Förlagorna förpliktigar: Förstaårseleverna på Beckmans modeprogram har hämtat inspiration från böcker av Selma Lagerlöf, Herta Müller, Doris Lessing, Toni Morrison, Sigrid Undset och Svetlana Aleksijevitj. Professor Sara Danius, gästlärare på skolan i år, har valt ut de sex böckerna som sedan lottats ut till studentteamen. 

Gabriella Danerlöv och Mathilda Guve fick det grannlaga uppdraget att göra mode av Svetlana Aleksijevitjs ”Kriget har inget kvinnligt ansikte”.

– Vi blev väldigt nöjda över att få just den romanen. Vi började med att läsa och sinsemellan diskutera vad som väckt mest intresse och vilka spår som vi skulle kunna arbeta vidare med, berättar Danerlöv. 

Enkelt var det inte.

– Den rymmer ju så många berättelser, säger Guve. Det är 400 kvinnors livsöden som skildras och alla är lika tunga, det är så mycket man fastnade för. Som hur flätorna klipps av på kvinnorna och hur växtligheten dör ut i kriget.

Boken har ett starkt fokus på typiskt sovjetiska symboler, som just de långa flätorna.

– En del av kvinnorna anpassar sig till detta, medan många har svårt med att bli av med sina normativt kvinnliga attribut, flätorna, sina kvinnounderkläder och tillgång till hygienartiklar eller trosskydd – vilket resulterar i att de med tiden får skavsår på benen av det stelnade blodet, säger Gabriella Danerlöv. 

De fastnade båda för bokens skildring av att denna slitning mellan att passa in bland de manliga soldaterna, militarismen och att sakna att känna sig feminin. Blodets röda färg – röd som Sovjetunionens flagga – är en dramatisk symbol som går igen i det smutsröda silkestyget på deras plagg. De gröna tonerna reflekterar Svetlana Aleksijevitjs beskrivning av döda soldater i förruttnelse. 

Hur tar man sig an ett tungt ämne som krig och gestaltar det i mode, som för många är associerat med skönhet och positiv energi.

– Det är svårt. Vi har ju förstört väldigt vackert silke, rivit sönder det. Det kan man säga symboliserar hur det dyrbara och fina förstörs, svarar Guve.

Danerlöv tillägger att de valt ett abstrakt uttryck i respekt för de människoöden Aleksijevitj beskriver.

Hur skulle ni beskriva ert plagg?

– Det är inte så tydligt, säger Mathilda Guve. Vi har gjort en manlig sida med en militärärm fäst i ett bälte där det finns ett slags trosa som symboliserar bristen på underkläder i boken. Silkesmanipuleringen på andra sidan av plagget – gjord med restfärger, kaffesump, te och skräp, den stinker – är sammansatt av många bitar som ett lapptäcke, precis som Aleksijevitjs fyra hundra historier.

Författaren Sigrid Undsets första del av medeltidsskildringen ”Kristin Lavransdotter” har inspirerat studenterna Filippa Agatons och Sarah Niklassons voluminösa oskuldsplagg. Det är tillverkat i kritvit polyester uppburen av metalltrådar. Dess överdel är dock deformerad och krum i skam.

– Vi ville lyfta fram hur boken porträtterar kvinnliga jungfrur och skammen kring att mista oskulden utom äktenskapet. Ett absurt sätt att se på kvinnor som till viss del ju lever kvar i dag. Vi uttrycker det med en liknelse mellan hur man i dag ser på engångsprodukter och kvinnans oskuld, säger Agaton.

Oskulden är under medeltiden som en engångsprodukt och när den är förbrukad är man en helt annan person och inte lika värdefull, understryker Sarah Niklasson.

Detta förbrukande beskriver de med en formlig våg av vita engångstallrikar som fästs högt upp på stadsbibliotekets vägg. Tallrikar som tappar sin glans när de faller mot golvet, som de når hopknölade och oformliga. Intill dessa finns nya och använda skoskydd. De orörda är nog avskilda från de som använts en enda gång och därmed förbrukats.

Linda Nurk, lektor vid modeprogrammet på Beckmans designhögskola, är märkbart stolt över sina elever. Förmågan att berätta och beröra är avgörande för att kunna skapa engagerande mode. 

– De sex böckerna som Sara Danius valde ut för eleverna handlar alla om den utsatta människan i samhällets utkant, men också om hopp och att tolka svårigheter på ett poetiskt sätt, säger hon. Min inriktning har alltid varit storytelling, berättarteknik är väldigt väsentligt i mode. Det är där modet blir intressant, säger hon.