Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

Så blir det kulturella 10-talet

De senaste veckorna har 00-talet analyserats sönder och samman i krönikor och listor. DN.se har bett några med koll på kultur att istället blicka framåt och sia om 10-talet. Vad kommer vi att ha på oss, hur kommer vi att konsumera populärkultur och vilken typ av konstnärer kommer att få genomslag det här decenniet?

De stora kulturhändelsernas tid är över. På 10-talet samlas vi i allt mindre grupper, skapar avskärmade skogskollektiv med egna kvalitetsbiografer och åker på skärgårdsrejv. Det tror författaren och DN-skribenten Karolina Ramqvist som menar att 10-talet är decenniet då vi går tillbaka till naturen.

– Meningen med 10-talets subkulturer kommer inte att vara att uttrycka modetrender utan snarare att komma bort från dem. Själva begreppet subkultur återfår sin betydelse - att man rör sig i en osynlig undervegetation av samhället och väljer att inte synas i det offentliga.

Anders Rydell, chefredaktör på tidningen Konstnären och medredaktör till en guide över 10-talet som kommer i höst, tror inte heller att kulturhändelser är det som kommer att samla stora grupper av människor.

– Enskilda företag, som Google och Apple, blir mer och mer våra viktigaste mötesplatser. Den stora diskussionen på 10-talet kommer att handla om hur digitaliseringen av våra sociala nätverk påverkar vår fysiska verklighet.

Ju mer av vår tillvaro som utspelar sig digitalt, och ju mer kommersialiseringen av massmedier påverkar innehållet i tv och tidningar, desto viktigare blir det fysiska mötet mellan människor. Karolina Ramqvist tror till exempel att vi kommer att se en musikkultur som blir allt mer beroende av en intim och direkt kontakt med lyssnarna.

– Livemomentet blir bara viktigare. Vi kommer att gå på små spelningar, till exempel på restauranger eller hemma i människors vardagsrum.

DN:s film- och musikkritiker Fredrik Strage tror att exklusivitet är ett nyckelord när vi talar om 10-talet. Särskilt när det gäller musik.

– Musik har blivit lika tillgängligt som dricksvatten. 00-talet lärde oss att vi kan få tag på vilken musik som helst, när som helst, gratis. Det i sig har gjort att musikens värde har devalverat. Därför kommer vi att mer och mer leta eter det exklusiva, det ingen annan har upptäckt.

Han kan också tänka sig en marknad för exklusiva tekniska lösningar, som självförstörande mp3-filer. Man kan lyssna en gång och sedan, bam, försvinner de.

– Vi vill kunna säga ”du skulle ha varit där, du skulle ha hört”, och verkligen mena det.

Det tycks alltså vara något så basalt som att träffa folk som blir det stora inom kultur på 10-talet. Anders Rydell menar att mänskliga möten rent av kommer att ha stor ekonomisk betydelse.

– Titta till exempel på hur arvoden för föreläsningar ökar. Att se människor är någonting man kommer att vara beredd att betala mycket för. När all information finns tillgänglig på det sätt som internet möjliggör blir den i slutändan ganska värdelös. Men att kunna servera rätt information till rätt grupp människor vid rätt tidpunkt kommer bli extremt värdefullt.

Alla tre nämner Asien som viktigaste geografiska källan för inspiration och kulturella intryck.

– Jag läste att över 60 procent av Irans befolkning är under 30 år. Om landet genomgick en demokratiseringsprocess tror jag att Iran skulle kunna bli centrum för popkulturell mellanösternvåg, säger Fredrik Strage.

Och Ostasien kommer bara att fortsätta inspirera.

– Det märks redan nu att yngre generationer blickar mot Kina och Japan lika naturligt som vi tidigare hämtat i stort sett allt från USA, säger Anders Rydell.

Men egentligen tror han lika lite som Karolina Ramqvist att kulturen på 10-talet kommer att vara bunden till geografiska gränser. Internet har redan börjat sudda ut den geografiska dimensionen ur människors tankemönster.

– Jag tror att kulturen kommer att hämta det mesta av sin inspiration från djur- och naturvärlden, säger Karolina Ramqvist.

– Då spelar det ju egentligen ingen roll om intrycken kommer från Sverige eller Angola.

Anders Rydell tror att 2010-talet är samtidskonstens decennium.

– Om 90-talets uttryck var musik och 00-talets mode, får konsten riktigt hög status på 10-talet. Intresset för konst kommer bara att öka och jag tror att det beror på att konsten lyckats stå emot kommersiella krafter på ett sätt som till exempel musiken absolut inte gjort. Dessutom är samtidskonsten den kulturform som fortfarande har förmågan att provocera på riktigt. Det är svårt att vara rebell inom musik, men konsten har ett sprängstoft som andra uttryck har förlorat.

Men det är knappast traditionellt måleri som kommer starkare. Anders Rydells förhoppning är snarare att 10-talets konstnärer agerar likt uppfinnare eller vetenskapsmän.

– Ny teknik öppnar luckor för konstnärer att utforska. Jag hoppas att fler hittar intelligenta sätt att göra digital konst, eller varför inte odla fram konst. Fler konstnärer rör sig förhoppningsvis också i den sociala verkligheten och få oss att inse saker om den, som till exempel Anna Odell har gjort.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.