Vi har förtydligat hur vi behandlar personuppgifter och cookies.
Du följer nu ämnet: STOCKHOLMS STAD (sparas i Mitt DN)
Kultur

Nytt lexikon lyfter fram de kvinnliga pionjärerna

01:25. Den 8 mars är det Internationella kvinnodagen. Här är några kvinnor som vågade ta plats och förändrade historien.

Historieskrivningen har i alla tider varit en manlig domän. I ett nytt nätuppslagsverk lyfts nu tusen svenska kvinnliga pionjärer fram för att räta upp en sned bild av vårt förflutna.

Många är vi som varje kväll skopar upp fem skedar gräddvitt puder i en nappflaska, utan en aning om vem som är att tacka för kvällsfriden. Men den som (beklagar mjölkvitsen) skummar igenom nystartade ”Kvinnobiografiskt lexikon” kan lära sig att uppfinnaren Ninni Kronberg 1934 tog patent på torrmjölk, som tillsammans med Semper blev till en svensk exportsuccé. Dessutom var det Anna-Britt Agnsäter som i ”Vår kokbok” fastslog en rad standarder inom svensk kokkonst, som att en matsked skulle rymma 15 milliliter. 

Om dessa och många andra bortglömda pionjärer kan man läsa på en kvinnohistorisk nättjänst som tagits fram av professorerna Lisbeth Larsson och Maria Sjöberg vid Göteborgs universitet, tillsammans med en redaktion på sex personer. Uppslagsverket lyfter fram tusen kvinnor, i syfte att korrigera en mansdominerad historieskrivning.

– Om man läser manliga historieböcker framstår det som obegripligt att vi är världens mest jämställda land. Vi vill visa hur kvinnor har bidragit till att skapa det samhälle som vi lever i, säger Lisbeth Larsson.

Idén väcktes redan på sjuttiotalet, då hon tillsammans med andra feminister räknade huvuden i böckerna. I ”Svenskt biografiskt lexikon”, vars första band gavs ut 1918 och som ännu inte publicerat sin trettioåttonde och sista volym, är kvinnorna, enligt Larsson, färre än en tiondel.

Vad som började som ett feministiskt projekt har dock övergått till att bidra med infrastruktur för forskare, journalister och folkbildare, och stödet kommer från Riksbankens jubileumsfond.

Finns det inte en risk att ett sådant här lexikon placerar kvinnohistoria vid sidan av den allmänna historieskrivningen?

– Jo och det är ju problemet med könad historia. Det man hoppas på är ju att den ska integreras, men det finns alltid en risk att sådant här försvinner, för vi lever ju i ett patriarkat.

En viss sådan påverkan på ämnet i stort menar hon dock att ”Nordisk kvinnolitteraturhistoria”, ett uppslagsverk som kom ut i fem band mellan 1993 och 2000, har bidragit till.

En viktig roll för kvinnans frambrytande på manliga domäner spelades, enligt Lisbeth Larsson, av kvinnor som Anna Whitlock, Anna Ahlström och Sigrid Rudebeck, som grundade privatskolor där flickor kunde gå innan skolsystemet på 1920-talet blev tillgängligt för alla. Men det behövdes också politiker och jurister som kunde driva fram lagstiftning och domar.

– Det fanns ju en föreställning under den senare delen av 1800-talet att om bara kvinnor går i skolan så blir allt bra, och så exporterade vi den tanken till andra länder. Men det har ju också funnits många legala och privata hinder. Man har inte haft tillgång till alla utbildningar, föräldrar ville inte alltid slösa pengar på att utbilda kvinnor, och vissa yrken var reserverade för män.

Kvinnor räknades som myndiga först 1921, och två år senare trädde ”Behörighetslagen” i kraft. Den lät kvinnor söka alla offentliga och statliga tjänster. Den kommitté som utredde frågan leddes av rösträttskvinnan Emilia Broomé. 

Lisbeth Larsson ser paralleller mellan kvinnobiografiskt arbete och metoo-rörelsen, som hon menar har varit omvälvande.

– Det handlar ju om vem som har rätt att beskriva verkligheten. Patriarkatet handlar om ekonomi och juridik, men också om tolkningsföreträde. Det har länge funnits ett talförbud, där kvinnor får göra vad som helst men inte beskriva män. Men plötsligt börjar kvinnor göra det, och blir litade på.

Hon fann ett tidigt metoo-fall i feministen Sophie Sager, som 1848 anmälde sin hyresvärd för misshandel och försök till våldtäkt. Rättsfallet gick som följetong i Stockholms Dagblad och Sager blev skandaliserad, men vann till slut det första våldtäktsmålet i svensk rättshistoria. Hon var fortsatt kontroversiell, bland annat för att hon förespråkade idén att kvinnor hade lika mycket förstånd som män.

I materialet finns en övervikt av konstutövare, vilket enligt Lisbeth Larsson beror på att det var ett av få yrken som saknade formella hinder för kvinnor att verka. Dessutom måste de ju lämna avtryck i arkiven för att kunna spåras upp, vilket gynnar dem som producerat konst och litteratur.

Lisbeth Larsson säger att hon överväldigats av kvinnors enorma energi att göra skillnad, som uttryckte sig i en kombination av kamp för kvinnans rättigheter och ett stort altruistiskt engagemang som uttryckte sig i grundandet av skolor och fattighus.

Bland kriterierna ingår just att kvinnorna ska ha ”bidragit till samhällsutvecklingen”, vilket i huvudsak verkar inkludera konstnärer, filantroper och företagare, vilket får en att undra vad övriga befolkningen gör om dagarna.

Bidrar inte en anonym arbetare eller husmor också till samhällsutvecklingen?

– Egentligen bidrar ju alla människor. Men det finns en rad kända kvinnor som ofta lyfts fram som pionjärer, som Fredrika Bremer och Barbro Alfving, samtidigt som det finns så många andra som vi inte pratar om.

Hon nämner missionären Mathilda Hamilton, en fattig missionär som tar hem fina tyger från Indien och 1901 öppnar Indiska utställningen, en butik som växer till butikskedjan Indiska. Hon blir stormrik, reste världen runt, men blir till sist alkoholiserad och dör i ensamhet och armod. En levnadsbana som enligt Lisbeth Larsson återkommer i kvinnohistorien.

– De har jättemånga hinder att kämpa med, och så tar de sig över dem och blir framgångsrika. Men ofta har de säkert varit besvärliga, så när de blir gamla och sjuka blir de övergivna. I dessa berättelser finns en både uppbygglig och sorglig historia.

Hemsida: skbl.se 

Åtta kvinnor från uppslagsverket

Ninni Kronberg (1874–1949)

Fick 1934 patent på att göra torrmjölk. I Sverige fanns ett stort överskott av mjölk, vilket gjorde produkten exporterbar. Hennes uppfinning lade grunden till SMP, sedermera Semper, som hon länge tvistade med om utbetalningar av royalty.

Lis Asklund (1913–2006)

Olof Lagercrantz syster, som arbetade med rådgivning i sexualfrågor. Bland annat ledde hon radioprogrammet ”Människor emellan”, som följdes av 700.000 svenskar, där hon svarade på lyssnarbrev om personliga problem.

Elfrida Andrée (1841–1929)

Utbildade sig till organist, ett yrke som kvinnor inte fick utöva, men efter en lång kamp blev hon landets första domkyrkoorganist. Hennes motto: ”Lättare vore att rycka en bit ur klippan än att från mig rycka min idealidé: det kvinnliga släktets höjande!”

Hedda Andersson (1861–1950)

Sveriges andra kvinnliga läkare härstammade från sex generationer av ”kloka gummor”, men kunde tack vare den förmögenhet som släkten dragit in på sin lekmannavård studera medicin på universitetet.

Barbro Johansson (1912–1999)

Missionär från Malmö som 1946 reste till tanzaniska Bukoba, där hon snart blev rektor för en flickskola. Vid självständigheten 1960 uppmanades hon av Julius Nyerere att bli en av socialistpartiets tio vita kandidater, och valdes in i parlamentet.

Erika Aittamaa (1866–1952)

Stickare från Pajala med meänkieli som modersmål som i hela Tornedalen blev känd för sina fina arbetsvantar i otvättat ullgarn med fina färgdetaljer. Hela byn fick skramla ihop till de trettio kronorna till patentet på det vi i dag kallar Lovikka-vantar.

Annika Baude (1923–2004)

Socialdemokratisk kvinnoforskare som startade Grupp 222, vars tankar skulle komma att lägga grund för sjuttiotalets jämställdhetsreformer, som daghem, aborträtt och särbeskattning.

Elise Ottesen-Jensen (1886–1973)

Var 1933 med att grunda RFSU och blev dess första ordförande. De stred bland annat för att förbud mot upplysning om preventivmedel skulle upphävas, att sexualundervisning skulle införas i skolan och att homosexuella kontakter skulle avkriminaliseras. 

 

Kvinnobiografiskt lexikon

Nätsajten på adressen skbl.se öppnar för allmänheten på nätet under torsdagen, den 8 mars.

Tjänsten är utvecklad av professorerna Lisbeth Larsson och Maria Sjöberg vid Göteborgs universitet med en redaktion på sex medarbetare. Cirka 400 forskare har bidragit med texter.

Lexikonet innehåller biografiska notiser om ett tusental svenska kvinnor som bidragit till samhällets utveckling.

Kommentera artikeln
I samarbete med tjänsten Ifrågasätt erbjuder DN möjligheten att kommentera vissa artiklar. Håll dig till ämnet och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Vi tar bort inlägg som vi bedömer är olämpliga.