Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2019-10-17 00:39

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/nobelpriset-i-litteratur-2019/

Kultur

De får Nobelprisen i litteratur

02:30. Här utser Svenska Akademien två Nobelpristagare i litteratur.

Svenska Akademien utsåg på torsdagseftermiddagen två Nobelpristagare i litteratur. 

2018 års pris går till Olga Tokarczuk och 2019 års pris tilldelas Peter Handke.

– Jag är både lycklig och överrumplad, säger Olga Tokarczuk till DN. 

Strax efter klockan 13 slog Mats Malm upp dörrarna till Börssalen och offentliggjorde Nobelpristagarna i litteratur för 2018 och 2019: Olga Tokarczuk och Peter Handke.

Enligt Svenska Akademien har båda pristagarna nåtts av beskedet och tackat ja till att ta emot priset. 

Svenska Akademiens motivering för Olga Tokarczuk lyder: ”För en berättarkonst som med encyklopedisk lust gestaltar gränsöverskridandet som livsform.”

Olga Tokarczuk föddes i Polen 1962 och är en av landets främsta författare. Hon är utbildad psykolog som skriver poesi, noveller och romaner. Hon debuterade 1993 med romanen ”Boksökarnas resa” och fick sitt genombrott tre år senare med ”Gammeltida och andra tider”.

Hon är även känd för bland annat ”Jakobsböckerna”, en tusen sidor lång roman om en judisk väckelserörelse i 1700-talets Östeuropa. Boken kom 2014 och hade innan årets slut sålt i över 150 000 exemplar. 

Tokarczuk har vid två tillfällen tilldelats Polens finaste litterära utmärkelse, Nike. År 2018 mottog hon Man Bookers internationella pris för romanen ”Flights”. 

I ett samtal med DN en halv timme efter tillkännagivandet berättar Tokarczuk att hon satt i en bil i Tyskland när hon mottog beskedet.

– Jag nåddes av nyheten när jag körde bilen på motorvägen under min resa genom Tyskland. Och jag var tvungen att stanna och parkera för att ta in alltihop, säger Olga Tokarczuk.  

Läs mer: DN:s Michael Winiarskis intervju med Olga Tokarczuk

Bild 1 av 2 Olga Tokarczuk.
Foto: Michael Winiarski
Bild 2 av 2 Peter Handke.
Foto: TT

2019 års pristagare är den österrikiska författaren Peter Handke. Han tilldelas priset med motiveringen: ”För ett inflytelserikt författarskap som med stor språkkonst har utforskat periferin och människans konkreta erfarenhet.”

Handke föddes 1942 i regionen Kärnten i Österrike och hans debutroman ”Die Hornissen” kom 1966. Han är även känd för böckerna ”Långsam hemkomst” och ”Berättelse om ett liv”.

Handke är en kontroversiell författare som bland annat tagit parti för de serbiska nationalisterna i Balkankriget. Och beslutet om att tilldela honom Nobelpriset möttes av kritik kort efter tillkännagivandet.

Peter Handke är politiskt kontroversiell – han har bland annat anklagats för att ge stöd till Slobodan Milosevic. Hur ser ni på det?

– För oss är det här ett litterärt pris, inte ett politiskt pris, så den frågan är för oss inte riktigt relevant. Vi har naturligtvis diskuterat det kontroversiella, också i en politisk mening, hos Handke, men vi har kommit fram till att det inte kan styra vår diskussion. Det är ett sånt väldigt och stort författarskap, och vi betraktar inte Handke som någon politisk författare. Han tillhör ingen politisk falang eller något parti, det finns inga politiska alternativ i hans värld! Det rör sig om en helt annan typ av vision i hans prosa, säger Anders Olsson.

Men i fallet Olga Tokarczuk, säger Anders Olsson, är det annorlunda.

– Hon är nog en mer politiskt medveten författare än Handke. Men även där handlar det inte så mycket om politiska ställningstaganden för oss, utan hon är en fantastisk författare i egen rätt. Hon bygger sina verk av ganska unika strukturer, hon är en arkitekt, nästan. Varje verk är unikt, och särskilt några av hennes verk har en enorm konstnärlig kraft, som ”Löparna” eller ”Jakobsböckerna”. De är enastående.

Har händelserna inom Svenska Akademien de senaste åren påverkat ert val av 2018 års pristagare, Olga Tokarczuk?

– Det tror jag inte. Hela vårt arbete med Nobelpriset har fortgått precis som tidigare, det är ganska oberört av det som hände. Vi har jobbat stenhårt hela tiden med vårt uppdrag att dela ut det här priset, säger Anders Olsson i intervju med DN.

Mycket var annorlunda kring tillkännagivandet av litteraturpriset, som ställdes in förra året till följd av kontroverserna inom Svenska Akademien. 

Nära 140 reportrar, fotografer och tekniker var ackrediterade till presskonferensen, som dock var stängd för allmänheten. 

En förändring jämfört med tidigare var att öppen frågestund hölls. Tre av de externa sakkunniga i Nobelkommittén fanns också på plats för att svara på frågor: Rebecka Kärde, Mikaela Blomqvist och Henrik Petersen.

De ingår i den nio personer stora kommittén som under året varit med lagt fram förslag på kandidater till Akademien, vars ledamöter fattade det slutgiltiga beslut som presenterades på torsdagen. 

Klockan 11.30 inleddes Akademiens sammanträde i rummet intill Börssalen. Flera av ledamöterna var inte på plats, men hade möjlighet att skicka in sina röster. Efter mötet följde de som inte deltog i presskonferensen tillkännagivandet från bakre delen av salen.

Bland dem fanns Horace Engdahl, som i mars meddelade att han skulle lämna Nobelkommittén för att inte ”äventyra litteraturprisets framtid genom att försvåra samarbetet mellan Svenska Akademien och Nobelstiftelsen”.

Horace Engdahl skriver senare i mejlkommentar till DN:

”Låt mig i all enkelhet säga, att om Akademien hade bett mig att alldeles på egen hand avgöra vilka som skulle tilldelas 2018 och 2019 års Nobelpris, så skulle jag ha gjort precis samma val som den nya Nobelkommittén.”

Foto: Jonas Lindkvist

Att de externa sakkunniga gavs en större plats vid själva tillkännagivandet har varit viktigt både för Akademien och Nobelstiftelsen. Det har beskrivits som ett steg mot ökad transparens.

Inte heller på torsdagen kom dock något svar på om Akademien vill fortsätta ta hjälp av externa ledamöter efter att deras uppdragstid går ut nästa år.

Nobelstiftelsens vd Lars Heikensten sa i DN-intervju häromdagen att han vill att Akademien fortsätter ta extern hjälp:

”Jag tror att det är klokt även när det gäller litteratur att fortsätta med en ordning av det slaget”, sa Lars Heikensten.

Mats Malm, ständig sekreterare i Akademien, kommenterade tidigare i veckan Heikenstens uttalande så här:

”I första hand kommer vi att utvärdera det här året för att se vilka förbättringar vi kan göra inför nästa år, efter det drar vi slutsatser om framtiden.”

– Det har gått väldigt smidigt det här arbetet och vi har hela tiden rört oss närmare våra förslag, sa Anders Olsson under presskonferensen.