Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska.

Läs mer

En utskrift från Dagens Nyheter, 2020-01-18 20:12

Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur-noje/oro-for-varldsarvens-framtid-efter-donald-trumps-hot/

Kultur

Oro för världsarvens framtid efter Donald Trumps hot

Persepolis. Foto: Rolf Zimmermann

Donald Trump har hotat attackera kulturella mål i Iran, där flera kulturarvskatter med tusenåriga historier finns bevarade. Att utplåna dem skulle vara ett krigsbrott och försvarsdepartementet Pentagon har tagit avstånd från presidentens hot. 

DN listar sju av de främsta kulturarven i Iran.

Det var på lördagen, dagen efter att den iranske generalen Qassem Soleimani mördats i en amerikansk drönarattack, som Donald Trump först hotade att angripa kulturella mål i Iran. De skulle enligt presidenten finnas med bland 52 iranska platser som var hotade i fall att Iran hämnades mordet genom att attackera amerikaner eller amerikanska tillgångar. 

Trump återupprepade senare hotet inför medierna ombord på presidentplanet Air Force One. Han förklarade att kulturbyggnader mycket väl kan finnas med på listan: ”De får döda vårt folk, de får tortera och lemlästa vårt folk, de får använda vägbomber för att spränga vårt folk, och vi får inte röra deras kulturella platser? Det funkar inte så” sade Trump enligt CNN.  

Presidentens uttalanden har fördömts från flera håll, även om osäkerhet råder kring sanningshalten. New York Times har rapporterat, med hänvisning till en uppgiftslämnare inom Trumps administration, att inget av de 52 potentiella målen klassas som kulturplatser. Kontroversen beskrivs i stället av tidningen som en typisk Trump-skapelse, där presidenten först impulsivt hävdat något, och sedan inte kan backa ifrån det han sagt.

I Iran finns 24 världsarv som är med på FN-organet Unescos världsarvslista, skapad efter antagandet av konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv från 1972, den så kallade världsarvskonventionen. Flera av platserna beskrivs ha ovärderlig kulturhistorisk betydelse. Bland dem flera moskéer, den forntida staden Persepolis, den historiska staden Yazd och broarna och Vanks katedral i Isfahan.

– Det är ett otroligt rikt och gammalt kulturarv som finns i Iran. Där, i det gamla Persien, finns delar av mänsklighetens vagga med några av världens äldsta stadsbildningar, säger Mats Djurberg, generalsekreterare på Svenska Unescorådet.

Han, likt flera andra bedömare, menar att en attack mot kulturella mål utan militärt värde skulle vara en krigsförbrytelse. 

– Jag är förbluffad över Trumps uttalande. Det är både otroligt märkligt och historiskt. Mig veterligen har ingen tidigare på förhand uttryckt att man möjligen ska begå ett krigsbrott specifikt med kultur som mål, säger Mats Djurberg.

Mark Klamberg, docent i folkrätt och lektor vid Stockholms universitet, betonar att den primära frågan handlar om huruvida USA över huvud taget har rätt att använda våld mot eller i Iran, något som är mycket tvivelaktigt. I andra skedet kommer man till frågan vad som är legitimt i händelse av en väpnad konflikt. Att angripa kulturarvsskyddade platser är det inte, enligt Klamberg. 

Det är en krigsförbrytelse att förstöra byggnader och platser som är skyddade, antingen för att de har kulturell eller historisk betydelse.

Han berättar att texten med störst relevans är Haagkonventionen för skydd av kulturegendom i händelse av väpnade konflikter. Den antogs 1954, som den första överenskommelsen mellan Unescos medlemsländer om skydd för kulturarv, och har ratificerats av både USA och Iran. 

– Till detta kommer att det även enligt nationell lagstiftning i USA, och i flertalet andra länder, är kriminaliserat. Det är en krigsförbrytelse att förstöra byggnader och platser som är skyddade, antingen för att de har kulturell eller historisk betydelse, säger Mark Klamberg.

På måndagskvällen medgav USA:s försvarsminister Mark Esper att det vore att begå krigsbrott att slå till mot kulturbyggnader utan militärt värde och förklarade att ”krigets lagar ska följas”. Han går därmed emot president Donald Trump, som även är överbefälhavare. 

– Amerikanska militärer har, på samma sätt som svenska militärer, lagar, föreskrifter och manualer som slår fast vad de får göra. De är införstådda med att det här inte är något man får göra. Om det är uppenbart kriminella handlingar, då ska man inte utföra dem. Då kan de enskilda soldaterna själva straffas, inte bara den som har beordrat attacken, säger Mark Klamberg.

Under de senaste decennierna har attackerna mot kulturhistoriska platser fördömts vid en rad tillfällen. Det gäller bland annat bombningarna i Dubrovnik under 90-talet, förstörelsen av kulturskatter i Timbuktu, Mali, år 2012, och terrorgruppens IS ödeläggelse av världsarvsstaden Palmyra i Syrien. 

I september 2016 föll en unik dom i internationella brottmålsdomstolen i Haag: en jihadist som ledde förstörelsen av världsarvet Timbuktu dömdes till nio års fängelse för krigsbrott. Det finns därför, som Mats Djurberg lyfter fram, en prejudicerande dom.

– De 24 världsarv som har utsetts i Iran är ett arv för mänskligheten. Världsarvskonventionen handlar just om att öka kunskapen och respekten för det gemensamma kulturarvet. Och har man den utökade kunskapen är det ytterst också ett motstånd mot att begå krigshandlingar, säger Mats Djurberg. 

Lista: 7 kulturarv i Iran som hamnar i fokus efter hotet från Donald Trump

1. Persepolis

Stenrelief i palatset i Persepolis. Foto: Eva Tedesjö

Persepolis är kronjuvelen bland alla de kulturarv som en av världens äldsta civilisationer har att erbjuda. Persepolis grundades av den persiske storkonungen Darius I på 500-talet f Kr och var huvudstad i Akemeniderriket. Staden brändes dock ner av Alexander den store år 331 f Kr och i dag återstår bara mäktiga ruiner men också en del välbevarade statyer och målningar. Den forntida ruinstaden är lokaliserad i de södra delarna av landet och har varit ett världsarv sedan 1979. 

2. Imam Rezas helgedom

Foto: Rouzbeh Fouladi

Världens största moské till ytan. Här ligger den åttonde shiaimamen Imam Reza begravd. Helgedomen byggdes år 818 och över 25 miljoner människor besöker platsen varje år. Det är en oerhört viktig samlingsplats för landets shiamuslimer. Moskén ligger i Mashhad, Irans heligaste men också näst största stad. 

3. Vanks katedral

Foto: Rolf Zimmermann

Iran har en lång historia av kristendom. Vanks katedral invigdes år 1664 och ligger i staden Esfahan. Katedralen byggdes av armenier som flydde från de osmanska krigen. En minnesplats för det armeniska folkmordet 1915 har också uppförts vid platsen. Inuti katedralen finns både skulpturer och fresker, men också ett bibliotek med över 700 handskrivna böcker. ”Vank” betyder kloster på armeniska. 

4. Soltaniyehkupolen

Foto: Sorush Angabini

I provinsen Zanjan ligger staden Soltaniyeh som 2005 blev klassad som ett världsarv. Staden är känt för sin otroliga persiska arkitektur. Den största sevärdheten är Soltaniyehkupolen som uppfördes i början av 1300-talet. Den är det tidigaste iranska exemplet på en tvåskalig kupol och är 50 meter hög. Soltaniyehkupolen har varit en inspiration för många andra kupoler och den amerikanska arkeologen Arthur Upham Pope har kallat den för ”Taj Mahals föregångare”. 

5. Gonbad-e Qabus

Foto: Xinhua

I norra Iran återfinns staden Gonbad-e Qabus som framför allt är känd för det 53 meter höga tegeltornet med samma namn. Tornet byggdes år 1006 eKr och är fortfarande det högsta tornet i världen som helt och hållet är byggt av tegel (70 meter högt inklusive grunden och kullen). 2012 blev tornet ett världsarv. 

6. Golestanpalatset

Foto: Xinhua/Sipa USA

Golestanpalatset är det före detta kungliga palatset för Qajardynastin. Familjen styrde från palatset och gjorde Teheran till landets huvudstad. Palatset är känt för att exemplifiera hur persisk arkitektur influerades av västerländsk och det är ett av stadens äldsta byggnadskomplex. Golestanpalatset är sedan 2013 ett världsarv. 

7. Citadellet i Bam

Foto: Martin Gray

Citadellet i Bam är drygt 2.500 år gammalt och är världens största bygge i lertegel. Det är hela 180.000 kvadratmeter stort och omgärdas av sju meter höga murar. Staden var mellan 700- och 1100-talet en oerhört viktig knytpunkt för olika handelsvägar och var välkänd för sin produktion av silke- och bomullsplagg. 2003 drabbades staden av en omfattande jordbävning och stora delar av citadellet förstördes. Det har dock sedan dess åter byggts upp. Citadellet i Bam är sedan 2004 ett världsarv.