Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Minnesvärda datum i nätets historia

29 oktober 1969: En dator på UCLA kopplades ihop med en på Stanfords forskningsinstitut SRI och ett meddelande skickades över det som kallades Arpanet. Kommunikationen mellan dessa två noder är precis samma princip som dagens internet bygger på, men antalet noder är nu oräkneliga. ”Log” skulle meddelandet ha varit, men passande nog kom bara de två första bokstäverna: ”Lo” som i profetiska ”Lo and behold!” (direkt översatt ”se och beskåda” i betydelsen ”hör och häpna”).

December 1974: ”Intergalactic computer network” var ett av många namn som användes för att beskriva vad främst amerikanska forskare utvecklade under 1960-talet. För 25 år sedan myntades ”internet” i ett nyckeldokument signerat av bland andra portalfiguren Vint Cerf.

1 januari 1983: Ovanstående dokument handlade om TCP, ena halvan av den internet-centrala TCP/IP. Den protokollsamlingen ersatte denna dag gamla protokoll och gäller än i dag.

Sommaren 1989: Från att i princip uteslutande ha varit ett nätverk för privatpersoners och framför allt forskares kommunikation öppnar det sig för första gången för kommersiella aktörer - telekomföretaget MCI:s mejltjänst MCI Mail.

12 november 1990: Den brittiske forskaren Tim Berners-Lee publicerade en text om ett hypertext-projekt han hade haft ett tag. Han kallade det för ”World Wide Web” och med det skulle användare kunna kryssa runt hur som helst mellan ett nät av noder… Äsch, har du hittat hit vet du hur det funkar. www blev snart den kändaste delen av internet, så känd att många felaktigt använder dem synonymt.

4 februari 1994: Carl Bildt mejlade till Bill Clinton, dåvarande statsminister respektive president. Det var ett grattis till det amerikanska beslutet att lyfta handelsembargot mot Vietnam, men det minnesvärda var att det var det första mejlet mellan två regeringschefer.

24 augusti 1995: Microsoft lanserade Internet Explorer och det så kallade browser-kriget utbröt. Motståndet bestod främst av Netscape som hade 90 procent av marknaden i mitten på 90-talet. I dag använder cirka 65 procent nätanvändare Explorer som sin browser, tre gånger så många som tvåan Firefox. 1 procent använder Netscape.

4 september 1998: 25-åringarna Larry Page och Sergey Brin ansöker om att registrera ett företag, Google, för den söktjänst de delvis som ett Stanford-projekt utvecklat under två års tid. Vid tidpunkten konkurrerade många söktjänster om användarna, men med ett enkelt gränssnitt och en överlägsen indexeringsalgoritm (”Pagerank”) kunde Google snabbt bli herre på täppan världen över.

2 juli 2001: Programmeraren Bram Cohen släppte det första versionen av bittorrent – ett fritt protokoll för att dela stora filer mellan två upp till ett oändligt antal datorer. Medan tidigare tjänster, protokoll och program var skyddade, begränsande i tekniken och ibland även i vilka format som kunde skickas var bittorrent överlägset användarvänligt. Antalet tjänster som använder sig av det fullständigt lagliga protokollet är mycket stort och den kändaste är The Pirate Bay. I dag uppskattas överföring via bittorrent stå för upp till drygt hälften av all internettrafik.

11 september 2001: Terrorattentaten i USA följdes av en förhöjd oro som ledde fram till skärpt lagstiftning och underrättelsearbete. Patriot Act är det mest kända exemplet i USA, men terrorhot har använts som argument för många andra lagar på andra håll i världen. I Sverige gäller det främst FRA, men också EU:s Stockholmsprogram nu senast. Kritiken mot sådana lagar har varit omfattande då övervakningen upplevs hota den personliga integriteten mer än vad den faktiska terrorismen hotar demokratin. Och, heter det, alla ingrepp i den fria kommunikationen strider mot internets grundprincip om en fri och öppen struktur.

Mars 2002: Friendster startade och blev det första sociala nätverket som nådde en bred och stor publik. Annars hade mer avancerade internetanvändare haft liknande tjänster tidigare som Well (1985) och Geocities (1994). Direkt inspirerat av Friendsters framgångar lanserades Myspace året därpå och även fröet till Facebook planterades 2003. Tre år senare skapades Twitter. De tre senaste är de kändaste nätverken i Sverige, men Friendster är fortfarande stort i Asien. Andra stora på olika håll är Bebo, Classmates, Flickr, Linkedin, Habbo, Netlog, Orkut…

5-7 oktober 2004: Tim O’Reilly och hans mediaföretag O’Reilly Media höll en konferens i San Francisco med namnet ”Web 2.0 Conference”. Web 2.0 som begrepp hade förvisso myntats redan 1999, men nu fick den vingar. Termen ska enkelt uttryckt förstås som att internet gick in i ett nytt skede där den tekniska utvecklingen bland annat möjliggjorde en högre grad av användargenererat innehåll. Uttrycket har fått mycket kritik – internets utveckling är steglös, inte stegvis och innehållet har alltid skapats av användarna - men på grund av sin lättbegripliga slagkraftighet fick det stor spridning.

31 maj 2006: Ett stort antal poliser utförde husrannsakan mot webbhotellet PRQ för att komma åt den då tre år gamla bittorrenttjänsten The Pirate Bays servrar. Tillslaget hade föregåtts av påtryckningar från den amerikanska regeringen och filmbranschen mot det svenska justitiedepartementet. Minister Thomas Bodström och hans statssekreterare Dan Eliasson anmäldes både till KU och JO, men friades senare från misstankar om ministerstyre. Först våren 2009 blev det tingsrättsförhandlingar, men och medieintresset var av sällan skådat slag, både från internationella och svenska medier. De fyra åtalade männen dömdes till ett års fängelse vardera och tillsammans 30 miljoner kronor i skadestånd. En seger för upphovsrätten, menar målsägandesidan som hoppas på ett stopp på illegal fildelning.

1 april 2009: Svenska ipred-lagen trädde i kraft som en följd av ett fem år gammalt EU-direktiv. Lagen ger upphovsmän eller dess företrädare rätt att be domstolen om vem som står bakom en ip-adress som misstänks ligga bakom upphovsrättsintrång. Detta utan att gå via polis som tidigare. Ipred, liksom tidigare med bland annat FRA-lagen skapade stor debatt om övervakningssamhälle och om privata aktörers möjlighet att agera i polisens ställe. Det resulterade i en boom för Relakks, Dold, Mullvad, Flashback och alla andra som driver anonymitetstjänster på internet. Men exakt hur många som numera surfar anonymt är omöjligt att svara på. 

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.