Hoppa till innehållet

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-05-29 11:40

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/orebro-kommun-forbjod-anstallda-att-tala-med-medier/

Kultur

Örebro kommun förbjöd anställda att tala med medier

Örebro kommun styrs från stadens rådhus.
Örebro kommun styrs från stadens rådhus. Foto: Arild Vågen/Wikimedia Commons

Örebro kommun informerade sina anställda om att de inte fick prata med medier om arbetet med coronaviruset, skriver Nerikes Allehanda (NA). Kommunen har sedan dess ändrat meddelandet som gick ut på intranätet, men får ändå skarp kritik för att ha brutit mot grundlagen. Kommunstyrelsens ordförande medger att det första meddelandet var felaktigt, men att ändringen redde upp saken.

Det var den 23 april som Örebro kommun i en text på sitt intranät informerade sina 13.000 anställda om att de inte fick prata med medier eller andra utomstående om arbetet kring den pågående coronapandemin. Detta har tidningen Nerikes Allehanda uppmärksammat i en rad artiklar.

Enligt tidningen ska texten bland annat ha innehållit formuleringen: ”Offentlighets- och sekretesslagen innebär även att meddelandefriheten inte gäller i arbetet med det nya coronaviruset. Det betyder att du inte får lämna uppgifter till media, journalister och författare om arbetet.”

Meddelarfriheten regleras i grundlagen, och kan upphöra i vissa specifika situationer som är extra känsliga – men det är inte möjligt för en kommun att i en generell skrivelse sekretessbelägga ett helt område.

Nils Funcke, journalist och expert på tryckfrihetsfrågor, säger till NA att kommunens direktiv var ”slarvigt, oansvarigt och för långtgående” – och dessutom felaktigt.

– Personalen måste ha möjlighet att prata om saker som skyddsutrustning och jobbsituation, säger Funcke till tidningen.

När kommunstyrelsens ordförande Kenneth Handberg (S) konfronterades av Nerikes Allehanda ändrades texten på kommunens intranät, till att bland annat inkludera att ”information som inte är känslig är fortfarande offentlig”.

– Vi har gjort förtydligande eftersom det fanns oklarheter, sade Handberg till NA då.

Anders Nilsson, NA:s chefredaktör, kallar i en ledartext kommunens hantering av skandalen för ett ”kommunikationshaveri”.

– Det är häpnadsväckande att ansvariga politiker i en så pass stor kommun inte förstår att man inte kan sätta munkavle på sina anställda. Mest tragiskt är att de fortfarande inte verkar ha förstått allvaret – så sent som i går sade man att anställda som vill prata med medier ska tala med sin chef först. Det är ju precis så det inte ska vara, säger Anders Nilsson till DN.

Att man ändrat texten på kommunens intranät är inte nog, menar Anders Nilsson. ”Då gäller det att ta ansvar för den akuta situationen. Att göra om. Att göra rätt”, skriver han bland annat i sitt ledarstick.

Nilsson kräver att kommunledningen går ut med en ursäkt: 

– Man backar delvis, och ändrar skrivningen. Men man skriver inte att man ändrat, man anstränger sig inte för att informera sina anställda – och man ber inte om ursäkt. Den som varit inne och läst den första texten går kanske inte in och läser igen.

– Meddelarfriheten är en viktig del i vårt demokratiska samhälle, det är en grundlagsskyddad rättighet att anställda inom offentlig förvaltning kan larma om brister inom till exempel vård, eller om det är brist på sjukvårdsmateriel. Det är superviktigt att de kan göra det i dessa tider, under vår kanske största samhällskris någonsin, säger Anders Nilsson.

Kenneth Handberg känner inte igen sig i Anders Nilssons beskrivning av vad som hänt. Kommunstyrelseordföranden hänvisar till den text han uppger lades ut på intranätet måndag den 27 april. Den lyder:

”Vi i kommunledningen satte snabbt in ett extramöte under måndagsförmiddagen, med anledning av att vi fått till oss att den första informationen på kommunens intranät var otydlig, berättar Karin Larsson, tillförordnad kommundirektör i Örebro kommun. Jag, liksom kommunstyrelsens ordförande Kenneth Handberg, vill vara tydliga med vad som gäller, och det är att meddelarfriheten gäller för alla anställda i Örebro kommun, enligt den lagstiftning som gäller. Vi understryker båda att meddelarfriheten är grunden i ett demokratiskt samhälle, och det är också något som därför tas upp på våra chefsutbildningar och medieutbildningar.”

Kenneth Handberg säger till DN att den först utlagda intranätstexten var felaktig, och att han tog initiativ till att hans medarbetare efter helgen ”skulle få detta klart för sig”. Han säger sig inte ha varit informerad om det ursprungliga meddelandet, och vill inte beteckna ändringsförfarandet som att kommunen har backat.

Handberg anser att det är orimligt att allt som sker i en kommun ska ”kvalitetssäkras av kommunstyrelsens ordförande”.

Hur ser du på den större problemställningen – att frågor kring något för demokratin så grundläggande som meddelarfriheten och offentlighets- och sekretesslagen kräver noggranna överväganden?

– Man kan inte bära ett politiskt uppdrag om man förväntas ta personligt ansvar för förhållanden som går i den riktning detta tagit, när det som hänt inte bottnar i politiska beslut. Här är det företrädare för verksamheten som har gjort felaktiga tolkningar av lagen, i ett läge där en krissituation måste tydliggöras. Om jag förväntas ta personligt ansvar för sådant blir jag fundersam över under vilka förutsättningar jag kan ägna mig åt politik, säger Kenneth Handberg.

– Det jag kan ta ansvar för är att rätt ska vara rätt och vara tydlig med det, mot medarbetarna. Jag ska inte ägna mig åt övertydlig förföljelse av de medarbetare som i en pressad situation gjort fel.