Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Internet uppsving för ultrahögern

Internet har blivit de främlingsfientliga gruppernas plattform. Bloggar, sociala medier och nyhetsartiklar svämmar över av rasistiska kommentarer. ”Jag tror att p-platsdådet i Landskrona har varit en vändpunkt. Det kommer bara att bli värre nu” säger journalisten Christoph Andersson.

Det fanns en tid då högerextrema grupper spred sitt budskap på papper. De tryckte tidningar och delade ut flygblad.

– På den tiden hade de här grupperna en liten möjlighet att bedriva lobbyverksamhet. De fick väldigt lite utrymme i det offentliga rummet. En del försökte med vit makt-musik eller besökte skolor, men den typen av aktiviteter kräver organisering och mycket folk. Det var lätt att stänga de här grupperna ute, säger Mikael Hjerm som forskar om nationalism och främlingsfientlighet vid Umeå universitet, till DN.se.

Den tiden är förbi. I dag florerar extremhögern istället på nätet. De rekryterar nya anhängare på sociala medier som Facebook och Myspace, på Youtube, bloggar och privata hemsidor. Under fingerade namn, eller anonymt, uttrycker de åsikter på ett sätt som många gånger bryter mot lagen. Misstänkta förövare med invandrarbakgrund hängs ut med namn, personnummer och bild. Senast nu efter p-platsdådet i Landskrona.

– Tittar man i Europa så har de högerextrema grupperna främst fokuserat på brottslighet och hotet mot välfärdsstaten. En sådan här händelse är optimal för dem när de vill rekrytera nya anhängare, säger Mikael Hjerm.

Nyhetssajter som DN.se är på inget sätt förskonade från rasistiska kommentarer. I allt större utsträckning tvingas DN.se stänga av kommentarsfunktionen eftersom de medverkande bryter mot lagen.

– Jag har aldrig tidigare sett den här omfattningen av främlingsfientliga kampanjer på nätet. Jag tror att händelsen i Landskrona har varit en vändpunkt. Det kommer bara att bli värre nu, säger Christoph Andersson, som undervisar på Södertörns högskola och är aktuell med boken ”Från gatan in i parlamenten”.

Ultrahögern har, menar Andersson, länge befunnit sig på internets bakgård. De var tidiga med tekniskt avancerade och användarvänliga hemsidor och antalet besökare har stadigt ökat. Men fortfarande är det sannolikt få som hittar till, eller vill besöka, de renodlat högerextrema sajterna.

– Den högerextrema falangen har insett att internet är något de kan utnyttja. Men för att sprida sitt budskap ytterligare måste man flytta från baksidan till framsidan. Det gör man till exempel genom att använda kommentarsfunktionerna på nyhetssajter som DN.se, säger han.

Även om många av dem som anonymt skriver rasistiska kommentarer på nätet troligen inte är aktiva inom någon högerextrem grupp, menar både Christoph Andersson och Mikael Hjerm att delar av aktiviteten på nätet sannolikt är organiserad.

– En del är troligtvis rätt vanliga människor men med den här typen av åsikter. Andra är organiserade krafter som bedriver lobbyverksamhet på nätet, säger Mikael Hjerm.

Taktiken, tror de som DN.se har talat med, är att ge sken av att man är fler än man egentligen är – något som var omöjligt på den tiden man delade ut flygblad och försökte rekrytera medlemmar i skolor.

– Man vill skapa en bild av att det är många som har de här typen av högerextrema eller högerpopulistiska åsikter, att det finns ett ökat missnöje, så att det ska bli accepterat att rösta på exempelvis Sverigedemokraterna, säger Christoph Andersson.

Ola Larsmo, skribent och ordförande för svenska Penklubben, har skrivit om rasism och olaga hot på nätet. Han hänvisar till en undersökning som gjordes av den antinazistiska webbsajten Nizkor.org i Kanada.

– Där visade det sig att de aktiva nazisterna på webben bara var kanske en tjugondel så många som de verkade vara. Man hade satt i system att använda flera olika alias. Så jag tror att vad vi nu ser på nätet är en kampanj. Rasister sprejar internet under olika namn men inläggen är ofta från samma person.

Anledningen till att de främlingsfientliga kampanjerna på nätet har ökat tror Christoph Andersson delvis beror på att det är så lätt att vara anonym.

– Det kan vara människor som sitter hemma i stugorna och skriver inlägg där de uttrycker sig på ett sätt som de aldrig skulle göra annars, säger han.

En annan anledning, menar han, är att man har sett att det sällan får rättsliga konsekvenser trots att man bryter mot lagen.

– Man lär sig ganska fort att det inte händer något, att det bara är att ånga på. Datainspektionen agerar inte alls i den utsträckning som de kanske borde, säger han.

Så vitt Mikael Hjerm och Christoph Andersson känner till finns ingen forskning i Sverige som visar vilka som ligger bakom främlingsfientliga kampanjer på nätet eller hur partier som Sverigedemokraterna gynnas av dem.

Sverigedemokraterna har i många av årets opinionsmätningar passerat riksdagsgränsen. Den ekonomiska utvecklingen med ökad arbetslöshet är troligtvis en viktig orsak, tror Christoph Andersson. Men också de nya kommunikationsvägarna.

– Internet har inneburit ett stort uppsving för ultrahögern. Det blev deras genombrott på en större arena. Antalet besökare på de högerextrema sajterna tycks öka hela tiden, säger Christoph Andersson.

Mikael Hjerm tror att Sverigedemokraterna har allt att vinna på att främlingsfientlighet hamnar på den politiska dagordningen.

– När folks medvetenhet ökar, ökar inte bara fördömandet utan också acceptansen. Det kommer att gynna Sverigedemokraterna, säger Mikael Hjerm.

Han får medhåll från Christoph Andersson:

– Det kan finnas en grupp i det svenska samhället som har en högerextrem uppfattning men inte röstar högerextremt eftersom det anses vara fult. Risken är att det börjar bli rumsrent och att den gruppen då kan lägga sin röst på Sverigedemokraterna utan att skämmas.

Men Andersson är inte säker på att den typen av inlägg som den senaste tiden kretsat kring Landskrona-dådet är till gagn för exempelvis Sverigedemokraterna.

– Jag tror att en stor del av de som funderar på att rösta på Sverigedemokraterna gör det för att de är missnöjda med annat, som att de inte har jobb, och vill visa de etablerade partierna att nu får det räcka. Det betyder inte att de gillar den här typen av elektroniska lynchförsök på nätet, säger han.

Vad tycker du om den ansiktslösa mobben på nätet? Kommentera här.

Björn Hedensjö, redaktionschef på DN.se, om problemet med rasistiska kommentarer på sajten:

Läs blogginlägget här.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.