Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Filosofen räds inte storpolitiken

Bernard-Henri Lévy bor granne med presidentpalatset i Paris. Han är en filosofisk mångsysslare, estet och dandy, ändå alltid hett engagerad i tidens brännande frågor.
Bernard-Henri Lévy bor granne med presidentpalatset i Paris. Han är en filosofisk mångsysslare, estet och dandy, ändå alltid hett engagerad i tidens brännande frågor. Foto: Foto Nikolai Jakobsen

”Attentaten i Paris var ett moraliskt Pearl Harbor”, hävdar Bernard-Henri Lévy. Efter att ha talat i FN:s generalförsamling kommer filosofen till Stockholm. Boklördag träffade en fransman med blandade känslor för Sverige.

Ingen fransk filosof sedan upplysningstidens Voltaire har nog hållit sig så nära maktens korridorer som Bernard-Henri Lévy. Bokstavligen. Från hans vardagsrum har man en vy rakt ned mot det franska presidentpalatset och dess palatsträdgård. Han är ofta inbjuden i Elyséepalatset. Skillnaden mellan statschefens och filosofens hem är att den senares är smakfullare inrett, nästan som en hyllning till en globaliserad värld.

Vardagsrummet är fyllt av antikviteter från islamisk, kristen, hinduisk liksom förkolombiansk kultur. I ett hörn i arbetsrummet står en Leninbyst. Allt går i harmoniska mörkbeige och kopparfärgade färgskalor: till och med den siamesiska katten på den mjuka veloursoffan tycks vara kamouflagefärgad.

Den franske filosofen är inte bara en estet och dandy, han är också Frankrikes mest medieerfarna tänkare, i folkmun kallad BHL, kort och gott. Fotografen får snabbt och artigt förhållningsorder att inte fotografera i hemmet.

Hans besvikelse är tydlig. Bilden av en av världens mest kända intellektuella i en fläckig, vit skjorta, knäppt med en enda knapp, tillbakalutat i en soffa med en kopp grönt te, och som passas upp av en extremt välvårdad butler, kommer aldrig att existera.

Bernard-Henri Lévy kommer just från Genève och ett möte med en grupp libyska krigare. Filosofen var en pådrivande och övertalande faktor när president Nicolas Sarkozy fattade beslutet att attackera Libyens förre diktator Muammar Khaddafi. Än i dag är han i kontakt med flera av de väpnade grupperna i landet. Filosofi och storpolitik är olika sidor av samma mynt för fransmannen.

Två veckor efter attentaten mot tidningsredaktionen Charlie Hebdo och en judisk matbutik stod han i FN:s generalförsamling och talade om den moderna antisemitismen, ”en moralisk atombomb”, enligt honom. Där förespråkade han flera internationella kongresser för att bekämpa okunnighet och ondska.

I helgen kommer Bernard-Henri Lévy till Sverige för att delta i evenemanget Judisk vår – Minoriteter i dialog.

– Min mycket goda vän, författaren Gabi Gleichmann insisterade på att jag skulle komma. Det räckte som skäl för mig, säger filosofen som annars drunknar i inbjudningar.

Egentligen är han inte vidare fäst ens vid själva titeln på sammankomsten.

– Jag tycker om särdrag (singularités), inte minoriteter (minorités), säger han. Filosofens ordlek tar inte bort något av allvaret i det han säger.

– Jag känner inte att jag tillhör en minoritet och inte en majoritet heller för den delen. Överhuvudtaget tillhör jag inte någon community, understryker Bernard-Henri Lévi. Han föredrar när invanda föreställningar ställs på huvudet. Som när han satt i en öde bondgård under kriget i Libyen och pratade en hel natt med jihadistledare.

– Naturligtvis var jag den store, elake juden i deras ögon. Samtidigt så visste de att jag hade spelat en viss roll i processen som ledde fram till kriget. Det störde deras programvara, minns filosofen.

Bernard-Henri Lévy hävdar att de terrorister som låg bakom terrorattackerna i Paris faktiskt tillhörde en form av islam.

– Det är många som i dag hävdar att detta inte hade något med islam att göra. Men jag hävdar motsatsen: jihadismen är en form av islam. Det är förvisso en ultraliten form av islam, men den finns och den leder fram till vad vi har sett i Paris, menar Bernard-Henri Lévy.

Nu är det viktigt att demokratierna håller huvudet kallt i vad han beskriver som ett krig mot terrorismen.

– Det är ett krig som måste föras med återhållsamhet, med kyla och med kallt blod. Det är demokratiernas privilegium att kunna gör det eftersom det är de som på långa vägar är starkast i den här konflikten, både moraliskt, politiskt och militärt, säger BHL.

Situationen kräver en folklig resning, menar filosofen.

– Det är viktigt att de här jihadisterna dränks i den enorma massan av människor som står för en annan form av islam: en islam där jihad är en inre form av spirituell askes, säger han.

Fransmannen avfärdar invändningen att kristna aldrig ombeds ta avstånd från en terrorist som norrmannen Anders Behring Breivik, samtidigt som muslimer ständigt ombeds ta avstånd från terrorism i Allahs namn. Islam måste uppdateras, menar han.

– I dag finns det bara en civilisationernas kamp: det är den som pågår inom islam mellan två former av jihadism. Likväl måste icke-muslimer mer än någonsin visa att muslimer är deras bröder, säger Bernard-Henri Lévy.

Enligt honom var Charlie-attentaten i Paris i januari en milstolpe och väckarklocka.

– Det var ett moraliskt Pearl Harbor i den meningen att plötsligt förstod en hel värld att någonting väldigt, väldigt viktigt höll på att ske, säger han. Filosofen ser den här typen av jihadism som en form av fascism, men han tycker samtidigt inte om slentrianmässiga jämförelser med 1930-talet. Judarna är inte i samma situation som under förkrigstiden, på långt när, understryker han. Men det finns samtidigt en allvarlig skillnad:

– På 1930-talet dog inga judar på Paris gator. I dag har man dödat judar, inte för att de var journalister och gick till ett arbete, utan enbart för att de var judar som gick och handlade mat, säger han och pekar på att attacken i januari var den tredje attacken med dödlig utgång på några få år. Under en demonstration i Paris mot kriget i Gaza i somras hördes också öppet, våldsamt antisemitiska slagord.

Den franske filosofen säger sig vara kritisk till den svenska regeringens hållning och erkännandet av Palestina. Inte för att han anser att den skulle spä på någon antisemitism, men erkännandet är i hans ögon inte fredsfrämjande.

– Ert erkännande tjänar inget till annat än att ger era politiker gott samvete. Men det underliggande budskapet är att skulden till att fredsförhandlingarna har kört fast ligger helt i händerna på Israels regering. Det är den regeringen som man nu måste tvinga tillbaka till förhandlingsbordet. Budskapet till palestinierna blir då att ”ändra ingenting. Fortsätt tala med dubbla tungor, med terrorattackerna och med raketerna”. Sveriges erkännande göder bara en icke-fred. Det är båda parterna som måste tvingas till förhandlingsbordet, säger Bernard-Henri Lévy.

I samma andetag prisar han det stora antalet svenska förhandlare, hjälparbetare och journalister som han stött på under sina resor i konfliktområden.

– Ett land som lyckas producera så många goda och framstående människor kan inte vara ointressant, säger han.

Fakta: Från filosofi till teater

Bernard-Henri Lévy, kallad BHL, är född 1948 i Algeriet och blev 1977 känd som en så kallad nyfilosof med boken ”Barbari med mänskligt ansikte”. Idén om ondskan och hur människan kan förhålla sig till den är en ofta återkommande fråga i hans verk.

Han har sysslat med det mesta från filosofi, romanskrivande, reportage, film, teaterpjäser till oräkneliga tevedebatter.

Lévy lämnar sällan folk likgiltiga. Hans senaste teaterpjäs, ”Hotel Europa”, lades ned redan i november i brist på publik. Kritiken var förödande.

Det gick bättre för boken ”La Guerre sans l’aimer” (Krig utan att älska det), en sorts dagbok om kriget i Libyen, utgiven 2011.

I morgon söndag är BHL huvudtalare på konferensen Judisk vår i Stockholm kl 14-19 på Berns.

Judisk vår bjuder på möten mellan akademiker, författare, musiker och konstnärer. Teman som behandlas är relationer mellan muslimer och judar, integration och kulturell mångfald. Från Sverige deltar bl a Lisa Bjurwald, Per Svensson och Pooneh Rohi.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.