Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Kultur

"Vi är internet"

Det sägs att verkligheten överträffar dikten. Enligt experterna gäller det inte minst i fallet internet; i stället för att nätet är ett redskap åt oss blir vi i framtiden ett verktyg för nätet. Inte ens våra tankar kommer vi att få ha i fred, lyder budskapet.

Science fiction är inte fiktion längre. Särskilt inte på internet.

Så sade internets fader, Vinton G Cerf. Han är i dag vice vd på Google och anses vara en av upphovsmännen bakom nätet. Därför är det inte konstigt att hans ord blivit bevingade.

Cerf tror att vi i dag bara skrapar på ytan till internets möjligheter. Och få skulle säga emot honom.

Tio år har gått sedan den amerikanska biosuccén ”Matrix” skakade om populärkulturen och aldrig förr har dess handling varit så aktuell. I filmen tvingas programmeraren Neo inse att han lever i en värld simulerad av datorer där människan bara är batterier åt de robotar hon själv har skapat. Hon anses fängslad både till kropp och medvetande; Neos uppgift är att kämpa för befrielsen.

Fiktion?

Ja, visst. Men dagens forskare är inte mycket sämre då de förutspår framtiden.

Andy och Larry Wachowski, bröderna bakom den fyrfaldigt Oscarsbelönade filmen, skildrade datasystemet ”The Matrix” som något som finns ”överallt, runt omkring oss, i varje rum”. På samma sätt beskriver Kevin Kelly, grundare av tidskriften ”Wired”, framtidens internet som en enda stor maskin vars kapacitet vida överstiger den mänskliga hjärnans – tillgänglig överallt och hela tiden.

Och maskinen är inte vad som helst; maskinen är – vi.

- We are the web, som han säger under sina otaliga föreläsningar.

Internetgurun Kelly menar att den första lärdomen att dra från det senaste decenniet med nätet är att vi måste bli bättre på att tro på det omöjliga. Vi kommer nämligen alltid att vara oförberedda på det, menar han.

- För bara tio år sedan förutspådde vi att nätet skulle bli som tv, fast bättre, säger han och konstaterar att vi hade fel.

För internet är redan så mycket mer.

Webben som vi känner den i dag är omkring 5.000 dagar gammal. Därför ger sig Kelly, svårigheterna till trots, i kast med att förutspå kommande 5.000 dagar.

I ett försökt att göra det begripligt jämförde han under en föreläsning 2007 internet med den mänskliga hjärnan. I dag görs omkring 100 miljarder klick per dag på ett nät bestående av webbsidor som fogas samman tack vare 55 triljoner länkar.

- Det är nästan lika många som synapserna i din hjärna. Den fungerar ungefär likadant som internet, men din hjärna fördubblar inte sin kapacitet vartannat år, säger han.

Slutsatsen lyder att internet år 2040 kommer att ha överträffat hela mänsklighetens hjärnkapacitet i processorkraft. Konsekvensen blir att maskinen han talar om förkroppsligas; den kommer alltid att finnas i eller omkring oss.

Människans uppgift blir att ge nätet en fysisk kropp. Och i stället för att maskinen är vår förlängda arm blir våra sinnen en förlängning av maskinen, menar Kelly.

Johan Ronnestam är creative director och hjälper som sådan företag att förflytta sin kommunikation in i framtiden. Han menar att vi kommer att nå en punkt då internet blir oändligt. Det kommer att finnas i allting – och alla – som har behov av att utbyta information.

- Jag tror att vi kommer att operera in det. I oss och i annat som utbyter information. Vi kommer åtminstone att bära det på oss; nätet blir en del av oss.

Förhoppningen är att informationen vi söker ska komma till oss i samma sekund vi tänkt tanken.

- Att jag tittar på vattnet kommer att räcka för att få kännedom om temperaturen. På samma sätt tror jag inte att vi i framtiden kommer att lära oss saker från skolböcker. I stället får vi lära oss hur vi tillskansar oss informationen.

Men om vi inte behöver lära oss något, aldrig ens komma ihåg så mycket som ett telefonnummer – hur går det då med analysen? Vem ger oss grepp om verkligheten och perspektiv i tillvaron?

Johan Ronnestam medger att frågan är svår, men påminner om att maskinerna är produkter av vad vi lär dem. Att tyda informationen är upp till oss. Dock, säger han, finns så kallad artificiell intelligens vilket innebär att datorerna programmeras till att själva kunna dra slutsatser.

Hans exempel för oss tillbaka till fiktionen:

- ”Terminator”-filmerna är domedagsprofetian. Datorerna inser att det mest effektiva sättet att genomföra en arbetsuppgift är att plocka bort svagheter, i det fallet människan, säger han.

Ännu är dock människan överlägsen datorerna. Det märks, bland annat, då vi spelar spel mot dem.

- Trots många försök så klarar datorn inte på långa vägar av att slå vår mänskliga hjärna. Att spela online mot andra människor erbjuder oändliga och oförutsägbara utmaningar. Datorn blir snabbt tråkig.

Men världen förändras.

Den dag vi plötsligt befinner oss i det som nu kallas fiktion kommer vi att vara intresserade av det, tror Johan Ronnestam. Däri ingår möjligheten att med enbart tankens kraft kunna tillhandahålla fakta. Ett scenario han förutspår snart kommer att vara verklighet.

- Jag tror inte att det ligger mer än 20 år bort. Redan i dag finns leksaker på marknaden där barn kontrollerar bollar med ren tankekraft.

Kevin Kelly menar att total transparens blir priset vi får betala för den nya tekniken. Johan Ronnestam instämmer. Får han gissa kommer utvecklingen att ske i tre faser:

- Först når vi ett förstadium då folk gör bort sig eftersom de inte förstår hur lite hemligheter man kan ha. Sedan kommer vi och tekniken att mogna, vi lär oss att hantera nätet. Det blir åter möjligt med hemligheter, men bara till en viss gräns. På lång sikt tror jag att hemligheterna blir färre. Vi tvingas lära oss att leva med att mycket information sipprar ut.

Ännu längre fram – när vill han inte förutspå – kan även våra tankar komma att läsas av:

- Då den dagen kommer att vi kan kommunicera direkt med vår hjärna via något verktyg, då måste informationen i hjärnan göras åtkomlig. Det innebär att tankarna också blir öppna och läsbara.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN nu möjligheten att kommentera artiklar på Ledare, DN Debatt, Kultur, Insidan och Sthlm. Kanske kan du bidra med andra synvinklar och fakta? Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.