Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
En utskrift från Dagens Nyheter, 2018-11-14 07:56 Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/ny-rapport-hogerextremister-lyckades-inte-paverka-svenska-valet/
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Ny rapport: Högerextremister lyckades inte påverka svenska valet

Foto: JESSICA GOW / TT

Svenska högerextremister misslyckades med sina försök att direkt påverka riksdagsvalet. Däremot har utländska högerextrema nätverk och Kremlsponsrade medier försökt sprida en negativ bild av Sverige. Det är slutsatserna i en MSB-finansierad forskningsstudie om internationella påverkansförsök under valet.

– Vi ville ha en yttre granskning huruvida det svenska valet blev påverkat av främmande makt, som ett komplement till vår egen analys. Forskarna, som tidigare också studerat valet i Tyskland, kom fram till att det inte skett någon större påverkan från främmande makt, säger Mikael Tofvesson, operativ chef för arbetet med valet 2018 på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

– Däremot har de sett något annat, som egentligen ligger utanför vårt område, att politiska rörelser och entiteter bedriver påverkanskampanjer mot Sverigebilden. Det är något man behöver titta mer på framöver.

I studien, som genomförts av ett forskarlag från Institute for strategic dialogue och London School of economics, har forskarna granskat valpåverkan som bedrivits via sociala medier-plattformar. Forskarna radar upp sex huvudsakliga slutsatser från undersökningen. En är att utländska aktörer inom extremhögern och statligt sponsrade ryska medier försökt att smutskasta Sverige och påverka landets rykte på den internationella arenan. 

Inför valet har också försök till påverkanskampanjer diskuterats på internetforum, samtidigt som det spreds möjliga strategier för att försöka stärka högerpopulistiska eller högerextrema partier.

Forskarlaget har över lag inte sett några tecken på att de diskuterade strategierna för att påverka valet fått någon reell effekt. Man menar dock att spridningen av desinformation varit intensiv: i exempelvis de Kremlstödda ryska medierna RT och Sputnik publicerades 520 alster om Sverige, eller där Sverige nämndes, mellan den 16 juli och dagen före valet, den 8 september. Rapporterna handlade inte sällan om att belysa en kritik av Sveriges migrationspolitik eller att beskriva det som ett land i förfall. 

– Sverige är ett av de viktigaste narrativen rörelsen har. Sverige målas upp som en socialdemokratisk stat, en vit etnostat, som fallit. Vi pratar här inte om det riktiga Sverige, utan om Sverige som idé. Jag har aldrig varit med om att en sådan skillnad mellan hur ett land framställs och hur det faktiskt ser ut, säger Peter Pomerantsev, vid Institute of global affairs vid London School of economics, och en av studiens författare, till DN.

Studien beskriver dock den svenska extremhögern som relativt isolerad från liknande rörelser i exempelvis USA och Storbritannien samt att den ofta hänvisas till högerpopulistiska webbsidor för spridning av information. Öppet pro-ryska åsikter spreds i princip exklusivt av små nischade bloggar utan en bredare publik.

– Det var någonting som vi reagerade på. Framför allt tror jag att det handlar om att alt-right-rörelsen inte såg det svenska valet som särskilt i sig. Valet var däremot viktigt för att berätta en historia om liberalismens fall. Vi såg mycket material om Sverige, men det såg inte ut att vara en del av en kampanj för att påverka valet, säger Peter Pomerantsev.

Forskarna påpekar att aktiviteten i informationskampanjerna ökade när det kom till frågan om påstått valfusk. Bilden att riksdagsvalet var riggat spreds delvis den sista veckan före valet, men framför allt dagarna därpå. Mellan den 2 och 28 september använde Twitteranvändare olika formuleringar på temat ”valfusk” vid fler än 42.000 tillfällen. Även utländska högerextrema aktörer spred historier om ett riggat val.

Rapportförfattarna presenterar flera rekommendationer inför framtiden, bland annat eftersom man trots allt ser en ökad spridning av desinformation – framför allt från högerextrema rörelser men även från nya aktörer som nationalistiska och populistiska medier i Polen, samt från islamistiska rörelser. Bland rekommendationerna ingår att konsekvent observera smutskastningen som sprids om Sverige, att utöka samarbetet med expertorganisationer och att prioritera utbildning i något man kallar ”digitalt medborgarskap” för såväl den unga som till den äldre delen av befolkningen. 

Läs mer: Ryska medier ska visa Kremls bild av Sverige 

Läs mer: Högerextremister i nätforum försöker påverka svenska valet 

© Detta material är skyddat enligt lagen om upphovsrätt
Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.