Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Karl Marx gör grön comeback

Karl Marx lär oss att förstå hur de ekologiska problemen hänger ihop med kapitalismen, säger John Bellamy Foster. Bilden är färglagd av DN.
Karl Marx lär oss att förstå hur de ekologiska problemen hänger ihop med kapitalismen, säger John Bellamy Foster. Bilden är färglagd av DN. Foto: GettyImages. färglagt av DN

Karl Marx ekonomikritik fick förnyad aktualitet efter finanskrisen. Men är han också en ekologisk pionjär? Nu börjar den röde visionären få ett grönt skimmer över sig.

Det verkar inte spela någon roll hur många gånger Karl Marx förvisas, avlivas och begravs. Strax har han klättrat upp igen och borstat gravdammet ur skägget. Efter finanskrisen 2008 har till och med vissa borgerliga ekonomer närmat sig sin gamle häcklare. Systemkritikern som tycktes bortspolad med Sovjetunionens badvatten blev några månader efter Lehmankraschen ny omslagspojke på Time Magazine, och tidigare i år publicerade samma tidskrift en lång artikel om att det blir allt svårare att avfärda Marx uppfattning att kapitalismen är orättvis och självdestruktiv. ”Marx revansch: hur klasskamp formar världen”, löd rubriken.

I Sverige är han aktuell på flera sätt. Första bandet av ”Kapitalet” har just kommit i nyutgåva, samtidigt som en ny översättning till svenska är under produktion. I Stockholm arrangeras i helgen konferensen Marx 2013 med en mängd svenska och internationella gäster.

Mats Lindberg är en av talarna. Han är professor i statsvetenskap vid Örebro universitet och har skrivit ett nytt, uppmärksammat förord till nyutgåvan av ”Kapitalet”.

– Marx var den förste att se att kapitalismens normaltillstånd är obalanserat. Det kan vara överproduktion, underkonsumtion eller brist på investeringsmöjligheter. Att kapitalismen har en inneboende krisbundenhet, det är kärnan i Marx teori. Det är därför han blir aktuell just nu, säger Mats Lindberg.

Få tänkare väcker så starka känslor som författaren till världens troligen mest lästa manifest (”Det kommunistiska manifestet”) och en av de minst lästa trilogierna (”Kapitalet”). Där de mest hängivna beundrarna knäböjer inför ett allvetande orakel ser de mest långtgående belackarna ett rött spöke med folkmord på sitt samvete. Staty och spottkopp på samma gång.

– Jag vill plocka ner Marx från piedestalen men också släppa ut honom ur giftskåpet. Låt oss betrakta honom som en vanlig, dödlig samhällsforskare. Då är han varken helgon eller skurk, utan författare till ett vetenskapligt arbete som är till för att betraktas kritiskt och användas i de delar som är fruktbara, säger Mats Lindberg.

En del som varit oväntat fruktbar på senare år är den ekologiska aspekten av Marx samhällssyn. Länge var det otänkbart. Karl Marx som ekolog? På sätt och vis låter det absurt, då en genomsnittlig tioåring i dag lär vara mer insatt i miljöfrågan än en tänkare som levde före klimatförändringarna, utfiskningen, artutrotningen, försurningen, kemikaliespridningen och kärnkraftsolyckorna.

Men Karl Marx var inte ointresserad av samhällets naturumgänge. John Bellamy Foster, som kommer till Stockholm i helgen, är en ledande forskare om Karl Marx gröna sidor. Han är professor i sociologi vid University of Oregon och även redaktör för tidskriften Monthly Review.

– Karl Marx introducerade uppfattningen om social metabolism, idén att det finns en metabolisk interaktion mellan naturen och samhället och att den kan brytas, med skadliga konsekvenser. Denna föreställning har nu blivit dominerande inom ekologin, men ursprungligen kom den från Marx. Han var en pionjär i uppfattningen av metabolismen som en systemekologisk bild, säger John Bellamy Foster på telefon från Oregon.

Ett miljöproblem som särskilt bekymrade Karl Marx var urlakningen av åkerjordar. Med kapitalismens och fabrikernas tillväxt på 1800-talet expanderade städerna i storlek och krävde mer resurser från den omgivande landsbygden. Näringsämnena från jordarna skickades till städerna i form av mat och kläder, men eftersom de sedan aldrig återbördades till jordarna igen, till exempel i form av mänsklig avföring, fick städerna problem med utsläpp och landsbygden med gödning. Det är vad ekologerna i dag skulle kalla ett brutet kretslopp.

Marx såg sambandet mellan städernas miljöproblem och åkerjordarnas urlakning. I ”Kapitalet” beskriver han hur den kapitalistiska produktionen stör ”ämnesutbytet mellan människan och jorden genom att förhindra att de ämnen, som människan förbrukat i form av näringsmedel och kläder återgår till jorden, förstör alltså den naturliga betingelsen för jordens varaktiga fruktbarhet. Den skadar samtidigt stadsbornas fysiska hälsa och lantarbetarnas andliga liv.”

John Bellamy Foster kallar detta ”Marx metaboliska reva” i en central essä från 1999 i American Journal of Sociology. Två ekologiska förgrundsgestalter som enligt Bellamy influerades mycket av Karl Marx är Howard Odum och Barry Commoner.

– Marx uppehöll sig särskilt vid frågan om hållbarhet och han hjälper oss att förstå hur det kapitalistiska samhället är förbundet med våra ekologiska problem. I dag finns en stark tendens att utropa tekniken till lösningen på allt, utan att som Marx förstå att det grundläggande problemet är de sociala relationerna, säger John Bellamy Foster.

Även om Sverige för länge sedan anammade Carl Bildts begrepp ”rödgrön röra” har vänstern och miljörörelsen ofta stått långt ifrån varandra. Delar av vänstern har betraktat miljöfrågor som ett lyxproblem för medelklassen medan delar av miljörörelsen ogillat vänsterns syn på tillväxt och industrialism. Så passerade John Bellamy Fosters gröna revision av Marx inte heller utan att stöta på patrull.

David Harvey, en framstående, marxistisk forskare med flera böcker på svenska, anklagade John Bellamy Foster för att ha blivit malthusian – i marxistkretsar ett diplomatiskt uttryck för avfälling. Redan Marx och Engels beskrev Thomas Robert Malthus som ”bourgeoisins lakej”, efter att den brittiske nationalekonomen varnat för befolkningsökningens konsekvenser. I en essä i Monthly Review skrev David Harvey att miljöproblemen på sin höjd skulle kunna göra våra liv ”mindre bekväma” och tyckte att Foster i likhet med Malthus gjorde misstaget att tala om planetens biologiska gränser – något som fick Harvey att bli ”politiskt nervös”.

– Malthus var ingen ekologisk tänkare, men befolkningsökningen är ett reellt problem som måste tas på allvar, liksom ekonomisk tillväxt och teknik. Numera står jag och David Harvey ganska nära varandra, men jag vet inte direkt om jag kan säga att jag vann debatten. Inte när vi är på väg mot en ekologisk katastrof. Jag skulle hellre ha haft fel, säger han.

Friedrich Engels försörjde Karl Marx familj

Föddes i en judisk köpmannafamilj i Trier i 1818 och somnade in i sin älsklingsfåtölj i London 65 år senare. Bara 11 personer kom till begravningen.I 20-årsåldern bodde han i Paris och i Bryssel. Han utvisades, häktades och flydde slutligen till London 1949.

Träffade sin fyra år äldre fru Jenny redan i tonåren. De fick sex barn och levde ofta så knapert att Jenny blev en stamkund på Londons pantbanker.

Parhästen Friedrich Engels var en välbärgad fabrikörsson som tidvis försörjde familjen Marx.

Kallades "morianen" på grund av sin mörka hy. Hustrun refererade till sin hårige make som "mitt lilla vildsvin".

Rökte och drack. Han föredrog vin, men även öl gick ner. En pubrunda i London slutade med att han och vännerna hamnade i bråk och jagades av polis.

När Karl Marx var döende frågade hans hushållerska om han hade något att säga till eftervärlden. Ilsket slängde han en toffel mot henne och skrek: "Skynda på, gå härifrån – sista ord är för dårar som inte har sagt tillräckligt." Det blev hans sista ord.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.