt? Charlotte Kalla? En helaftonsföreställning med Svenska Akademien? Säg aldrig aldrig.

Även Ricky är blott en människa, och kanske finns även i Rickys brunn en botten.

Den här säsongen kommer, som alltid, två multibegåvade, multiskämtande multistjärnor till svenska jättearenor. Båda givetvis succéer på förhand.

Trevor Noah, den sydafrikanske tv-värden i USA som också är eller har varit författare, radiopratare, såpaskådis, politisk kommentator, producent, med mera, ställer sig på Globens scen i Stockholm i slutet av maj. Det kan bli bra, han överglänser kanske sin ”Daily show”-företrädare Jon Stewarts trubbiga stand-up på samma arena för ett par år sedan. 

Men redan i slutet av februari kommer Ricky Gervais till samma arena, med ännu en turné som ska bli ännu en tv-special. Här talar en del tyvärr – av engelska bedömare att döma – för att ”Supernatural” kan bli en repris på hans förra show, ”Humanity”. Som var just en återkomst till stand up-scenen och visade sig ha rätt risig styrfart. Som handlade mer om humor än som var humor. 

Gervais är briljant, tekniskt sett. Studera honom på senaste Golden Globe-galan. Men även Ricky är blott en människa, och kanske finns även i Rickys brunn en botten. Kanske kan inte ens han ösa briljans åt alla uttryck, i alla år. Får man önska så önskar jag mig något så omodernt som att få ha fel. 

Och slippa svara nja på den inledande frågan: Färre är Hasse och Tage än de som tror sig vara Hasse och Tage. De flesta är inte mer än gycklare.

 

Ricky Gervais: ”Supernature”, Globen, 28/2

Trevor Noah: ”Loud & clear”, Globen, 29/5