Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Nisse: Det här måste du se!

Kåseri. Vi korvstoppas med filmer, musik och annat. Och försöker vi fly väntar de på oss tills vi är tillbaka.

När det blir reklam på tv kan man ta tillfället att gå på muggen, sätta på tevatten eller göra andra ärenden, dock har man sällan fullt så många som antalet reklamavbrott.

Alltså sitter man där. Själv brukar jag koppla bort ljudet och plocka upp någon tidning jag inte hunnit läsa klart. Eller kolla mejlen på datorn.

Inte sällan fastnar jag i något så att jag missar när programmet jag vill se fortsätter.

Ser jag samma program på datorn finns reklamen där också, dock kan jag inte passa på att kolla mejlen medan reklamen rullar – eftersom spelaren märker när jag byter visningsfönster, och pausar reklamen till dess att jag är tillbaks.

Jag kan vara ouppmärksam på en rad andra sätt, inklusive att koppla bort ljudet, men alltså inte kolla något annat på samma dator, samtidigt.

På Facebook är det likadant, om en låt dyker upp i flödet och jag vill lyssna så måste jag stanna där medan den spelar; byter jag visningsfönster pausas den tvärt. Åtminstone om det är ett betalt inlägg, alltså reklam.

När vi på DN uppmanades att genomgå en webbaserad kurs nyligen förväntade jag mig att den skulle fungera på samma sätt, men där gick det utmärkt att låta instruktionsfilmerna rulla medan jag bytte fönster till jobbmejlen. Om jag därigenom smet från uppdraget, eller tvärtom höjde min effektivitet genom att dubbelarbeta, det tål att diskuteras.

Annars är tidens trend att uppspelningen aldrig tar slut. Soundcloud fyller på med obskyr hiphop och arabpop, Spotify försöker gissa min smak. På Youtube kan man åtminstone se i en högerspalt vad som står redo i kön, så man kan bestämma sig i förväg.

Även SVT Play jobbar numera med samma osympatiska korvstoppningsprincip, dock inte lika stressat som Netflix – som bryter så fort eftertexterna börjar rulla, för att genast kasta nästa tv-serieavsnitt i ansiktet på mig.

Som en extra service erbjuder de en möjlighet att hoppa över vinjetten i början, eftersom den ju är densamma från avsnitt till avsnitt och därmed skulle kunna ge upphov till en andningspaus.

Så stressad att jag klickar bort den är jag åtminstone inte, tänkte jag förnöjt häromveckan, samtidigt som jag hörde min hustru föreslå att vi skulle göra just det.

Jag misstänker att även den dispyten kommer att visa sig ha en upprepningsfunktion.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.